Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

The main topic of this thesis is to evaluate the impact on the usability of web pages when using responsive web design, a concept for developing web pages whose design adapts to the screen size being used. This is done by creating a responsive prototype based on an existing web site. A number of usability tests are conducted on the two versions of the site in order to compare the time to complete the tests and to observe the behaviour of the test participants. The tests are conducted on desktop as well as on mobile devices with varying screen size.The number of test participants was relatively low, and so the quantitative result is not statistically valid. However, the conclusion is that the most effective combination is to use either of the sites on desktop format.

Syftet med studien är att med hjälp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess två olika utgångspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet på en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet på detta i syfte att bidra till en djupare förståelse av elevernas (objektens) upplevelser.Individualiseringens tillämpning undersöks med hjälp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktäriseras av en nära kontakt mellan lärare och elev, en hög andel av interaktion mellan såväl lärare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta på en individualisering med utgångspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar på är god undervisning.  Noterbart är att denna utgångspunkt för individualisering inte är framträdande i Sverige idag där individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar.Elevperspektivet på individualisering och hur det påverkar lärande studeras med hjälp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lärande.  Elever beskriver också en nära relation med läraren som centralt för motivation och lärande.  Elevers syn på ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jämn fördelning är önskvärd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lärande kan vara begränsade till vissa ämnen.  Resultaten från föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgångspunkt för individualisering kan ha positiv påverkan på skolans likvärdighetsuppdrag vilket hotas idag..

Syftet med vår studie är att undersöka hur flerspråkiga barn i åldern 4-5 år kommunicerar medpedagog och med andra barn och vilka konsekvenser detta får för deras möjlighet att delta iförskolans verksamhet. Undersökningen grundas på tre teoretiska begrepp som beskriver ombarnets kommunikation och interaktion med andra i omgivningen. Vidare vill vi synliggöra påvilket språk kommunikationen sker hos flerspråkiga barn. Undersökningen sker med hjälp av denkvalitativa metoden observation som har ägt rum i en mångkulturell förskola med fokus påkommunikation under två olika tillfällen: styrda aktiviteter och fri lek. Resultatet visar attflerspråkiga barn kommunicerar med hjälp av verbalt och icke-verbalt språk, genom attobservera, lyssna, ta initiativ och inbjuda varandra till samtal och dialog.

Det har visat sig att när en person motoriskt får utföra en handlingsmening (t ex ?kasta en boll?) blir minnet för den specifika meningen (subject-performed task, SPT) bättre än om personen bara kodar in meningen verbalt, t ex genom att säga meningen högt (verbal task, VT). Detta fenomen har kommit att kallas för enactmenteffekten. När orsakerna till enactmenteffekten har studerats har det tagits lite hänsyn till karakteristikan av handlingsmeningarna. Studien syftar till att undersöka betydelsen av graden av motorisk aktivitet i handlingsmeningarna som en potentiell förklaringsfaktor till enactmenteffekten.

Detta arbete behandlar ämnet stämningsbelysning för hemmiljö. Projektets huvudfrågeställning är; hur utformar man en belysning som ger användaren möjlighet att skapa önskad stämning i rummet? För att ta reda på detta samlades kunskap kring ljusets effekter på människa och rum. Vidare samlades en fokusgrupp som för att ge sin input om sina vanor, önskemål och behov angående belysning. Förslag på en produkt arbetades fram via en process bestående idégenerering, skissning, modellering och slutligen prototypbygge.

Landstinget i Kronobergs län utförde 2006 en enkätundersökning bland elever i årskurserna 5, 8 och gymnasiets årskurs 2. Datamaterialet för gymnasieeleverna har studerats i detta arbete där den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtion varit i fokus.Det statistiska arbetet är uppdelat i tre delar: Metodbeskrivning, hantering av programmet SPSS samt en undersökning av gymnasieelevers psykiska ohälsa och alkoholkonsumtion. I metodbeskrivningen har metoderna dikotomisering, logistisk regression, Wald, faktorinteraktion och kategorisering beskrivits. För hantering av stora datamaterial samt för att kunna ta fram statistiska samband rörande psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion har programmet SPSS använts och illustrerats i arbetet. De förklarande variablerna som varit mest inflytelserika mot den psykiska ohälsan var ?Tycker du att du är frisk??, ?Har du någonsin använt läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte? samt ?Trivs du med livet??.

Hjärtsvikt är ett tillstånd som ökar i dagens samhälle. Tillståndet påverkar många funktioner i det dagliga livet som främst beror på symtom och olika behov som gör vardagen svår för individen. Syftet var att beskriva individens upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats, med sammanlagt 12 artiklar. Analysen resulterade i huvudtematEn oförutsägbar och sviktande kropp med de tillhörande temana En ny livssituaion, Att uppleva trygghet, Att behöva anpassa sig till det nya tillståndet samt Att finna mening med livet.

This essay deals with how the development of society, the media society in particular, has an impact on the teaching of the subject of art. In the society of today, we are bombarded with more images than ever before. As an effect of this, the curriculum of 2011 emphasises the importance of the ability to orientate oneself in the modern society. Furthermore, it describes art not only as a practical subject, but also as a verbal and community-orientated subject. Because of sparse and dated research, the subject of art is in danger of marginalization as a school subject. The purpose of this study is to illustrate art teachers? conception of the aim of the subject of art.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera på, det är genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lärande. I en samspelande atmosfär är vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, även vuxnas närvaro i barns livsvärldar och en avspändhet inför överträdelse av gränser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en småbarnsverksamhet på förskolan.Syfte:Syftet med min studie är att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaföreställning, kan tillföra barns interaktion med hjälp av multimodala verktyg i förskolan.

Denna studie handlar om lärande på ett yrkesgymnasium där de utbildar sig till lastbilschaufförer och där de varierande tränar i simulator och fysisk trafik. De tränandes erfarande i de olika lärsituationerna har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv genom kvalitativ metod. Resultatet visar att man kan se de olika lärmiljöerna som två olika träningssituationer där olika saker tränas. Simulatorn ger möjlighet att fördjupa sig i svårigheter där miljön hindrar från att gå in på detaljer och öva om och om igen i den fysiska trafiken. Man kan zooma in, skala av miljön eller se sina egna övningar på skärmar, som man inte kan i den fysiska träningssituationen.

Results from previous studies have shown that people with depression tend to have impaired executive functions, although it's not clear whether this is also true for mild depression in young people. The main purpose of this study was to investigate the relationship between mild depressive symptoms and executive functions in young individuals. 60 participants, between 18-33 years of age, took part in this study. They were divided into two groups; a "depressed group" (n = 8), with mildly depressed subjects, and a "none-depressed group" (n = 52). The depressed group was significantly impaired on several executive tests, namely TMT A (p = 0,025), TMT B (p = 0,040), FAS (p = 0,002), WAIS-R Digit Span Backwards (p = 0,047) and CWTa - subtest colour naming (p = 0,001), which evaluated abilities such as shifting, verbal fluency, working memory, attention and mental flexibility.

I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram är att socialt interagera med andra människor. Deltagarna ser Instagram som en digital värld och att man besitter två olika jag, ett i ?verkligheten? och ett på Instagram. Det visar sig att jaget pa? Instagram tar sig större friheter och vågar uttrycka sig mer fritt än i ?verkligheten?.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats.