Studien syftar till att leda till en bättre förståelse för utsattas erfarenheter av mobbning och att öka kunskapen om vad som kan göras för att motverka mobbning samt hur de utsatta kan hjälpas och stöttas. I studien har fyra kvinnor och fyra män deltagit, som alla har upplevt mobbning under skolgången, men som inte längre är utsatta. Metoden som använts är en innehålls analys. Resultatet av intervjuerna tyder på att det upplevda stödet från skola och hem inte var tillräckligt. Att mobbningen pågick under en längre period utan ingripande från vuxna i omgivningen.

Den här studien är skriven på uppdrag av Stadsskolan i Mellanstad kommun. Syftet med studien är att, med utgångspunkt i Skolverkets allmänna råd, studera Stadsskolans likabehandlingsplan och hur Stadsskolan likabehandlingsteam anser att teamet arbetar mot mobbning. Stadsskolans likabehandlingsplan och likabehandlingsteams syn på arbetsprocessen mot mobbning sammanställs med hjälp av programteori. Skolverkets allmänna råd och Stadsskolans likabehandlingsarbete jämförs och analyseras för att upptäcka likheter och skillnader mellan dem. Tillvägagångssättet vid likabehandlingsärenden som likabehandlingsteamet på Stadsskolan lyfter fram har hög samstämmighet med Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och Stadsskolans likabehandlingsplan samt med det aktuella forskningsläget avseende mobbning.

I Lpo 94 står det klart och tydligt att ingen elev får utsättas för mobbning, men trots det drabbas cirka 100 000 elever varje år i skolan för mobbning. Vi har valt att skriva om förebyggandet av mobbning för att vi vill öka vår förståelse, kunskaper och medvetenhet om problematiken kring mobbning. Syftet med vårt examensarbete är att studera lärares syn på skolans och lärares förhållningssätt till ämnet mobbning. För att få svar på vår problemprecisering samt vårt syfte har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Vi har gjort intervjuer med högstadielärare i en medelstor kommun i södra Sverige.

Under idrottsliga aktiviteter, är det kutym bland deltagare och åskådare att ge verbal feedback till andra eller till sig själv med syfte att förbättra prestationen. Vissa använder verbal feedback, andra inte. Vad ger då detta för effekt? Är dessa två fenomen, verbal feedback och prestation, på något sätt relaterade till varandra? Resultat från en sådan studie, skulle vara fördelaktig för idrottare på alla nivåer, såväl som för idrotts- och rehabiliteringsforskning som baserar sina fynd och metoder på empiriska resultat erhållna från mätningar av individers förmåga att utveckla kraft under olika förhållanden. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka effekten av verbal feedback på en maximal isometrisk armbågsflexion.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka former av kränkande handlingar som finns bland eleverna i årskurs åtta på en friskola i Örebro. Metoden har varit observationsstudier på skolan samt intervjuer med elever och skolpersonal. I studien ingick omkring 80 elever där könsfördelningen varit 70 % flickor och 30 % pojkar. De kränkningar som observerats har varit av fysisk, verbal, emotionell och sexuell form. Särskilt de verbala kränkningarna har varit framträdande.

Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt.

Syftet med denna c-uppsats var att belysa skolpersonalens uppfattning av mobbning och skolans förebyggande arbete mot mobbning. Definitionen på mobbning som hela arbetet grundar sig på är att mobbning existerar när en eller flera elever under skolpliktig tid utsätter någon för systematiskt fysiska, psykiska och socialt kränkande särbehandlingar. Olika teoretiska perspektiv förklaras för att förstå uppkomsten av mobbning. Dessa är utvecklingsteorin, individuella olikheter, sociokulturellt perspektiv, perspektiv om grupp och grupprocesser inom skolan och perspektivet om återupprättande rättvisa. Undersökningen är utförd på en livsvärldsfenomenologisk grund och resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning är ett stort problem som orsakar stor oro bland skolbarn. 1969 ville läkaren Peter-Paul Heinemann uppmärksamma mobbning då han upptäckte att många barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till antimobbningsarbetet.Det finns ett flertal antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet.

Denna studie är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra mobbningssignalerna för skolan, för att på så sätt kunna åtgärda mobbning i ett tidigare skede. Genom denna studie ska de som går på skolan få en djupare kunskap om mobbning. Frågeställningarna har varit kring hur mobbning tar sig i uttryck, vad elever och lärare anser om mobbning, var mobbning sker, vad en mobbare respektive mobboffer är. Till intervjuerna användes en halstrukturerad intervjuguide med öppenhet för följdfrågor. Det skedde två fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet i Luleå kommun på yrkesprogrammet, årskurs 2 och 3.

Svensk skola har som uppdrag att stimulera elever att dela samhällets gemensamma värderingar och använda sig av dessa, bl.a. genom att respektera andra människors egenvärde. Mobbning och kränkningar är dock vanligt förekommande i skolor. Begreppet mobbning används inte längre i juridisk mening utan har ersatts av kränkande behandling, vardagligt används dock ofta begreppen som två från varandra skilda företeelser. Vid mobbningssituationer i elevgrupper finns flera parter representerade; aktiva (mobbare), passiva (medlöpare) samt försvarare.

Background: During a house demonstration a real estate agent have the chance to make new contacts which is of big importance to spread the word about the agency and keep up with the competition. If the realtor makes a good impression on the customers, it increases the chance for making the customers return to the same realtor when time comes to sell their own house. The interpretation of this non-verbal communication has been shown to have a fundamental effect on the participant?s perception of the encounter. This makes the study aim regards investigating which non-verbal signals a real estate agent express.Purpose: This study has a two-parted purpose whereas the first part intends to point out similarities and differences in a realtor?s non-verbal communication.

Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare.

Syftet med studien är att synliggöra några föräldrars förväntningar på skolans ansvarstagande när deras barn hamnar i en situation som resulterar i mobbning. Studien syftar också till att lyfta fram föräldrarnas tankar och förväntningar kring samarbetet mellan hem och skola i detta avseende. Definitionen av mobbning som ligger till grund för denna studie är: när någon eller några vid upprepande tillfällen blir utsatta för någon form av kränkande behandling. Olika variationer av mobbning tas upp för att ge en bakgrund till vad mobbning kan innebära. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning med sju intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 6-12 år.

Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.