Kommunikation är en viktig del i förskolan både för barnen och pedagogerna. Alla förmedlar någonting även om det inte uttrycks verbalt. Ett icke verbalt kommunikationssätt kan vara att använda gester eller gestikulerande tecken. Att använda tecken börjar bli vanligare i förskolan verksamhet. Syftet med denna studie är att se vid vilka situationer arbetslaget väljer att använda gestikulerande tecken och varför samt om de ser att gestikulerande tecken gynnar barnens verbala språkutveckling och på vilket sätt.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gått i den svenska skolan. Alla som gått i den har också minnen från den. Genom människors minnen beroende på när de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förändrats i elevers ögon. Det svenska språket lärs ut i skriftform men hur har man använt sig av det verbala verktyg språket faktiskt är. Eleverna som intervjuats har gått i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket från sin skoltid.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Introduktion: Kunder överskattar ofta biverkningsrisker uttryckta i ord vilket kan försämra följsamheten. En grupp som kan tänkas vara särskilt utsatta är långtidsbehandlade, vars följsamhet, ofta inte är bättre än 50 %, och speciellt då långtidsbehandlade utan symptom på den bakomliggande sjukdomen. Patienter som använder serumlipidsänkande läkemedel står ofta på långtidsbehandling och många av dessa patienter saknar symtom på hjärt- kärlproblem. Om patienten dessutom överskattar biverkningsrisker är risken för bristande följsamhet stor. Syfte: Att undersöka hur kunderna tolkar risken att drabbas av biverkningar enligt EU´s regelverk för biverkningspresentation.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande.

Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer på en mångkulturell förskola med två medverkande förskollärare, en barnskötare och 16 barn i åldrarna 1½- 3 år har mina frågeställningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie är att musik i någon form används varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sången är den aktivitet som framträder starkast. Resultaten visar att pedagogerna använder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppsspråk och språk.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur språk används på ett etniskt diskriminerande sätt mellan elever i gymnasieskolan. Undersökningen behandlar även vilka ord som används i ett diskriminerande syfte, hur det uppfattas av mottagaren, vilka det är som diskriminerar samt om det går att urskilja ett maktförhållande. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 54 slumpvist utvalda elever på fem gymnasieskolor. Enkäten bestod av tolv frågor som handlade om skällsord och verbala kränkningar. En del frågor var helt slutna medan andra öppna.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Hästar är flockdjur som (enligt de flesta) har en tydlig dominansstruktur, i alla fall när resurserna är begränsade. För att människan ska kunna lita på hästen och få hästen att lita på en och lyda ens kommandon, måste även människan passa in i hästens flock. Hästens perception och kommunikation har studerats, liksom människans sätt att visa dominans mot varandra. Studien har visat att det inte fungerar att vara dominant mot hästen på samma sätt som vi är dominanta mot andra människor, när det gäller att få hästen att lyda. Hästen tolkar antagligen inte våra dominanstecken så som vi önskar.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Utvecklingsarbetet undersöker huruvida olika kommunikationsövningar kan öka gymnasieelevers muntliga produktion under engelsklektioner eller inte. Arbetet pågick under ca. åtta veckor och utfördes i en klass på 26 elever på en gymnasieskola i Norrbotten. Kommunikationsövningarna var åtta till antalet och varierade beträffande gruppstorlek och innehåll, bla. genomfördes en minivariant av "Storyline".