Syftet med följande rapport Àr att beskriva erfarenheterna med designen och implementationen av en webbapplikation för e-handel. Arbetet genomfördes som en del av ett kandidatarbete, inom civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi vid Linköpings tekniska högskola, av ett team bestÄende av Ätta studenter.UtgÄngspunkten för kandidatarbetet, som beskrivs i den hÀr rapporten, var att teamet blev kontrakterat av en fiktiv kund (kursledningen) att skapa en handelsplats för cyklar. DÄ projektet bedrevs i utbildningssyfte hade kunden vissa krav pÄ hur webbapplikationen skulle skapas bÄde vad gÀller slutgiltig funktionalitet och arbetsmetodik. Projektarbetet omfattade 18 högskolepoÀng och strÀckte sig över fem mÄnader.Ur de specifikationer som kunden gav arbetade teamet fram en vision. DÄ cykeln Àr en integrerad del av studentlivet sÄ beslutade teamet att skapa en handelsplats som de sjÀlva skulle vilja anvÀnda.

Thesis: The aim of our study is to identify how IKEA's externalestablishment at Norra Backa can affect Kupolen and the centre. This in order to provide suggestions on how these trade areas can be connected and create a whole to thereby gain the purchasing power.Method: In our study we used triangulation. That means we have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative method based on a survey with 100 respondents. The qualitative method is based on interviews with the centre conductors of BorlÀnge, Laila G Prosén and Anna Timander.Theory: The theories we have used is STP, substitution effects and effects of overspill, important factors for an attractive market town, Town Centre Management, Urban Retail Product.Conclusion: We found how IKEA's establishment at Norra Backa may affect Kupolen and the center of BorlÀnge then we gave suggestions on how these trade areas can be connected..

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att visa hur en handelsplats pÄverkas av nÀtverk och aktörer i samverkan. FrÄgestÀllningar: VÄra centrala frÄgor för denna uppsats kommer att vara: Varför vÀljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nÀtverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nÀtverk för handel? Resultat: Ur vÄra fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder vÀljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det Àr en svag balans mellan det naturliga flödet, invÄnare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försÀmras. En annan anledning till att kunderna vÀljer att inte handla i Landskoran centrum Àr pÄ grund av den butiksdöd som finns.

Det hĂ€r examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belĂ€gna i staden, pĂ„verkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara pĂ„ frĂ„gorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpcentrum centralt i stĂ€derna? Vad fĂ„r köpcentrumsetableringar centralt i stĂ€derna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, dĂ€r kommunen tillsammans med företaget Steen & StrĂžm just nu planerar för en omvĂ€lvande förnyelse av stadskĂ€rnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien Ă€r kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hĂ€nda nĂ€r Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Examensarbetets syfte Àr att undersöka hur förskollÀrarnas visioner och verksamhetens realiteter möts i samband med förskolans lÀrarledda skapandeverksamhet och vilka hinder som kan uppstÄ i detta möte. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare frÄn tre olika förskolor, varav en har en uttalad skapandeprofil, samt ostrukturerade observationer av den lÀrarledda skapandeverksamheten. Empirin har analyserats med hjÀlp av resultatet frÄn tidigare studier och de tankar som historiskt pÄverkat utvecklingen av den skapande verksamheten inom förskolan. I materialet har man kunnat finna influenser frÄn den barnpsykologiska forskningen, konstpedagogiken samt den pedagogiska teori och praktik som vÀxt fram i förskoleverksamheten. Störst pÄverkan pÄ den skapande verksamheten verkar förskolans tudelade ursprung ha, dÄ arvet frÄn de omsorgsinriktade barnkrubborna och de pedagogiskt inriktade barntrÀdgÄrdarna ska smÀlta samman i en fungerande verksamhet.

Vi tror att ett lektionsupplÀgg och en fÀrdighetstrÀning i matematik som intresserar och engagerar eleverna Àr avgörande för om eleverna tycker matematiken kÀnns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i Är 4 pÄ en skola i södra Sverige. DÀrefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med Ätta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara pÄ frÄgor om vad de tyckte om vÄrt arbetssÀtt.

