Sökresultat:
2836 Uppsatser om Vellinge:centrum:förnyelse:serial:vision:fredrik:meurling - Sida 7 av 190
Centrumförnyelse i SödertÀlje -utopi eller verklighet!
Detta examensarbete Àr gjord i SödertÀlje Centrum. Arbetet Àr indelat i tre delar. Första delen tar upp allmÀn information och fakta om SödertÀlje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill sÀga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som stÄr som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.
Inre Hamnen Oskarshamn, frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden
Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet.
Det talade ordet gÀller : VÀlkommen till de nya moderaterna
Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistÀmmotal pÄ partistÀmman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal Àr typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som Àgde rum under hösten samma Är, angÄende ett eventuell nÀrmande till socialdemokratin, var ett grundat pÄstÄende. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistÀmmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad pÄ idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jÀmförelse mellan Reinfeldts tal och partistÀmmotal frÄn Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras.
FramgÄngsrikt strategiarbete : ett arbete om visioner och strategier inom Region Gotland
The usage of visions and strategies is something that helps an organisation to create an imaginary scenario and guide them of how to realize these goals. During the years of 2006-2008 Region Gotland presented a document that was supposed to show the region's visions. The theoretical framework of this thesis is based on the stakeholder theory, Balanced Scorecard (BSC) and Management Control Systems Package (MCS). Personal interviews were conducted within the organisation Region Gotland, with individuals whom are directly linked to the visions and strategies of the organisation. The purpose of this study is to clarify the concepts of vision and strategy, and what their impact is on the organisation's work on the operation level.
Kompetensutveckling : En studie av en organisation inom rekryteringsbranschens strategier för kompetensutveckling samt upplevda effekter av dessa insatser
Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.
VISION REGION
Ett projekt som visar hur MÀlardalen kan utvecklas till flerkÀrnig stadsregion. En hÄllbar stadsutveckling, med ökad nÀrhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden Àr att befolkningen förvÀntas öka med 600 000 - 800 000 invÄnare i Stockholm-MÀlarregionen till 2030. I projektet föreslÄr jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman stÀderna kring MÀlaren. Att korta restiderna mellan dessa stÀder Àr centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.
De allra yngsta flersprÄkiga barnens meningsskapande i möte med pedagogisk dokumentation
Den hÀr undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes pÄ en smÄbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den hÀr undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig nÀr de allra yngsta barnen pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. UtifrÄn ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgÄng skett av fÀltdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgrÀnsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han pÄ eget initiativ anvÀnde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benÀmns (i) Barninitierad dialog utifrÄn fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik anvÀnde sig av dÄ han ville skapa sig mening.
Trekanten Àr inte fyrkantig : gestaltandet av en mötesplats pÄ parkeringsplatsen Trekanten
En stads centrum Àr dit du gÄr för att möta andra mÀnniskor, bli överraskad, fÄ nya intryck, föreviga
ögonblick och skapa nya ögonblick. LuleÄs centrum dör ut under kvÀllstid, delvis eftersom den största attraktionen Àr detaljhandeln. Denna uppsats ger förslag pÄ hur LuleÄ kommun kan tillgodose sina invÄnares önskan att fÄ en central mötesplats i staden. Förslaget Àr att ge parkeringsplatsen Trekanten i LuleÄ centrum en ny
funktion som mötesplats.
Uppsatsen börjar med att ta undersöka vad en mötesplats Àr och vad som Àr de grundlÀggande förutsÀttningarna för att en mötesplats ska uppstÄ. Sedan redovisar den reultatet pÄ en enkÀt stÀlld till LuleÄs invÄnare samt platsanalyser
gjorda pÄ Trekanten.
Ett minnesmonument för framtiden - Carl Fredrik ReuterswÀrds Kolskyffeln i NÀssjö 1999
1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.
Personifieringen av den politiska retoriken : Fredrik Reinfeldts argumentation i personliga intervjuer
The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna.
