Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsättning. Syftet preciseras med utgångspunkt i följande tre frågeställningar: Vilket arbetssätt förespråkar pedagoger när det gäller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsättning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas föreställningar?Hur påverkar pedagogers förhållningssätt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillägna sig undervisningen? Studien grundar sig på djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsättning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats använts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med såväl individer som material och därför kan människosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Textilier är en produkt som vi alltid har varit i behov av. Kampen om toppen inom konfektionsindustrin i Sverige har under de senaste åren varit jämn. De klädföretag som i dag är störst på marknaden använder sig av en affärsidé som går ut på att sälja ett brett sortiment till låga priser medan de mindre klädföretagens affärsidé går ut på att sälja små upplagor av unika kläder. Däremellan befinner sig de medelstora klädföretagen. Då de inte har ett sortiment som utmärker dem på samma sätt som övriga aktörer på marknaden, måste deras affärsidé förnyas på ett annorlunda sätt för att företaget ska kunna överleva och detta kan ske i mötet mellan ledning och personal via den interna marknadsföringen.

Piezoelektriska material används flitigt i olika sensorer då de kan generera en mätbar elektrisk signal vid tryck eller töjning. Arbetet utreder hur ett piezoelektriskt garn innehållandes Polyvinyldiflourid (PVDF) påverkas av faktorer som långvarig mekanisk deformation, fukt och värme. Fokus har legat på det piezoelektriska garnets egenskaper men projektet undersöker också hur integrering i tyg samt applicering i en textil produkt fungerar. Det piezoelektriska garnet har utsatts för ett stort antal tester. I de flesta tester har proverna utvärderats genom cyklisk deformation i en extensometer.

Inledning: Arbetsrummet är något som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhåller sig till och använder sig av på olika sätt i professionen. Syftet med den här studien var att belysa några psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.Frågeställningarna utgår ifrån vad utformningen på arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker få till inredningen på bästa sätt för sig och patienten. De är måna om att patienten har det bra.Möblerna och framförallt fåtöljerna är viktiga i arbetet.

Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att konkurrensen från andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hålla låga priser är det många företag som väljer att importera produkter från lågkostnadsländer. För textilföretag är Indien ett bra alternativ då de på grund av långa traditioner anses vara duktiga på textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora råvarutillga?ngar.

Hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har under det senaste decenniet utvecklats till viktiga och vedertagna begrepp inom den svenska klädbranschen. Under de senaste åren har konsumtionen av textilier ökat markant samtidigt som produktionen har förflyttats till lågkostnadsländer, vilket har resulterat i en komplex internationell värdekedja. I kombination med dagens transparenta media samt miljömedvetna slutkonsumenter ökar kraven på företagen att bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Denna studie behandlar klädföretag på den svenska marknadens komplexa arbete kring hållbar utveckling. Då tidigare forskning främst skildrat ämnet utifrån ett socialekonomiskt perspektiv, infann sig intresset att skapa en studie ur en miljörelaterad synvinkel.Den övergripande problemformuleringen är således att studera hur klädföretag på den svenska marknaden arbetar med hållbar utveckling inom verksamheten.

Ledningsbanor syftar till att föra ström eller digitala signaler mellan elektroniska komponenter. Traditionellt brukar ledare av solid metall användas, då metall har låg resistans och lämpar sig bra som strömledare. I denna studie utforskas möjlig-heten för olika material att fungera som textila ledningsbanor. Textila ledningsba-nor behövs bland annat i medicinska plagg med sensorer. En ledningsbana som ska vara i ett plagg måste både vara tvättbar och flexibel.

Kina har i många år varit ledande inom textil produktion och landets ekonomiska tillväxt har ökat för varje år som går. Trots krisen 2008 lyckades Kina hålla landets ekonomi i schack medan andra av världens stora nationer gick in i en djup kris (Baocheng 2010, ss. 215-226). Under de senaste åren har det även framkommit hur Kinas exploaterade industri har bidragit till den förödande miljöförstöring som råder i landet. Kina har i många år varit Sveriges största importland av textilier.

