Kommunikation är en viktig faktor för att främja en trygg relation. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskors kommunikativa färdigheter. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikationens betydelse för att främja en trygg relation till patienter i palliativ hemsjukvård. Data samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med totalt nio distriktsskötskor och sjuksköterskor i norra Sverige. Analys av fokusgruppsintervjuer genomfördes med en tematisk innehållsanalys.

The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers? views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct Verbal communication while with toddlers it is based on an adult?s interpretation of a child?s often non-Verbal expressions.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje år. Även om afasi är vanligast bland äldre är det ungefär 35 procent av alla med afasi som är yngre än 65 år. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjärntumör är andra orsaker till afasi.

Begreppet slöjdprocess har idag en central plats i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, men har hittills genom bådestyrdokument och i forskning definierats och förklarats på olika sätt, vilket gjort att begreppet kunnat uppfattas tvetydigt.Denna uppsats består av en kvalitativ litteraturstudie, inspirerad från en fenomenografisk forskningsansats, med syftet att försökabesvara frågan om vad begreppet slöjdprocess står för relaterat till svensk grundskolas slöjdverksamhet; hur begreppet definieras,tolkas och förklaras inom slöjdforskningsfältet. Studien bygger på en sammanställning och jämförelser av sex forskare frånSverige, Danmark och Finland utifrån deras definitioner och tolkningar av begreppet slöjdprocess.Resultatet visar att det saknas en tydlig definition av begreppet slöjdprocess, istället finns det flera sätt att både definiera ochförklara begreppet. Studiens resultat visar också både beskrivningar av flera parallellt pågående processer inom en slöjdprocessoch beskrivningar av flera parallellt pågående processer som inte bör ses som delprocesser inom en slöjdprocess. Som centraladelar i beskrivningar av begreppet slöjdprocess i relation till svensk grundskolas slöjdverksamhet, omnämns främst Socialaprocesser & Interaktion, Kommunikation ? Verbal & icke-Verbal, Problemlösning & Intellektuella utmaningar, Psykiska &Sinnliga processer samt Fysiska & Kroppsliga processer.

I have always been told that form follows function. But does it have to be that way? I decided to see it  from another angle.Kinesics is a term form non Verbal komunication. In my thesis project I have been working with body language in furniture.  I believe that furniture, just like us, has an expression and a character. We often tend to desccribe furniture with the same words as we describe people, for example: "A relaxed chair" or "a cocky table".

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av Verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

 The aim of this two-years master?s thesis is to examine the role of the body and the importance of nonVerbal communication in the library workplace and to explore the possibility of becoming more nonVerbally skilled. For this purpose a course was developed and presented to nine librarians in a public library in the vicinity of Stockholm in February, 2011. Qualitative interviews with the librarians were conducted after the course.Important theories for this work were Annemaree Lloyd?s thoughts on corporeality, Erving Goffman?s dramaturgical sociology and John Dewey?s learning by doing.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av Verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

The aim of the study is to describe how toddlers at pre-school interact with each other during the free play. The following research-questions have been chosen: In which ways are made visible when toddlers interact with each other during the free play? Which repeated patterns are there in toddler?s interaction with each other?The method that was used was observation. Implementing of observations happened during five days on a pre-school. Observations show that the interaction makes visible in various ways when it comes to toddlers, for example through observing, laughing and using the Verbal communication.

Dynamisk motorisk talbedömning (DYMTA) är ett nyutvecklat test för diagnosticering av Verbal dyspraxi. Verbal dyspraxi är termen för barn som har en nedsättning i förmågan att viljemässigt programmera motoriken vid talproduktion. Den här studien syftar till att stärka den kliniska användningen av DYMTA genom att bidra till insamlingen av referensdata från typiskt utvecklade barn. Studien tillhör ett större doktorandprojekt där sammanlagt tre magisteruppsatser kommer att bidra till insamlingen av referensdata av barn med typisk tal- och språkutveckling. I föreliggande studie undersöktes 16 barn i åldern 4:0?4:11 och 17 barn i åldern 7:0?8:11 med DYMTA och ett omfattande testbatteri.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv är att beskriva, analysera och förstå den Verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill även ställa denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som är centrala för denna studie att belysas.De metoder som använts för att få svar på studiens syfte och forskningsfrågor är observationer och intervjuer. Frågeställningarna lyder på följande sätt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers Verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den Verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? På vilket sätt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers Verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att flickor och pojkar fick olika mycket Verbal uppmärksamhet och kontakt från pedagogerna.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfär av aktivitet och lärande.För att undersöka ovanstående syfte har vi använt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lärare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lärare observerades vid två tillfällen.I våra resultat framkommer det att lärarna i undersökningen använder sig främst av förfrågan som Verbala yttringar i sin undervisning, tätt följt av befallningar. Lärarna använder sig av ett kroppsspråk som är starkt..

Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktären på den Verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende på om de pratar om undervisningsinnehållet eller ej. Genom en etnografisk observation i en åttondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation är uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade på att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i när klassen minskade i antal, samt eleverna lättare återfår koncentrationen i mindre grupper..

Syftet med följande arbete är att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom särskolan samt vilka faktorer som de anser påverkar mobbning inom särskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom särskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att förekomsten av mobbning i särskolan är relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer är utfrysning samt Verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivå, besvärliga hemförhållanden samt avvikande beteende kan påverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..