Sökresultat:
52 Uppsatser om Vattenkvalitet - Sida 4 av 4
Samband mellan vattenkemi, ekosystemstruktur och -funktion i två dagvattendammar
Dagvatten bildas då regnvatten inte kan infiltrera marken på grund av hårdgjorda ytor såsom vägar och hustak. Dagvatten är ofta kontaminerat av metaller, näringsämnen och andra föroreningar och bör därför renas i en anläggning innan det når recipient. En allt populärare metod för att omhänderta dagvatten är att anlägga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation är den viktigaste.
År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhålla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanläggningar i Stockholmsområdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska Vattenkvaliteten och ekosystemens hälsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingår i NOS-dagvatten.
Vattendraget på Kåbo golfbana : en kartläggning som ett steg i golfklubbens miljöarbete
This degree project studied surface waters on Kåbo Golf Course in Uppsala, Sweden, with the aim of determining the status of the water and how it is affected by the activities of the golf club, and to obtain suggestions of measures to create better conditions for the water environment on and around the golf course. The project forms part of the environmental protection work of Kåbo Golf Club, which is working towards achieving environmental certification from the Swedish Golf Association (SGF).
The study is based on literature studies and quantitative and qualitative field studies of water on the golf course, with the focus on environmental factors identified as being important for the golf industry and on strategic environmental goals developed by SGF.
The number of open water bodies in the Swedish landscape has substantially declined during
the past 200 years, so it is important to save those that remain. This study showed that the surface water at Kåbo Golf Course is an important element in the surroundings since the area contains few wetlands, which can be a habitat for large numbers of species. The stream and ponds on Kåbo Golf Course also have the important function of serving as water hazards in the game and adding difficulty and variety to the course. Since Kåbo Golf Club wants its surface waters to look aesthetically appealing, extensive algal growth and drying up of ponds during parts of the year are regarded as problems.
Reintroduction of the noble crayfish in the lake Bornsjön
Flodkräftan är en inhemsk art i Sverige. Antalet flodkräftlokaler har under 1900-talet reducerats med över 97 procent, i huvudsak till följd av kräftpest. Flodkräftan är klassad som starkt hotad i den nationella rödlistan för hotade djurarter sedan 2005. Kräftpesten kom troligen till Europa i samband med introduktion av en nordamerikansk kräftart i Italien 1860. I dagsläget sprids kräftpest genom illegala utsättningar av den nordamerikanska signalkräftan som lagligt började introducerades i Sverige under slutet av 1960-talet.
Sprinkleranläggningar och det allmänna vattenledningsnätet i Luleå kommun: Risker för det allmänna vattenledningsnätet och sprinkleranläggningar vid direktkoppling av sprinkleranläggningar på det allmänna vattenledningsnätet
Syftet med denna rapport var att utföra två riskanalyser. Den ena täcker allmänna vattenledningsnätet med avseende på Vattenkvalitet och funktion när sprinkleranläggningar använder det allmänna vattenledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling, den andra täcker sprinkleranläggningars funktion när de använder det allmänna ledningsnätet som vattenkälla via direktkoppling.Sprinkleranläggningar har i uppgift att upptäcka och starta bekämpning av en brand i dess initialskede. För att kunna göra detta krävs en vattenkälla som kan leverera ett visst vattenflöde med ett visst tryck under en viss tid. Denna vattenkälla kan utgöras av det allmänna vattenledningsnätet om denna uppfyller de krav en sprinkleranläggning ställer på vattenflöde. Det allmänna ledningsnätet har i primär uppgift att leverera dricksvatten till vattenverkens abonnenter.
Förbättring av kväveretentionsprocesser i sjöar i HYPE-modellen
Hur stor den naturliga kväveavskiljningen är från utsläpp av kväve tills att utsläppet når havet, är väldigt svårt att mäta. Den procentuella avskiljningen, skillnaden mellan brutto- och nettobelastning även kallad retention, skattas därför ofta med Vattenkvalitetsmodeller som försöker beskriva de naturliga processer som sker. Beräkningsmodellerna är en förenklad beskrivning av verkligheten och ett hjälpmedel för att få en överblick över t.ex. närsaltsbelastning och retention i ett område.I svenska vatten, sker kväverening främst i sjöar, genom denitrifikation, dvs omvandling av oorganiskt kväve i form av nitrat till kvävgas och permanent sedimentering av föreningar som innehåller oorganiska och organiska kväve. Därför är det viktigt att beskriva processer i sjöar adekvat om trovärdiga modeller för att förutsäga flöden av kväve ska utvecklas och användas.Målet med projektet har varit att förbättra resultatet för beräkning av kväveavskiljning i sjöar för storskalig modellering med S-HYPE främst med avseende på denitrifikation men också i djupare sjöar där modellen idag överskattar kväveavskiljningen.
Regional omsorg om vatten Roxen och Glan : vattenmiljöer i Motala Ströms avrinningsområde i Östergötland
Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie.
Markbehandling på boreal skogsmark med fokus på markberedning : en litteraturöversikt
Syftet med föreliggande arbete är att utreda några markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt när och var de bör användas. De markbehandlingsmetoder som behandlas är plöjning, högläggning, harvning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning, ångbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sådd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling på boreal skogsmark. Resultaten sammanställs i praktiska rekommendationer.
Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.