Syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå hur interaktion uppkommer och formas, hur individerna upplever interaktionen samt sitt Jag i en ickeverbal miljö. För att uppnå uppsatsens syfte är den övergripande frågeställningen: hur kan vi ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv förstå hur interaktionen uppkommer och formas i en ickeverbal retreatmiljö samt hur deltagarna upplever sitt Själv och interaktionen, interaktionens uppkomst och formande i en ickeverbalmiljö på en retreatgård? För att empiriskt besvara dessa frågor gjordes kvalitativa semistrukturerade intervjuer och därtill har två mindre deskriptiva och i viss mån tolkande observationer genomförts. Den empiri som framkom har analyserats med hjälp av Mead (1979), Goffman (1959) och Berg (1992). Studienvisar på att individen i den ickeverbala situationen upplever sig gå in i sitt Själv och erfara en reflektionsprocess som bidrar till utveckling och nyorientering.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers användning av bilderboken i den pedagogiska verksamheten i skolan ur ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I denna studie medverkade sex pedagoger som arbetar från förskoleklass upp till klass 3. I studien framkom det att alla pedagogerna använder sig av bilderboken i den pedagogiska verksamheten. Bilderboken används oftast vid högläsningsstunderna och några av pedagogerna ansåg att de använder den för att samla barnen till en lugn stund. Dock kunde alla pedagogerna se olika kunskaper som barnen utvecklar via bilderboken.

Abstract Pedagogisk dokumentation har blivit ett återkommande begrepp i förskolans värld de senaste åren. Lika så har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssätt både hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande är ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta är det pedagogerna på småbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med små barns inflytande.

Studien har gjorts på en avdelning på en förskola som till stor del består av asylsökande barn. Studien syftar till att undersöka hur barn med ett begränsat gemensamt verbalt språk leker utifrån ett barnperspektiv. För att komma närmare ett barnperspektiv har metoden varit videoetnografisk metod i kombination med fältanteckningar och informella samtal med pedagogerna på avdelningen. Studien utgår från en fenomenologisk ansats som intresserar sig för kroppens meningsskapande. Resultaten visade att barnen hade ett stort engagerande intresse för att ha roligt med varandra.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha någon inverkan på barnets läsutveckling och i så fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets läsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens läsutveckling ingår en beskrivning av hur elever och lärare samtalar i klassrummet. Det är således de lärarledda samtalen, den verbala kommunikationen som ägt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats på. I studien användes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt läsutvecklingsschema, då två kommunala skolor jämfördes. Skola A profilerar sig inte på något specifikt sätt, medan Skola B arbetar i ett så kallat språkspår där undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

Syfte med studien är att undersöka vilken syn föräldrar har på leken och lekens betydelse för lärande i förskolan. Undersökningen gör jag på tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att använda mig av den forskningslitteratur som finns inom området för att beskriva både de äldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet använde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehållsanalys. Intervjufrågorna ställdes och intervjuerna genomfördes på samma sätt med alla åtta föräldrar.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Våld i samhället ökade något under de senaste statistikförda åren. Inom olika grenar av hälso- och sjukvården skiljde sig våldet åt både till karaktär och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och handlande i mötet med patienter som brukar hot och våld inom akutsjukvården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där specifika frågeställningar användes. Studiens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att våld i form av verbala och fysiska hot var vanligt förekommande inom akutsjukvården, en övervägande andel sjuksköterskor blev utsatta för överfall under sitt arbetsliv. Verbalt och fysiskt våld hade en betydande effekt på personalens välbefinnande och deras tillfredsställelse i arbetet. Stöd från kollegor upplevdes som mycket värdefullt medan feedback från arbetsgivare ofta saknades.

Våld i samhället ökade något under de senaste statistikförda åren. Inom olika grenar av hälso- och sjukvården skiljde sig våldet åt både till karaktär och till frekvens. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och handlande i mötet med patienter som brukar hot och våld inom akutsjukvården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där specifika frågeställningar användes. Studiens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihåg flera ord från början och från slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) än från mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero på arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. Svårigheter med episodiska minnet är ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom från patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel från personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel från friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poängsättningsmetoder baserade på seriepositionseffekten, för att se om någon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna än den sedvanliga poängsättningen.

Den här uppsatsen handlar om hur olika skolors resurser påverkar arbetet mot mobbning. Syftet med detta arbete var att belysa vad som framstår som betydelsefullt att ta fasta på i ett förebyggande arbete mot mobbning samt att förstå vilka möjligheter och svårigheter som kan kopplas samman med olika förutsättningar att bedriva ett förebyggande mobbningsarbete och agerande vid mobbningsfall på två olika skolor. Jag använde mig av ostrukturerade intervjuer på två olika skolor för att få fram informanternas syn på deras arbete. Alla informanter var överrens om att definitionen av mobbning är att någon eller några vid upprepade tillfällen utsätts för verbala, fysiska eller psykiska handlingar. Resultatet från studien visar att arbetssätten är likartade oavsett resurser och att samma svårigheter i arbetet mot mobbning upplevs på båda skolorna.

Abstract Detta examensarbete belyser konflikter i förskolan ur ett genus- och miljöperspektiv. Vi har gjort observationer på en avdelning på en förskola och intervjuat en pedagog. Vi undersökte om miljön har någon inverkan på att konflikter uppstår samt om det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors lösningsstrategier. Vi har även undersökt pedagogens förhållningssätt till de olika konfliktsituationerna. Vi har använt oss av är Pierre Bourdieu teori kring habitus, det vill säga de erfarenheter barnen bär med sig hemifrån och från andra ställen i sin omgivning.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Vårt syfte med examensarbetet var att få kunskap om hur musik och rörelse gynnar barns språkutveckling samt belysa hur pedagoger använder sig av musik och rörelse för att utveckla förskolebarns språk. Vi ville även veta om pedagogerna arbetar annorlunda med musik och rörelse, om de arbetar i en förskola med barn som har svenska som modersmål eller i en förskola med barn som har annat modersmål än svenska. Vår fokus har varit riktat mot den verbala språkutvecklingen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger på sex olika förskolor, som vi i analysen har kopplat till olika teorier. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder sig av musik och rörelse för att göra lärandet lustfyllt.