Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, vad krÀvs för att en sÄdan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frÄgorna Àr grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna kollektivtrafik - Vision 2020..

This thesis project is a vision of an identity building in Gothenburg, situated on the pier called Bananpiren. The purpose of the project is to create interest and stimulate discussions around the place and the building.In order to gain inspiration of what such a place can contain and express, a number of similar projects have been analysed, for example the Sydney Opera and the Yokohama International Port Terminal.A number of suggestions was then created and analysed, all of which are presented in chronological order in order to show the rejections and the developed designs that resulted in the final formation to proceed with.The result was finalised in a number of presentation images of the project that can be used by Cullbergs Arkitektkontor AB when presenting the project..

The purpose of this thesis has been to explore the topic of business simulation from a theoretical foundation in social constructivism and theories concerning leadership as the management of meaning. The most important findings are that business simulation can be used for strategical leadership by management to create a common vision in the organisation members, which affects their perception of the business and the decisions and actions they make, which in turn can lead to a more efficient organisation that becomes better at meeting set goals. This can be viewed in different ways from different theoretical viewpoints: as inducing targeted changes in mental models to create changes in decision making and actions; as a secondary socialization process where the vision of management is externalized as a business simulation that is in turn internalized by the organisation members that participate in the business simulation, or as a way to frame and define the reality of the organisational members which creates a shared reference point against which a feeling of organisation and direction can emerge. In the future, business simulations may become increasingly used by organizations to create a common vision or to communicate a new decision to the organization members..

TeliaSonera befinner sig i en ny situation, som utgörs av en alltmer ökande och hÄrdnande konkurrens. DÀrutöver sker en snabb utveckling av nya tjÀnster och produkter. TeliaSonera stÄr enligt dem sjÀlva inför en mÀngd utmaningar. Dessa utmaningar Àr att konkurrensen fortsÀtter att öka, teknikutvecklingen accelererar och i att kundernas krav ökar markant. Enligt TeliaSonera sjÀlva kommer deras kunder att efterfrÄga tjÀnster som skapar vÀrde och Àr enkla att anvÀnda, framför efterfrÄgan pÄ ny teknik.

Denna uppsats undersöker hur argument som bygger pÄ statistik kan förstÄs utifrÄn den klassiska retoriken. UtgÄngspunkten Àr den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, dÀr statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nylÀsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus.Uppsatsen visar att Cicero ger ett bÀttre retoriskt perspektiv Àn Aristoteles eller Quintilianus för att förstÄ hur statistikargumentation fungerar. DÀrför anvÀnds just Ciceros topiker (loci) sÄsom de Àr systematiserade i verket Topica för att analysera tvÄ debatter om jobbfrÄgan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valÄret 2014. Analysen finner frÀmst 9 loci i debatterna, och belyser dÀrmed flera olika sÀtt som statistik kan anvÀndas för att skapa argument i retoriska syften..

I den hÀr rapporten undersöks stereoskopisk 3D. Vi utreder hur ett spel ska anpassas för att tafram en sÄ bra och tydlig stereoskopisk 3D-effekt som möjligt och sÄ att betraktaren upplever etttydligt djup utan att uppleva ett obehag pÄ grund av effekten. Rapporten tittar djupare pÄ vilkatekniska aspekter man behöver ta hÀnsyn till vid spelutveckling i stereoskopisk 3D. Samt vilkaprestandabegrÀnsningar som man bör ta hÀnsyn till vid stereoskopisk 3D. Vi beskriver hurprocessen och framtagandet av prototypen Kodo med anaglyfisk stereoskopisk 3D sÄg ut.Prototypen togs fram för att testa och analysera resultatet av stereoskopisk 3D-effekten..

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn pÄ dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhÄlla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gÀllande dokumentations- och handlÀggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frÄgestÀllningar fokuserade pÄ att se hur organisation och handlingsutrymme Àr förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt instÀllda till att anvÀnda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrÀvande.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur vision, mÄlstyrning och feedback upplevs av omsorgspersonal dÄ de dagligen inte har tillgÄng till en fysiskt nÀrvarande chef. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie,i en mellanstor kommun som aktivt arbetar med vision och mÄlstyrning sedan ett antal Är tillbaka. Det empiriska materialet utgörs av fyra stycken intervjuer med omsorgspersonal utifrÄn semistrukturerade frÄgor. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande: Hur upplever omsorgspersonalen pÄ sjÀlvstyrande enheter implementering och förankring av organisationens vision i sitt dagliga arbete?  Hur upplever omsorgspersonalen pÄ sjÀlvstyrande enheter att mÄlstyrning fungerar? Hur upplever omsorgspersonalen pÄ sjÀlvstyrande enheter möjligheten till feedback med en fysiskt frÄnvarande chef?   Vad anser omsorgspersonalen pÄ sjÀlvstyrande enheter om chefens nÀrvaro/frÄnvaro? För att tolka och analysera vÄr empiri, har ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och en abduktiv ansats anvÀnts.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..