Vegetationen runt dammarna i ?Chùteau du Grand Val? : utvecklingsplan till en blivande strövskog
Detta sjÀlvstÀndiga arbete syftar till att ge Àgarna till
ChĂąteau du Grand Val, Roland och Marie Nilsson ett
utvecklingsförslag pÄ de södra delarna av egendomen
dÀr deras mÄl med fastigheten Àr hörsammade och
dÀr planen Àr sÄ tydlig att de kan följa den utan större
svÄrigheter.
Genom studiebesök, fÀlt- och litteraturstudier har de
södra delarna av egendomen fÄtt ett nytt stigsystem
dÀr tyngdpunkten ligger pÄ upplevelserikedom och
orienterbarhet. Studiebesöken pÄ Chùteau du Grand
Val har gett en bakgrundsinformation som sedan har
anvÀnts till analyser över omrÄdet. Analysmetoder
som har anvÀnts Àr Patrik Grahns Ätta parkkaraktÀrer
och Gordon Cullens Serial Vision. Den första har
anvÀnts som analys av vegetationens egenskaper och
den andra för att analysera stigsystemet.
Dessa analyser har sedan legat till grund för
utformningen av stigsystemet och utvecklingen av
den omgivande vegetationen. Arbetets fokus har
legat pÄ att skapa sammanbindande strÄk mellan
befi ntliga stigar och dÀrefter anpassa vegetationen för
att förstÀrka upplevelsen av stigen med hÀnsyn tagen
till att gynna viltet pÄ egendomen och den smÄskaliga
skogsproduktionen.
Resultatet redovisas i bÄde text och illustrationer.
Det innehÄller en utförlig plan för skapande av ett
sammanbindande stigsystem.
KLIMATFĂRĂNDRINGAR I DEN FYSISKA PLANERINGEN
The purpose of this study is to get an understanding about how municipalities in Sweden integrate climate-change into the social planning; especially the risk of flooding. To get a good picture of the planning process, background about the following are given; flooding, social planning and protective measures that can be taken against flooding. Three municipalities in the south of Sweden is studied; Halmstad, Vellinge and Kristianstad. They have in their work progressed differently and Kristianstad is the municipality that already has taken measures to protect themselves against flooding. The other two have only started to plan for the future threat.
Centrumförnyelse i SödertÀlje -utopi eller verklighet!
Detta examensarbete Àr gjord i SödertÀlje Centrum. Arbetet Àr indelat i tre
delar. Första delen tar upp allmÀn information och fakta om SödertÀlje. Andra
delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill sÀga Ortsanalys.
Denna del avslutas med en slutsats som stÄr som bakgrund för den tredje delen
av arbetet, förslagsdelen.
En fjÀrran framtid : införande av digital teknik i gruvor
Traditionally, mining has been performed mechanically with implementation ofyesterdays (and older) data. Several mining companies have started to useautonomous technology and robotics in the production areas although the harshmining environments make it unsuitable for today's electronic equipment. Despite allthe obstacles along the way of digitization, there seems to be no end in sight as thisdevelopment continues. This thesis focuses on what the mining industry is aiming forand why the mining companies are interested in these technologies. The actors of themining industry can be found to have a vision for the future mine, a production with ahigher degree of digitization and resemblances to a factory.
Inre Hamnen Oskarshamn, frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden
Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen.
MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas
till nya stadsdelar.
Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande
aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning.
Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn
oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop
Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka
platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra
och befinna sig i hamnomrÄdet.
Ett problem har varit den upplevda barriÀrseffekten pÄ
Skeppsbron, som strÀcker sig lÀngs med en stor del av planomrÄdet.
Att fÄ ner skalan pÄ vÀgen samt minska bilarnas
dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget.
För att fÄ grepp om platsens egenskaper och karaktÀr har Cullens
serial vision anvÀnts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter,
möjligheter och hot).
Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och
Àven legat till grund vid utformningen av frÄgestÀllningarna. I
arbetet har jag anvÀnt mig av tre teoretiker som alla talar om
hur attraktivitet uppnÄs. De teoretiker jag anvÀnt mig av Àr
Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl
föresprÄkar Àr att specifika fysiska strukturer gynnar möten
mellan mÀnniskor i stÀder samt mÄngfald.