Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR).

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen. Dagens moderna livsstil bidrar till allt mer stillasittande arbete och aktiviteter. Fetma hos barn kan orsaka fysisk, social och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av stödjande insatser enligt familjefokuserad omvårdnad av barn med övervikt och fetma. Metod: Det är en allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar granskats och valts ut för att svara på syftet.

Det här arbetet syftar till att undersöka om och hur födoberikning kan stimulera vitörade silkesapor att utföra högre frekvenser av naturliga beteenden samt att se hur aktiva aporna är och om de frivilligt visar sig för publik på djurparken. Födoberikningen gick ut på att erbjuda aporna mat på ett mer naturligt sätt istället för att enbart ge dem maten i matskålar. Dessutom syftar arbetet till att erbjuda aporna en näringsmässigt korrekt sammansatt kost. Studien utfördes på två grupper av vitörade silkesapor på Parken Zoo i Eskilstuna under perioden juni till september år 2004. Undersökningen delades upp i tre perioder, under period 1 observerades aporna utan att någon födoberikning genomfördes.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken uppfattning pedagoger i förskola och skola har om sambandet mellan mat och koncentration. Anser de att mat har en betydelse för barns förmåga att delta i de verksamheter de befinner sig i? För att barn och vuxna skall orka vara delaktiga i sociala sammanhang och kunna vara koncentrerade krävs en näringsriktig kost. Vi har därför sökt att få fram vad som betraktas vara en näringsriktig måltid för barn. Genom enkätundersökning, intervju, observation samt litteraturstudier har vi försökt att få fram svar på dessa frågor.

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara ?hälsosam? i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat.

För att skydda kroppen mot fria radikaler behövs ett välfungerande antioxidantförsvar. Forskningen visar på att fria radikaler inte enbart är skadliga för människan utan de ingår även i viktiga processer i kroppen som till exempel vid träningsadaption. Det har även visat sig att stor supplementeringsdoser av antioxidanter kan ha negativa effekter på bland annat träningsadaptionen. Mer forskning krävs inom området för att kunna ge rätt rekommendationer för tränande individer. Majoriteten av forskningen visar på att om man äter en välbalanserad och adekvat kost finns den inget behov av att supplementera antioxdanter.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.

Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka olika delar begreppet hälsa innefattar och därigenom få fram en helhetsbild av hälsobegreppet för att utifrån denna bild titta på hur hälsoarbetet i skolan kan bedrivas på några olika sätt. Med utgångspunkt från syftet har jag försökt få svar på vilka olika definitioner som finns av begreppet hälsa, vad fysisk respektive psykisk hälsa innebär, hur hälsoarbetet aktivt bedrivs i skolorna idag samt om leken har någon betydelse för barnens hälsa. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att se om litteraturen kunde besvara mina frågor. Därefter intervjuade jag sex lärare som arbetar med barn i år F - år 6. Intervjuerna syftade till att undersöka lärarnas inställning till hälsans olika delar samt om och hur de arbetar med hälsa i skolan för att sedan kunna jämföra med den litteraturstudie jag gjort.

Att drabbas av inflammatorisk tarmsjukdom påverkar personens hela livssituation och omgivning och medför att personen tvingas lära sig leva med sjukdomen som en del av livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. I litteraturstudien analyserades fjorton kvalitativa vetenskapliga studier med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att sjukdomen är påfrestande och framtiden oviss, att sjukdomen begränsar aktivitet och socialt liv, att relationer förändras samt stöd och kommunikation har betydelse, att kontrollera och hantera sjukdomen samt finna nya sätt att leva. I resultatet framkom att personer upplevde det psyksikt och fysiskt påfrestande att inte veta när nästa recidiv skulle inträffa.

Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhälle har ändrats i en negativ riktning, med begränsad fysisk aktivitet och sämre matvanor. Skolan är en plats som kan gynna barn och ungas kost och hälsovanor. Idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap är två ämnen som kan bidra till att främja elevernas hälsa. En bra skolgårdsmiljö och en lugn måltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn äter många av sina måltider i skolan och skolan har möjlighet att påverka deras matval i en positiv riktning.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på två gruppbostäder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende på gruppbostäderna. Avgränsningen är dragen till att undersöka matsituationen där denna är uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och måltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal från gruppbostäderna och fokus är att undersöka huruvida de boende får vara delaktiga och självbestämmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhållandet mellan boende och personal är komplext och att personalen påverkar de boende på explicita såväl som implicita sätt. Då stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering så påverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att äta nyttig mat.

Det finns idag brister inom vården när det gäller uppföljning av patienter i hemmet.Många patienter skrivs idag ut från sjukhusen innan de är färdigvårdade ochhar stora behov av uppföljning av sin hälsa. Denna uppföljning är mycket tidskrävandeför sjukvårdpersonalen och en ökande arbetsbelastning inom vården ledertill bristande uppföljning av existerande patienter. I denna uppsats utvärderasen mobilbaserad applikation kallad CircadianQuestions från företaget CircadianQAB. Applikationen är en del av en mobilbaserad lösning för att låta användare svarapå frågor omsin hälsa, dessa data överförs sedan via krypterad datatrafik och görstillgänglig för behörig vårdpersonal via ett webbgränssnitt.Utvärderingen av mobilapplikationen genomförs som en heuristisk utvärderingavmobilapplikationen utgående ifrån Nielsens riktlinjer för heuristisk evaluering.Därefter genomförs en praktisk utvärdering av mobilapplikationen, utförd medhjälp av en fokusgrupp som testat applikationen och utvärderat denna genom attsvara på två olika enkäter samt delta i kvalitativa djupintervjuer.Den heuristiska utvärderingen visade att mobilapplikationen till stor del hade engod usability. De problemområden där de mest allvarliga felen hittades var inomgränssnittets konsistens samt vissa problem med användarkontrollen.

Bakgrund: IBS är namnet på en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden idag. Någonstans mellan 15-20 % av befolkningen kommer att drabbas av sjukdomen. IBS eller Colon Irritable som den också kallas är en störning i tarmens normala funktion. Som leder till diverse symtom såsom diarré, förstoppning och magsmärtor. Nedsättningar i tarmens funktion går inte att påvisa med provtagning eller undersökningar.