Ett bra bemötande ingår i sjuksköterskors professionalitet, men trots detta får patientnämnder årligen in anmälningar angående problem gällande bemötande, kommunikation och information. Eftersom bemötande till stor del består av kommunikation, krävs det att sjuksköterskor har goda kommunikativa färdigheter för att kunna bemöta patienter på bästa möjliga sätt. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevt sjuksköterskors kommunikativa färdigheter, i bemötandet. Metoden var en litteraturstudie och artikelsökningar genomfördes i databasen Cinahl, där 15 artiklar slutligen valdes ut. I resultatet framkom att patienter upplevde att sjuksköterskors icke-Verbala kommunikation var avgörande, då de skapade sig en uppfattning av sjuksköterskor som äkta.

Background: The majority of patients requiring medical attention experience some degree of pain. The nurses´ assessment of pain is crucial in reducing the patients suffering in a proper and timely manner. Previous studies have shown that the treatment of pain in a emergency situation is poorly managed. The patients´ pain experience is often under assessed and undertreated which leads to increased suffering for the patient. This results in higher costs for the health care system due to prolonged hospitalization.

Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. Vårdpersonalen måste vara förberedd både praktiskt och mentalt. Mötet mellan vårdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive något som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vårdande mötet mellan vårdpersonal och patienter i den palliativa vården.

The purpose of this study was to broaden knowledge about how native language support works in three pre-schools departments in a multicultural area. The questions were how native support works in the current pre-schools departments, which language development methods and forms used by educators to work with native language support, and if they experience any difficulties. I used interviews as a research method, with three child-care and one preschool teacher.The results showed that all departments on both of the pre-schools have native language support with a permanent bilingual staff, outside the ordinary activity. The mother tongue is also spoken in the everyday activities in two of the departments. The third department is only spoken native language with their children if they do not understand what they say in Swedish, or if they are sad.The concrete material is lifted up as a good and important tool in all three language groups, because Verbal language is not always enough for all children to understand.

Reading difficulties is the most common learning difficulty in the western world and it is common that people with reading disabilities also exhibit arithmetic difficulties. Different theories about the cause of the relationship exists, one theory describes the importance of good phonological ability in reading as well as in arithmetic, while another theory describes the importance of a reliable number system and that only a subgroup of students with reading disabilities also have difficulties with arithmetic. The purpose of this study is to investigate how students with reading difficulties (RD), without any known mathematical difficulties, perform on mathematical tasks relative to a control group. The study was theoretically grounded on the Triple code model (Dehaene, 1992), which is a model for numerical information processing that describes how various numerical and arithmetic tasks are processed through three distinct representation systems in the brain, a Verbal and a visual representation system and a quantity system. Reading skills, phonological skills, arithmetic skills and number processing skills were examined in 61 students through a variety of tests.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares Verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare. För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas Verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob & Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson & Beilock, 2008; Pearson & Webb, 2006;Williams & Hodges, 2005). Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de Verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF. Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, Verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll..

Studiens syfte är att undersöka lek och samspel hos elever med diagnosen Asperger syndrom eller högfungerande autism genom att ta del av deras egna upplevelser av detta. Hur beskriver dessa elever sin lek under förskole- och skoltid? Hur beskriver de sitt samspel med andra? Vilka ställningstaganden gör eleverna för att delta eller icke delta i lekar?I litteraturgenomgången belyses olika begrepp och aspekter som är relevanta för studien såsom lekens betydelse för ett barns utveckling och lärande. Här presenteras också autismspektrumstörningar och vad dessa funktionshinder kan medföra för konsekvenser för barnet när det gäller lek och samspel. Svårigheter som gäller ömsesidig social interaktion, ömsesidig Verbal och icke-Verbal kommunikation samt fantasi och alla dessa områden är viktiga förutsättningar för lek och samspel.Den metodansats jag är inspirerad av är hermeneutiken.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; Lärarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i träningsskola och hans familjemedlemmar när eleven använder både Verbalt språk och tecken som stöd.

