Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hälsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har på risker är beroende av i vilket sammanhang de är verksamma i och vilken typ av investering det handlar om. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar när det gäller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalägda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun ? Vatten och Miljö i Väst AB (VIVAB).

The 3:12-provisions are part of a legal system specified for owners of close corporations (companies owned and managed by a small group of businesspeople), for taxation of capi-tal gains and dividend. The reason for special rules for the taxation of these owners is to prevent them from transforming their income, to only be subject of the lower taxation of capital gains, instead of income of service. Since the rules were put in force, they have been subject to several changes. The most recent changes took effect on the 1 January 2006. They involve a higher importance for the rule of salary-based taxation.

Under senare år har verkställande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkställande direktörer får ta allt större ansvar för utvecklingen på börsen. Marknaden i sin tur värdesätter den verkställande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkställande direktören påverkar hur marknaden värdesätter honom/henne.Syfte: Utifrån teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar på successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen är genomförd.

Författare: Kim Jakobsson, Rikard Bergsten och Ehlin GothHandledare: Petter BoyeExaminator: Karin JonnergårdTitel: Jakten på en lyckad styrelseutvärdering - En studie om utvärdering av styrelser i svenska börsnoterade bolag                  Bakgrund: I svensk kod för bolagsstyrning rekommenderas att styrelsen ska utvärderas årligen genom en systematisk och strukturerad process. Det finns dock inte angivet hur utvärderingen ska gå till eller vem som ska genomföra denna.Syfte: Ambitionen med studien har varit att analysera vad en effektiv styrelseutvärdering är och att identifiera de bakomliggande kritiska framgångsfaktorerna.Metod: Uppsatsen är genomförd med hjälp av en kvalitativ strategi och bygger på en abduktiv abstraktionsprocess. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserats med hjälp av en analysmodell.Slutsats: Genom studien har vi identifierat sju kritiska framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna är oberoende, kunskap, bredd, uppriktighet, djup, jämförbarhet och diskussion..

ProblemEfter det senaste decenniets framträdande av ett alltmer CSR- uppmärksamt samhälle har företag i en större utsträckning aktivt börjat arbeta och integrera CSR i sina verksamheter. Ny forskning visar på att CSR kan ha en påverkan på ett företags börsvärde. (www.newsdesk.se) Det finns dock inga klara bevis på hur CSR åtaganden påverkar mindre bolag såsom de listade på OMX small cap. Att detta inte är påvisat vetenskapligt kan vara en av flera orsaker till att det fortfarande finns en skepticism mot att implementera CSR i mindre bolag. SyfteSyftet med uppsatsen är att undersöka om det finns ett ekonomiskt mervärde för bolag på OMX small cap att implementera CSR i sin verksamhet.

The structural rationalization of rural firms in Sweden has led to many new creative ways of developing companies. The agriculture sector is characterized by the need of capital in form of buildings, labor and inventory. The rationalization process has led to free capacity in rural firms when new technology make buildings and inventory not longer necessary for the production process. To get a better cost coverage this free capacity can be used to start-up new business areas that help the rural firm to growth.The study aims to identify factors that motives entrepreneurs in rural firms to develop new business areas. The purpose is also to analyze driving forces that lies behind development of rural firms and the forces that support or not support development in rural firms.The study is built upon five cases that all can be categorized as firms with different size and orientation.

Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision.

Background: The global capital markets have enlarged investment opportunities and thus also the sources of funds for companies which increasingly face global markets for their services and products. Huge capital movements show that investors are constantly searching ways to minimise risk and maximise returns. In the light of the substantial growth of assets in institutional funds, an important question for international finance is the degree to which institutional investors have diversified their portfolios internationally. Purpose: The purpose of this study is to examine the international diversification of portfolio investments of institutional investors in Japan, the US and the UK and deepen into international diversification in portfolios of Japanese institutional investors. Demarcations: Institutional investors can use their power directly in companies or indirectly through capital markets.

Syfte: Att ur en potentiell investerares perspektiv undersöka hur jämförbarheten i den finansiella riskredovisningen har förändrats på senare tid och hur innehållet förhåller sig till de regler och standarder som satts upp av IASB och IFRS. Uppsatsen ska också ge en uppdaterad bild av hur jämförbarheten i bolagens finansiella riskredovisning ser ut. Metod: Uppsatsen har genomförts via en empirisk studie av årsredovisningar på samtliga telekommunikations- och materialbolag på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. En innehållsanalys har gjorts på kredit-, likviditets- och valutarisker, lokaliserade med hjälp av ett mätinstrument baserad på tidigare forskning. Årsredovisningarna som använts är från åren 2009-2011.