Jag har under detta arbete undersökt hur företaget MAD ELF ART kan arbeta med miljö och sociala aspekter i produktionen. Min uppgift har varit att lokalisera en materialleverantör och producent som kan arbeta med detta på bästa sätt.Under arbetets gång har jag kontaktat flera materialleverantörer och producenter och undersökt hur de jobbar med dessa aspekter. Samtidigt har jag även fördjupat mig i hur man kan ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i produktionen, för att undersöka hur vi bäst kan arbeta med det.Vad jag kommit fram till är att materialvalet är det viktigaste och det som skiljer en produkt från att vara en miljöbov och en fara för människor till miljövänlig. Därför har jag i bilagan presenterat en leverantör och producent av materialet 100% silke som är ekologiskt färgad och handvävd. Silke lämnar inget energi-fotavtryck och går att återvinna.

Detta arbete har sin utgångspunkt i ökad återvinning och minskning av sopberg. Ett exempel som vi har använt oss av i vår forskning är ett samarbete mellan Röda Korset och Kriminalvården. Varje år slängs 25 % av de textilier som välgörenhetsorganisationer får in och dessa sopberg skulle man kunna minska genom ökad återvinning. Kriminalvården har registrerat ett varumärke som heter Made in Jail, vilka tillverkar köksrelaterade produkter. Syftet med det här arbetet blev därför att utveckla idéer till hantverksprodukter som slukar mycket spill.Valet av metod blev kvalitativa intervjuer, som utfördes med tre personer med olika kopplingar till arbetet.

Umeå universitetsbibliotek är en plats där studenter inte bara kan få tillgång till information och material de behöver, utan det är även en plats där det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört användarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-användarnas åsikter och det är därför av intresse att undersöka varför somliga studenter väljer att inte studera på biblioteket. Syftet med denne utvärdering var att få en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kännedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vad är det som gör att studenter inte väljer att studera i universitetsbiblioteket? Är något fel i den nuvarande studiemiljön? Känner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frågorna genomfördes en enkätundersökning bland studenter på campus, enkäten var anpassad så att både användare och icke-användare skulle kunna besvara den och enkäten hade en fråga för att kunna se vilka som var icke-användare.

Intresset för miljö och ekologi är större än någonsin idag och marknaden för ekologiskaprodukter expanderar. Vi vill därför undersöka hur textila produkter kan kommuniceras sommiljövänliga ut till konsumenterna. Tanken är att titta närmare på hur en oberoendemiljömärkning skulle kunna stärka modeföretagens kommunikation av sitt miljö- ochhållbarhetsarbete. Vidare upplever vi att det saknas en heltäckande bild och medvetenhet omde textila miljömärkningar som finns idag.Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma och lyfta fram textil miljömärkning samt fåförståelse hur en framtida textil miljömärkning kan användas för att främja hållbar utveckling.Det är även vårt mål att styrka att synen på ekologi och hållbarhetsperspektiv hoskonsumenterna på sikt även till stor del kan komma att innefatta textilier. Vi har i vårundersökning valt att arbeta utifrån ett företagsperspektiv vilket medfört att vi har ettbegränsat konsumentperspektiv.Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har siktat på att öka vår förståelse för vårtproblem.

Denna uppsats är en kvalitativ studie om hur riskbilden ändras i en övergång från de idag förbjudna bromerade flamskyddsmedlen till andra alternativ med hänsyn till befintlig kunskap och effekter på människa och miljö. Användningen av bromerade flamskyddsmedel BFR har ökat stort sedan 50-talet. Idag uppskattas den totala produktionen till 200 000 ton/år. De fem vanligaste bromerade flamskyddsmedlen och de som främst tas upp i detta arbeta är: Tetrabrombisfenol A (TBBP-A), Penta-, Octa-, och Decabromdifenyleter (PBDE) samt Hexabromcyklodekan (HBCDD). Dessa ämnen finns i många olika varianter där egenskaperna kan variera.

En ökad textilkonsumtion har lett fram till en problematik kring miljöpåverkan på grund av den ökade mängden använda textilier som ska hanteras efter produkternas död. För att ta till vara på de dyrbara resurser som har använts för att skapa textila produkter, har intresset för återvinning av textila fibrer ökat. Forskningen inom återvinning av bomullsfibrer har däremot inte kommit tillräckligt långt för att produktion av återvunna fibrer av hög kvalité ska kunna göras storskalig. Detta speciellt eftersom problem med exempelvis blandfibrer och separerbarhet försvårar arbetet. Det finns förändringar som kan göras av modeföretag i produktutvecklingsfasen redan idag, vilka kan underlätta återvinningsprocessen och syftar till att skapa ett slutet system i framtiden.