Detta examensarbetes syfte är att undersöka tre pedagogers arbetssätt med musisk lek, i en musikprofilerad förskoleklass, samt undersöka pedagogernas uppfattningar om hur den musiska leken kan utveckla barns verbala språk. I vår empiriska undersökning har vi använt oss av metoderna: kvalitativa intervjuer samt öppna observationer med löpande protokoll. Vi har intervjuat tre pedagoger med koppling till vår valda förskoleklass samt observerat pedagogerna och barnen, under olika lektioner, i sammanlagt fem dagar. Resultatet av analysen av vår empiri säger något om pedagogernas synsätt gällande den egna musikprofilerade undervisningen jämfört med våra egna observationsanteckningar. Detta har vi rubricerat utefter våra tre frågeställningar.

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstå barns kommunikation och interaktion vid användning av iPad. Observationer har skett på tre olika förskolor som aktivt använder iPad i sin verksamhet. Studien har utgått ifrån sociokulturella teorin om att barn lär av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar när de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom också att en interaktion sker barn- iPad då barn vid flera tillfällen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet både verbalt och icke verbalt.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits.Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen.

Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram.

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem.

Examensarbetet tar sin utgångspunkt i att få syn på om det finns en skillnad gällande hur barns kommunikation i den fria leken i en inne- respektive utemiljö. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa och beskrivande observationer, videofilmning och intervjuer med pedagoger. Vi har valt att belysa teoridelen utifrån olika forskare som studerat barns kommunikation och lekbeteende, såsom exempelvis Knutsdotter Oloffson och Granberg. Resultatet tyder på att barn använder sig av olika kommunikationssätt i ute- och innemiljö. I observationerna framkom att pojkarna använde sig mest av läten och ljudeffekter när de vistades i utemiljön, medan flickorna använde sig av ett mer verbalt språk.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde användas i klassrummet för att nå kunskap. Detta tycker jag är intressant därför att kunskap kan nås på olika sätt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade två gymnasielärare och en högstadielärare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvämlighetsurval.

Mitt examensarbete handlar om hur förskolebarns samtal med varandra rekonstruerar, samt ger uttryck för genus. Jag utgår från ett socialkonstruktivistiskt, poststrukturalistiskt och i synnerhet ett queerfeministiskt perspektiv. För att möjliggöra detta arbete har jag använt mig av ljudinspelningar och observation som metod, som fångat upp förskolebarns samtal med varandra..

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

BAKGRUND: När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet. Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden. SYFTE: Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. RESULTAT: Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet.

Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden fördetta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa. Uppsatsen presenterar olika tematiska utgångspunkter för gentrifiering.

Problem: Organisationer är socialt konstruerade, de formas och omformas kontinuerligt genom interaktionen individer emellan. Detta gör möten mellan människor i den organisatoriska vardagen till intressanta studieobjekt. Alla möten påverkas av känslor och individers sätt att hantera dessa. Denna uppsats undersöker hur känslohantering, genom t.ex. sociala försvar, tar sig uttryck i möten samt vilka konsekvenser dessa uttryck kan tänkas få för mötens genomförande Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka tolka, och därmed bidra till förståelse för hur en av dessa känslor hanteras i mötessituationer, samt att belysa den eventuella betydelsen av åtföljande sociala försvar för genomförandet av ett möte.

I den här rapporten redogörs för processen vid framtagandet av det första objektet i möbelserien Vesper. Författarens tillika formgivarens tankar kring olika materials narrativa förmåga i relation till en betraktares förförståelse, föranleder en formgivningsprocess som resulterar i ett arbetsbord där material och symbolspråk tänks förmedla sköna värden. Uttryck av varaktighet och omsorg i en kontext med tillfällighetssyndrom..

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.