Det regelverk som kringgärdar Vattenverksamheter i Sverige är omfattande. Det ställs höga krav på verksamhetsutövarna för att miljöbalkens syfte om att främja en hållbar utveckling skall kunna följas. Frågeställningarna som utformats handlar dels om vad en vattenverksam-het är och dels vilka allmänna och specifika krav som ställs för att få upprätta eller ändra en Vattenverksamhet. Utöver detta finns specifika frågeställningar vad gäller regler för upprät-tande av en kraftverksdamm för Skellefteå kraft. Genom att granska lagtext, förarbeten samt doktrin har de rättsliga förutsättningarna som finns för den obligatoriska miljöprövningen redogjorts för.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

ResuméUppsatsen behandlar det processuella sakägarbegreppet enligt 16 kap 12 § 1 st. MB eller mer precist vem som kan överklaga beslut och domar som meddelas enligt miljöbalken. Ända sedan miljöbalkens tillkomst har frågan om sakägarbegreppet diskuterats intensivt bland miljöjurister. Bakgrunden är att de lagar som gällde innan miljöbalken använde olika sakägarbegrepp och att lagstiftaren vid skapandet av miljöbalken efterstävade en enhetlig och generös tolkning av det processuella sakägarbegreppet med miljöskyddslagens definition som utgångspunkt. Detta innebar ett avsteg från äldre praxis som utvecklats under till exempel vattenlagen.

Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av Vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en Vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra Vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken ? både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet.

Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av Vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en Vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra Vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken ? både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om Vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.