Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större Vattenkontakt.

Ämnet för kandidatarbetet är Pottholmen i Karlskrona. Pottholmen är en ö med en lång historia, som alltid har varit länken mellan Trossö och fastlandet. Transportfunktionerna, med Österleden, Borgmästarekajen och Järnvägsstationen, dominerar ön och skapar barriärer vilket gör att tillgängligheten för oskyddade trafikanter (fotgängare och cyklister) är dålig. På Pottholmen idag finns ett antal olika verksamheter men få bostäder och bebyggelsen är utspridd. Arbetets syfte är att göra ett planförslag för Pottholmen i Karlskrona. Som utgångspunkt för arbetet har varit en Realistisk stadsanalys jag gjort tillsammans med Erica Folkesson, Frida Fälth och Frida Petersson.

Nybro är en stad i ?Glasriket? i Småland, tillhörande Kalmar län. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kärna är redan i full gång men det är fortfarande många delar av Nybro stads offentliga miljöer som är slitna, omoderna, av väldigt blandade karaktärer och i stort behov av en uppfräschning och uppstramning. Den fysiska avgränsningen för mitt arbete är Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete är att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag på åtgärder som kan genomföras för att få attraktivare offentliga miljöer i stadskärnan utifrån de förutsättningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större Vattenkontakt. En förnyelse skall stärka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre Hamnområdet utgör med andra ord ett högintressant område med ett centralt läge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

Naturmark har en tendens att bortprioriteras vid exploatering. Forskning visar på att gröna miljöer som utgörs av naturmark har en större positiv inverkan på människans välbefinnandeän planterad grönska. Det är därför av stor vikt att tillgången på naturmark tillgodoses vid planeringen av nya bostäder. En naturmiljö som inte upplevs ha ett rekreationsvärde kan med rätt kunskap och skötsel omvandlas till ett uppskatt at vistelseområde. För att åstadkomma detta krävs information och engagemang genom hela planprocessen.

Naturmark har en tendens att bortprioriteras vid exploatering. Forskning visar på att gröna miljöer som utgörs av naturmark har en större positiv inverkan på människans välbefinnandeän planterad grönska. Det är därför av stor vikt att tillgången på naturmark tillgodoses vid planeringen av nya bostäder. En naturmiljö som inte upplevs ha ett rekreationsvärde kan med rätt kunskap och skötsel omvandlas till ett uppskatt at vistelseområde. För att åstadkomma detta krävs information och engagemang genom hela planprocessen.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar Vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar Vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten. Del ett i arbetet fokuserar på hur Malmös vattenfront ser ut och hur den används.

Södra Motalaviken är ett verksamhetsområde i centrala Motala. Området som idag karaktäriseras av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriärskapande element som riksvägar och järnvägar, utgör ena halvan av det landskapsrum som Vätterviken skapar med Motala stad på ena sidan och Södra Motalaviken på den andra. Det intressanta med Motalviken är att området står inför två mycket viktiga infrastrukturprojekt, som kommer att ändra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen inte bara för Södra Motalaviken utan för hela Motala. Det första projektet är utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Mjölby ? Hallsberg.

Södra Motalaviken är ett verksamhetsområde i centrala Motala. Området som idag karaktäriseras av miljöstörningar i form av buller och kraftiga barriärskapande element som riksvägar och järnvägar, utgör ena halvan av det landskapsrum som Vätterviken skapar med Motala stad på ena sidan och Södra Motalaviken på den andra. Det intressanta med Motalviken är att området står inför två mycket viktiga infrastrukturprojekt, som kommer att ändra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen inte bara för Södra Motalaviken utan för hela Motala. Det första projektet är utbyggnaden till dubbelspår på sträckan Mjölby ? Hallsberg. Vilket vid färdigställandet komme resultera i minskade störningar, ökad säkerhet samt kortare restider.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.

Mitt i Sjuhäradsbygden ligger staden Borås, i ett kuperat och sjörikt skogslandskap genomflutet av Viskan. Viskan flyter genom Borås och delar staden utan att det egentligen märks. De båda sidornas olikheter möts kring vattenrummet. Den strukturerade och stadsmässiga rutnätstaden med anor från 1600-talet på ena sidan Viskan och den mer uppluckrade och storskaliga industrilandskapet som växt fram under expansionsåren, Borås var Sveriges snabbats växande stad mellan 1890-1930, på den andra sidan årummet. Viskans anonymitet är påtaglig, beskrivningar av Viskan som att den skär genom staden utan att den märks är påvisande.

Syfte: Syftet med arbetet är att belysa ämnet klimatplanering och ta fram ett gestaltningsförslag för Oscarsvarv i Luleå. Arbetet bör ses som en inspirationskälla för vidareutveckling av området och hur platsen kan utvecklas till ett högkvalitativt rekreationsområde med vistelsevärden över hela året. Frågeställning: Hur kan ett strandnära grönområde i centrala Luleå gestaltas för att skapa rekreationsvärden över hela året? Litteraturstudie: Den första delen behandlar resultatet av en litteraturstudie om klimatplanering och vind. Här presenteras teorier och undersökningar om människors aktiviteter och förhållande till det nodiska klimatet. Den huvudsakliga litteraturen som studerats är skriven av Norman Pressman, Ralph Erskine och Jan Gehl. Vind är en viktig faktor vid klimatplanering och därför koncentreras en del av litteraturstudien på teorier om vind. Främst har litteratur av Murtiz Glaumann studerats.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma området. Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som Karlskronas västra entré.