Titel: Årsredovisningspraxis i små och medelstora aktiebolag Ämne/kurs: Magisteruppsats i redovisning, 10 poäng Seminarium: September 1999 Författare: Henrik Alm, Erika Karlsson, Linda Riiner Handledare: Sigurd Hansson, Sven-Arne Nilsson Nyckelord: årsredovisningspraxis, små och medelstora aktiebolag, ÅRL, normgivande organ och finansiell rapporterng Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara årsredovisningspraxis ismå och medelstora, icke börsnoterade aktiebolag. Metod: Metoden i uppsatsen är abduktiv, där teori och empiri alterneras och omtolkas i skenet av varandra under forskningsprocessen. Studien är inledningsvis av deskriptiv karaktär, men övergår efterhand i en explanativ fas, då praxis förklaras med de faktorer som påverkar denna i små och medelstor, privatägda aktiebolag. Undersäkningen är indelad i tre delstudier: en undersökning av tjugo företags årsredovisningar, en studie av litteratur om påverkande faktorer samt intervjuer med sex revisorer från olika edovisnings-byråer för att få en inblick i revisorernas påverkan på praxis, där studierna tillsammans bidrar till att ge en inblick i , samt en förklaring till praxis. Slutsatser: Av våra undersökningar drar vi bland annat följande slutsatser gällande årsredovisningens utformning och innehåll i små och medelstora bolag: ? Årsredovisningarna ser i stort sett likadana ut med minimal verbal information? Bolagen använder framförallt kostnadsslagsindelad resultaträkning? Den information som presenteras innefattar ej mer än vad lagen försekriver? Förvaltningsberättelsen är i de flesta fallen intetsägande.

Problem: Det finns mycket kritik kring de teorier som används när man värderar ett företag, men oftast finns det inget bra alternativ till teorierna. Samtidigt är dessa teorier bäst lämpade för noterade företag. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats:I vilken utsträckning är finansanalytiker medvetna om de problem som finns med aktie och företagsvärderingar och hur hanteras det rent praktiskt?Syfte: Att undersöka finansanalytikers perspektiv på företagsvärdering särskilt för onoterade bolag.Metod: Kvalitativa intervjuer med näringsliv, med frågor som formulerats efter tidigare forskning.Slutsats: Inom branschen finns ett medhåll om de flesta problem som har uppmärksammats i denna uppsats, men de har även en rad egen kritik. Många av dem var helt oeniga kring vissa punkter som forskare inom området har uppmärksammat.

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år.

Bakgrund och problem: Goodwill är ett aktuellt ämne som många studier grundas på. Sedan införandet av IFRS har goodwillposten i svenska bolags balansräkningar ökat exponentiellt. Varför är det på det här sättet? Vad ligger bakom avsaknaden av nedskrivningar? Syfte: Vårt syfte är att analysera svenska bolags goodwillpost för att ta reda på vilka faktorer som driver nedskrivningar av goodwill och hur bolagens ägare skyddar sig mot earnings management.Studieunderlag: För att undersöka vårt syfte kommer denna rapport undersöka hälsovårdsbolag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-, Mid Cap- och Small Caplista. De år som kommer behandlas är från de nya reglerna trädde i kraft fram till den senast publicerade årsredovisningen (2005 - 2013).

Konsekvenser av konkurser drabbar såväl företaget själv som andra intressenter. Exempel på sådana är investerare, kunder, leverantörer, långivare och staten. Att utveckla ett verktyg för att kunna analysera ett företags väg mot konkurs är därför ett bidrag till såväl företaget själv som samhället. I den här studien har vi utvecklat en modell som kan appliceras på småföretag inom kategorin aktiebolag i Sverige. Den kan användas för att prognostisera konkurs för 18 månader framåt i tiden.

Vi vill undersöka huruvida det finns ett samband mellan riskkapitalföretagets ägarstruktur och deras val av exit genom en positivistisk studie med en deduktiv ansats. Målet är att öppna vägen för mer djupgående forskning kring exits i Sverige genom att undersöka ett antal potentiella samband. Riskkapitalisterna delas upp i tre grupper baserat på deras ägarstruktur: privata, koncernbundna samt offentliga riskkapitalister.Utifrån befintlig teori på området har vi utformat nio hypoteser som kan delas in i fyra grupper. Den första gruppen testar huruvida sambandet mellan ägarstruktur och val av exit existerar, den andra gruppen testar sambandet mellan portföljbolagets bransch och val av exit, nästa grupp testar huruvida det finns ett samband mellan investeringslängden och val av exit respektive ägarstruktur och slutligen testar vi om det finns ett samband mellan portföljbolagets potential och deras val av exit.För att samla in nödvändig data för att testa dessa hypoteser utgick vi ifrån Förvärv och Fusioners data över alla exits i Sverige från 2003 till och med första halvåret 2006. Databasen fick kompletteras med ett antal variabler: omsättningstillväxt, typ av exit, ägarstruktur samt bransch.