Syftet med den här uppsatsen var att analysera vilka inhemska intressen som kan tänkas påverka nationalstaters ställningstagande i relation till Kyotoprotokollet. Detta har gjorts genom att svara på olika frågeställningar om varför länderna valde att agera som gjorde. Dessutom har det besvarats på vilket sätt ländernas agerande kan kopplas till den internationella, respektive den inhemska arenan. Uppsatsen har även besvarat hur internationella avtal påverkas av att länder väljer att ansluta sig respektive hoppa av avtalen..

Syftet med vår studie var att få syn på hur tidsbegreppet används och synliggörs av pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes på två kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för både pedagoger och barn. Pedagogerna använder många olika tidsbegrepp i sin vardag, både verbalt och med stöd av olika verktyg och är duktiga på att anpassa sig till barnens mognad.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården.Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts.

Kommunikation är ett sätt att överföra budskap mellan individer. Detta kan ske verbalt och icke-verbalt. För att kommunikationen ska fungera på ett tillfredsställande vis krävs ett samspel mellan samtalsparterna. I muntlig kommunikation finns det alltid faktorer som kan påverka överföringen negativt. Exempel på sådana är olika språkkunskap eller kulturell bakgrund samt höga ljudnivåer.

H.323 och Session Initiation Protocol är två olika protokoll som kan användas t ex för att koppla upp röstsamtal eller videosamtal via Internet. Det är ofta önskvärt i en uppkoppling mellan två personer att personerna kan autentisera sig för varandra. Denna autentisering är avsedd att garantera identiteten på deltagarna i kommunikationen. Den här undersökningen jämför protokollens struktur vid autentiseringen och visar skillnader i säkerhetssynpunkt. Autentisering finns i 3 skikt i de båda protokollen.

av litteraturen på området visar sig vara i det närmaste förbisedda i tidi-gare beskrivningar av svenskan: progressiva participkonstruktioner, dvs. sekvenser bestående av ett verb följt av ett verbalt presensparticip.I undersökningen används i första hand korpusmaterialet i Parole. Vid analysen av de 875 progressiva participkonstruktioner som påträffas i materialet används konstruktionsgrammatiken som verktyg.Analysen av de progressiva participkonstruktionerna visar att de kan delas upp i tre kategorier: riktningsbetecknande participkonstruktioner, som företräds i exempel som De kommer gående nedför gatan, befint-lighetsbetecknande participkonstruktioner, som kan representeras av De blev sittande med biljetterna, och additiva participkonstruktioner, som man finner i exempelvis Barnen sprang gråtande tillbaka till dagis.Undersökningen visar bl.a. att de tre typerna av participkonstruktioner är progressiva former i svenskan och att det inte är de enskilda lexemen utan konstruktionerna som ger den progressiva tolkningen..

This paper investigates the usability of the intelligence test Wechsler Nonverbal Scale of Ability (WNV). Twenty four children in two different age-groups were tested with WNV, 10 children between ages 5 - 6, and 14 children between ages 9 - 10. The WNV turned out to be a useful test when some verbal communication was used in the test situation. This was especially apparent among the younger children, who needed extra verbal instructions and verbal support through the different subtests. The test also contained standardized verbal instructions for all ages.

Syftet med studien var att genom ett kvalitetsarbete få en förståelse för gymnasieelevers upplevelser av sitt eget lärande i en konstnärlig, skapande process. Kvalitetsarbetet genomfördes på dansinriktningen vid ett estetiskt program i Norrbotten där jag under min verksamhetsförlagda utbildning lät eleverna arbeta individuellt med att skapa en koreografi, ett solo, som de senare redovisade. Soloredovisningarna filmades och inspelningen användes som minnesstimulerare vid de kvalitativa intervjuerna enligt metoden Stimuladed recall. Resultatet visar att eleverna upplever ett lärande då de arbetar i en individuell, konstnärlig skapandeprocess. Eleverna uttrycker sin kunskap och sina förmågor med sin kropp, dock är det tydligt att eleverna med varierat resultat kan förmedla detta verbalt..

Undersökningens huvudsyfte är att se om synen på djur, närmare bestämt hästar, skiljer sig åt hos försäkringstagarna i södra Dalarnas hästförsäkringsförening under åren 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmännen till föreningen, och vilka människor som attraherades av hästförsäkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet består av protokoll från hästförsäkringsföreningens regelbundet hållna styrelsemöten, och Kopparbergs läns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hästägare går att se att hästen värderades högre än ett arbetsredskap, att bruken och bönderna är dom dominerande försäk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som låg bakom starten av försäkringsföre-ningen.

Samhället är förändrat vilket innebär att förskolans pedagogiska uppdrag stärkts. Det har gjorts revideringar i förskolans läroplan (Lpfö 98, rev 2010) som innebär att det bland annat gjorts förtydligande kring barns språkliga och kommunikativa utveckling och förskollärarens ansvar. I förskolans verksamhet möter förskolläraren barn som kommit olika långt i sin utveckling av språk, utvecklar språk parallellt samt barn som stött på hinder i sin utveckling av språk. I detta självständiga arbete uppmärksammas förskollärarens uppfattning av möjligheter och hinder att utveckla barns utveckling av språk. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärarens syn på barns språk och sin roll som språkutvecklare i förskolan.

Aspirationspneumoni är en vanligt förekommande komplikation hos personer med stroke och dysfagi. Omvårdnadsåtgärder som bedömning av patientens sväljningsfunktion bör utföras tidigt och kan genomföras på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vetenskaplig litteratur för att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga aspirationspneumoni hos patienter med stroke och dysfagi. Goodmans modell användes som inspirerande modell för att strukturerat sammanställa tillgänglig litteratur. Efter granskning enligt protokoll ansågs elva artiklar innehålla sådan kvalitet att de kunde ingå i sammanställningen.

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrågan var: vilka problemlösningsprocesser använder sig barn utav när de inte når de redskap de eftersträvar? De teoretiska utgångspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes på tre förskolor där totalt 33 barn i åldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjälp av observationer i form av löpande protokoll.Resultatet visade att barnen använt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nå det redskap de eftersträvar..

Syftet med denna studie var att belysa metoder som vårdpersonal kan använda sig av för att bedöma smärta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes där 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smärtbedömningsinstrument tillgängliga som kan identifiera smärta hos personer med demens som inte själva verbalt kan beskriva sin smärta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken på smärta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvärderas.

Bakgrund: Den växande kulturella mångfalden i Sverige har lett till nya utmaningar för samhället och inte minst för sjukvården. Kultur är universellt för alla människor och speglas bland annat av faktorer som religion, värderingar, språk, miljö och kön. Den kulturella bakgrunden influerar våra uppfattningar av hälsa och sjukdom och hur vi ger uttryck för smärta och obehag. Det finns likheter och olikheter som leder till att vårdande kan förstås på olika sätt och kräver därför kulturellt kompetenta vårdgivare. Syfte: Syftet är att belysa hur vårdtagare med olika kulturella bakgrunder och vårdpersonal upplever transkulturella möten inom den svenska sjukvården.Metod: Litteraturöversikt där tolv kvalitativa studiers resultat har syntetiserats och sammanställts.

Denna studie är en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mångkulturella förskolan integrerar med varandra genom både icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer på två mångkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder då missförstånd och frustration synliggörs på grund av att språket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt språk underlätta i de situationer där det icke verbala språkets förutsättningar inte räcker till..