2008 antog kommunfullmÀktige i LuleÄ kommun en vision för kommunens utveckling fram till Är 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskÀrnan. I Vision 2050 beskrivs LuleÄ stadskÀrna som en livfull plats hela dygnet som prÀglas av en mÄngfald av arbetsplatser, handel, bostÀder och nöjen. UtgÄngspunkten för det hÀr examensarbetet Àr att studera och analysera LuleÄ centrums förutsÀttningar och möjligheter för en stadskÀrna med en mÄngfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras pÄ observationer och inventeringar av utredningsomrÄdet och pÄ intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrÄn tre olika metoder för analys.

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frÄgan om hur handeln ska överleva i smÄorter, med fokus pÄ Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer frÄn residensstaden VÀxjö, vilket innebÀr att det försvÄrar för handlare att bevara sina kunder nÀr allt fler vÀljer att Äka till VÀxjö för att göra sina inköp. Det kan Àven pÄ andra sÀtt sporra handeln i Alvesta att bli Ànnu bÀttre. Metoden som har anvÀnts under detta arbete Àr en sÄ kallad fallstudie som innebÀr att man fokuserar pÄ ett visst objekt, i detta fall pÄ centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frÄgestÀllningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i smÄorter sÄ genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkÀtundersökning med tvÄ bostadsomrÄden i Alvesta tÀtort samt med mÀnniskor som rörde sig inne i centrum.Resultatet frÄn dessa undersökningar visar att det framförallt Àr nÀrheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor nÀr det gÀller centrumhandeln.

Den traditionella ekonomistyrningen rÀcker inte lÀngre till för att nÄ lönsamhet i företag, varför ekonomistyrningen mÄste moderniseras. Det rÀcker inte med ett finansiellt fokus och organisationer bör inkludera icke finansiella mÄl i styrningen. Undersökningar som gjorts visar pÄ att det finns ett samband mellan företag som anvÀnder icke finansiella mÄl och ökad lönsamhet. Ett annat omrÄde som ocksÄ kan bidra till en ökad lönsamhet Àr företagskultur.Uppsatsen syftar till att skapa en bredare förstÄelse kring innebörden av begreppen företagskultur och icke finansiella mÄl men Àven begreppen vision och vÀrdegrund.En kvalitativ studie har genomförts. Empirin Àr insamlad genom Ätta kvalitativa intervjuer.

Studieobjektet för detta kandidatarbete Àr Stortorget vilket Àr belÀget mitt pÄ Trossö i centrala Karlskrona. Staden Àr sedan 1600-talet starkt fÀrgad av en omfattande militÀr aktivitet, nÄgot som pÄverkat stadsbilden pÄtagligt. Detta Àr en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets Àr att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrÄn platsens roll som offentligt rum i staden. AvgrÀnsningen strÀcker sig till att omfatta Stortorget med dess nÀrmaste omnejd, dock sÀtts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgÄr frÄn renÀssansens syn pÄ form, individ och stadsrum. NÄgra av de teorier som anvÀnts för att underbygga denna strÀvan Àr Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nÀmna nÄgra.

Integration is a phenomena that occurs in all societies that experience any form of immigration. This process is dependent on how we analyze, both the groups of immigrants, and how we analyze the society in which they becoming integrated.Intersectionality is one method of analyzing this framework. By applying the categories: gender, class and race on the integration process, we get a more complex picture of the subject. Therefore we also become more able to adjust the actions and arrangement around the different questions of inte-gration.In this essay I try to explain what the intersectionality is, how it is used and how it can apply in integration as a specific subject. I also apply the intersectionality model on different policy documents from Malmö, Vellinge and Landskrona to find out if they show any awareness of this model both explicitly and implicitly..

Projektet handlar om formgivning och konsumtion, om hur mycket vi förbrukar (varför) och om produkternas livslÀngd.VÄra produkter Àr kanske mer miljövÀnliga nu Àn för ett par decennier sedan, men vi köper fler. PÄ en kort tid har vÄrt sÀtt att konsumera Àndrats oerhört.En förutsÀttning för vÄr konsumtion Àr att bÄde material och arbetskraft Àr billigt, vilket Àr ohÄllbart i ett lÀngre perspektiv.Materialen blir dyrare ju mindre som finns kvar, arbetskraften Àr bara billig sÄ lÀnge landet den finns i Àr fattigt.Som formgivare kan man kÀnna en problematik i att formge "en sak till".I examensarbetet vill jag ta stÀllning till detta och leta efter lösningar.Hur vill jag arbeta som formgivare?.