The purpose of this article is to describe the discourse in which public-private partnership (PPP) resides, within the Swedish parliament, in the field of infrastructure. I have chosen to look at the latest three years deliberation where PPP appears in parliament bills.This case study is based upon discourse as a qualitative method. Five indicator signs which is history, comparison, geographic location, vision of growth potential and solution controls the context of PPPThe result of the analysis was that a clear discourse was unravelled. A first rather surprising conclusion shows that it is possible to disconnect the discourse from PPP. PPP is not important by itself, the result shows that it only play the part of possible solution to the problems related to the discourse and does not have any value in its own.This result lead the conclusion that PPP is no more than a tool for politicians to get as much out of their infrastructural aims as possible, as rational vote-maximizing actors.

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Det Àr temat demokrati och eventuella förbÀttringar för de fattiga som stÄr i centrum. Chavez anhÀngare portrÀtteras som vÄldsbenÀgna, men pÄ samma gÄng sÄ fÄr vi en bild av faktiska förbÀttringar och maktskifte till förmÄn för de fattiga..

Socialförvaltningens enhet för vÄrd och omsorgsboenden i LuleÄ stÄr inför omfattande utmaningar. Under vÄren Är 2015 förvÀntas Socialstyrelsens nya riktlinjer för bemanning och hemtjÀnstinsatser mot kund vid sÀrskilt boende för Àldre och dementa trÀda i kraft. Samtidigt som den allmÀnna utvecklingen av verksamheten har lett de ansvariga fram till ett vÀgskÀl. Verksamhetens bemanningssystem som idag utgÄr frÄn en vÄrdtyngdsmÀtning har enligt mÄnga inom verksamhetens ledning börjat tjÀna ut sin rÀtt dÄ den lokala ?Àldre strategin? och den allmÀnna utvecklingen av en allt Àldre befolkning medfört att den spridning av vÄrdtyngd som existerade nÀr systemet infördes nu mera förvandlats till en enhetlig massa.

Syftet var att utifrÄn vald forskningslitteratur studera vilka samhÀlleliga stödinsatser till förÀldrar med intellektuella funktionsnedsÀttningar och deras barn som fungerar vÀl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjÀnstens utredningssystem Barns Behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade pÄ tre teman utifrÄn BBIC: barnets behov, förÀldrarnas förmÄga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja förÀldrarna stödjer barnet vilket Àr förenligt med BBIC.  SamhÀllsstöd baserat pÄ empowerment och företrÀdarskap fungerar bra.

Mo?ten som forum fo?r att tra?ffas, sprida information eller lo?sa problem har alltid funnits och det a?r en fo?reteelse som finns pa? alla arbetsplatser idag. Da?rfo?r a?r det ocksa? vanligt att alla har en a?sikt om just mo?ten och hur de fungerar pa? deras arbetsplats. Enligt tidigare studier a?r upplevelsen av effektivitet under mo?ten viktigt fo?r positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett mo?te pa?verkar deltagande och da?rmed hur mo?tets ma?l uppna?s.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett dokumentationssystem som anvÀnds inom barnavÄrdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavÄrdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjÀnsten. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mÄl med att göra barn delaktiga i utredningar uppnÄs? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta pÄ i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare frÄn olika kommuner i StockholmsomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att frÀmja barns delaktighet i utredningarna.

Blandstad Àr ett begrepp som anvÀnds frekvent inom ramen för stadsplanering idag. Det Àr en vision som kommer med löften om hur ett förlorat stadsliv ska Äterkomma. Men ett av de stora hindren för ett verkligt genomförande Àr de skyddsavstÄnd till störande verksamheter som tagits fram i tidigare planeringsmetoder. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om, och i sÄ fall var, dessa störande verksamheter har en plats i staden eller om de ska förpassas till stadens periferi. Arbetet inleds med en litteraturstudie som presenterar hur planeringen av arbetsplatser Àndrats frÄn tidigt 1800-tal fram till idag.