Uppsatsens syfte är att belysa kommunikationsmedel som fyra högstadielärare i ämnet svenska som andraspråk använder i sin undervisning för att kommunicera med andraspråkselever samt att lyfta fram tillvägagångssätt som dessa lärare använder för att eleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket.  Frågeställningarna är: Med vilka kommunikationsmedel kommunicerar lärarna med andraspråkseleverna i ämnet svenska som andraspråk? samt Vilka tillvägagångssätt använder lärarna i ämnet svenska som andraspråk för att andraspråkseleverna ska utveckla sin språkproduktion av det svenska språket? Undersökningens empiri består av fyra narrativa intervjuer utifrån två öppna frågor. Det empiriska materialet analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom både huvud- och underkategorier. Resultatet gällande kommunikationsmedel visar att samtliga fyra respondenter använder Verbal-, icke-Verbal-, bild/symbol- och individanpassad kommunikation samt kommunikation med understöd av elevernas modersmål. Resultatet angående respondenternas tillvägagångssätt visar att samtliga respondenter använder individanpassade aktiviteter och uppgifter samt att de flesta respondentera dessutom använder grupparbeten, klasskamraternas kunskaper och elevernas modersmål.

Syftet med detta examensarbete är att studera tvåspråkiga barns fysiska reaktioner på förskollärarens försök till kommunikation. Det vill säga hur lärarens ord och kroppsuttryck mottas och bemöts av det tvåspråkiga barnet. Arbetets frågeställning lyder: Hur reagerar tvåspråkiga, nyligen inskolade barn till synes på förskollärarnas försök till kommunikation?  Genom videodokumentation av en mångkulturell barngrupp har jag samlat ett material som sedan skrivits ner och sammanställts i form av kortare sekvenser. Dessa sekvenser visar olika varianter på hur en förskollärare tilltalar ett tvåspråkigt barn och hur detta barn  responderar respektive inte responderar på detta försök till kommunikation.

Bakgrund: Årligen drabbas 12000 individer av afasi i Sverige. Det är ett stort samhällsproblem. Sannolikheten att som sjuksköterska stöta på dessa individer är därmed stor. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap om de kommunikationsmöjligheter som finns för att kunna främja hälsa hos individer med afasi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka möjligheter individer med afasi har till kommunikation.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka två förskollärares tankar angående Verbal språkutveckling och hur dessa visade sig i verksamheten. Vi ville ta reda på vad pedagogerna hade för tankar som de använde sig av i det språkutvecklande arbetet på avdelningen och huruvida de rent praktiskt använde sig av dessa tankar i verksamheten I vår undersökning använde vi oss av kvalitativ intervju och öppen observation. Vi intervjuade och observerade två pedagoger på en avdelning på en privatägd förskola i en stor stad i södra Sverige där alla barnen på avdelningen hade svenska som modersmål. Vi använde oss av kvalitativ intervju för att få så uttömmande svar som möjligt och minska riken att missa intressant stoff. Öppen observation valde vi för att på ett naturligt sätt kunna följa pedagogernas språkutvecklande arbete samt för att se hur deras tankar införlivades i den praktiska verksamheten. De slutsatser vi har dragit är att det Verbala språkutvecklande arbetet på avdelningen präglades av ett medvetet förhållningsätt till det språkutvecklande arbetet av båda pedagogerna.

AbstractThe aim of the study was to describe district nurses experiences meeting intimate of cancer patients in home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. The sample consisted of ten district nurses employed in primary health care, working in emergency duty in a district in the Middle of Sweden. The results are presented from the two categories; to communicate and being competent, which was formulated to one theme. The theme ?Being safe in one´s professional role, being aware of possibilities and difficulties when encountering intimates in home care?.

Assessing the emotional state in animals is important in order to establish the quality of their welfare, therefore it is important to investigate under what circumstances animals experience these emotions and to find indicators of their existence. The aim of this thesis was to detect possible behavioural indicators for positive emotions in dogs. These behavioural indicators could be helpful to increase both dogs? and humans? overall well-being in today?s society since they could help e.g. dog owners and caretakers to interpret behaviours displayed by dogs and their intentions so they can respond accordingly.The subjects used were 9 research beagles and each dog participated in three different treatments, assumed to be experienced as positive situations, where communicative interaction was initiated with the dog by engaging in 1) physical contact (P), 2) Verbal contact (V) or 3) both physical and Verbal contact simultaneously (PV).

The simple view of reading is a theory in which reading is divided into decoding and linguistic comprehension. The theory has been used to explain and to subgroup reading disabilities. Research has also investigated if additional factors are of relevance to reading. In the present study, decoding was divided into the factors orthographic decoding and phonological decoding, while comprehension was divided into word comprehension and grammatical comprehension. The purpose was to analyze these factors and their contribution to reading ability in children in fourth grade: one group with reading difficulties (n=36) and one group with typical reading ability (n=36).