Finita Element Metoden (FEM) är en numerisk approximativ beräkningsmetod och dess ursprung kan spåras till 1940-talet. Metoden, som under andra halvan av 1900-talet krävde programmeringskunskap och en djup teoretisk förståelse har under det senaste decenniet implementerats i allt användarvänligare mjukvaror. Beräkningsmodeller byggs upp i CAD-liknande miljöer och resultaten kan återges i pedagogisk färgskala. Detta har gjort att beräkningar med hjälp av FEM blir allt vanligare vid dimensionering av betongkonstruktioner.Datorernas utveckling har medfört att allt mer komplicerade modeller kan byggas upp och analyseras. Denna utveckling har väckt ett intresse för att gå från mestadels 2D-beräkningar till fullskaliga 3D-modeller som beskriver hela konstruktioner.Arbetet med denna rapport har utförts i samarbete med konsultföretaget SWECO Infrastructure, som under första halvan av 2011 har detaljprojekterat en Vattenkraftstation.

I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppväxtplatser. Motala ström avvattnar Vättern vid utloppet i Motala och fortsätter sedan österut mot Bråviken. Strömfårans fall genom Norrköping är betydande och i naturligt tillstånd består av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av Bråviken lämnar en särskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.

The expansion of the Swedish hydro power has contributed positively to the reduction of the environmental impacts from the fossil fueled power production. In the same time the extensive expansion has been proved to cause negative ecological and local environment impacts of a stream. This, in turn, has been affecting the biodiversity and fish stock negatively, which has been reduced. One of the underlying problems is the lack of possibility for the fish to pass the plants, but it is also directly correlated to the mortality rate of the fish passing through the turbine, which this study is investigating.The mortality rate has been computed for three different locations in Sweden, Untra, Tännfallet and a third one whose location is confidential, and is denoted as Case 1, 2 and 3. The model used to calculate the mortality rate in this investigation is based by existing blade strike models and knowledge and are investigating the death due to mechanical injuries from collision with a runner blade in the turbine.

Uppsatsen syftar till att studera regional omsorg om vatten i området Roxen och Glan i Östergötland. Det görs ur olika perspektiv, där det första är ett historiskt bakgrundsperspektiv. Förutom den historiska tillbakablicken berör frågorna i studien, samhälleliga och nutida förhållanden som kan knytas till framtida regional förvaltning. Syftet är just att, i ett historiskt och nutida perspektiv, lyfta fram aspekter på vattenmiljöfrågor i området Roxen och Glan som grund för bedömning av en framtida regional omsorg om vatten. I arbetet har metod och teori samverkat och uppsatsen är i första hand en samhällsvetenskaplig kvalitativ studie.

I detta projekt har det kontrollerande avbördningsskyddet för Vattenkraftverk, förkortat KAS, studerats närmare. KAS finns installerat vid många större Vattenkraftverk och har till uppgift att automatiskt aktivera öppning av dammluckorna ifall vattennivån skulle stiga över dämningsgräns och både den ordinarie nivåregleringen och manuell reglering skulle utebli. På så sätt kan överströmning av dammen med eventuellt dammbrott som följd förhindras.Eftersom KAS är det yttersta skyddet ställs extra höga krav på tillförlitlighet. Därför behöver de elektiska och mekaniska komponenter som ingår i systemet vara robusta, väl beprövade och ha en lång livslängd. Dessutom ska systemet vara utformat på ett sådant sätt att även om ett fel skulle uppstå ska inte det leda till att hela systemet förlorar sin funktion.Minst lika viktigt som konstruktionen är att de parametrar som styr skyddssystemets funktion är rätt inställda.

Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.