År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet.

Idrottssponsring är den marknadsföringsmetod som växer snabbast på marknaden. En organisation som har anammat denna marknadsföringsmetod och lagt ner stora resurser genom att expandera sin skidsponsring, är det statligt ägda elbolaget Vattenfall. Att mäta och utvärdera effekter och resultat av genomförda sponsringssatsningar har visat sig vara en utmaning. Då det råder brist på relevanta utvärderings- och mätmetoder.Med denna explorativa studie var avsikten att undersöka och beskriva hur organisationen Vattenfall utvärderar och mäter effekter av sin skidsponsring. Vidare hade vi för avsikt att ta fram ett kompletterande mått för att kunna mäta och utvärdera resultatet och effekten av Vattenfalls skidsponsring.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Vattenfall AB is a large producer of electric energy where approximately half of the energy comes from hydropower. Vattenfall Hydropower has got almost a 100-year old history and the company has developed a lot since 1909. After that the number of power plants increased and the competition got more intense, there were higher demands on the reliability. One way to secure the reliability with a good satisfaction at the power plants is to implement a maintenance method named Reliability-Centred Maintenance. RCM is a result of the introduction of the complex aeroplane Boeing 747 in the 1960?s.

Företag har idag en stor press från olika intressenter i samhället på att vara både vinstdrivande och ta socialt och miljömässigt ansvar. Elbolag är speciellt påverkade då de opererar i en bransch där miljöfrågor har ett stort utrymme. Det är således intressant att undersöka huruvida ett av de ledande elbolagen på den europeiska marknaden, Vattenfall, har reagerat på de ökade påtryckningarna från intressenter över tid. På vilket sätt kan vi se en förändring i hur Vattenfall presenterar sitt CSR-arbete från och med det att de började hållbarhetsredovisa år 2001 fram till idag? För att besvara vår frågeställning har vi utfört en fallstudie där vi analyserat Vattenfalls samtliga hållbarhetsredovisningar samt utfört intervjuer med deras Senior Advisor på Sustainability Performance Monitoring och CSR-manager.

Sekretessbelagd.

Då ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU år 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. Stål, betong, limträ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. Grundläggande tekniska egenskaper, miljöutsläpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jämföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lämpar sig i Vattenfalls elnät i Sverige.P.g.a. sekretesskäl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas.

Sekretessbelagd.

Vattenfall district Heating power plant in Uppsala produces district cooling with absorption heat pumps which leads to a large amount of waste heat that has to be cooled with evaporative cooling towers. The Environmental Court has ordered Vattenfall to survey the possibilities to recover the heat, which is the focus of this thesis.The study begins with an overview of the system, and conditions and limitations for waste heat recovery is examined. In the next step alternatives to recycle the heat is evaluated, either by direct recovering or by upgrading.First, the technical possibility of each alternative is discussed, and then the operation time and the amount of recovered heat is calculated. Those alternatives which are possible are brought further to an economic analysis.The cost of investment for each alternative constitutes the basis for a present value analysis. The results are put together in a table where the total amount of recovered heat is compared with the present value for the different alternatives.

Detta examensarbete har utförts på Vattenfall Eldistribution AB i Trollhättan och syftar till att beräkna förlustförändringarna i lågspänningsnätet då mikroproduktion i form av solceller ansluts.Genom att ansluta mikroproduktion i lågspänningsnätet kan nätets energiförluster reduceras. Denna reducering samt den energi som inte behöver överföras från överliggande nät anses vara den nätnytta solceller ger upphov till.Samtliga elproducenter som är anslutna till elnätet har rätt till ersättning för nätnytta uppkommen av produktionen. Ersättningen skall baseras på inmatad energi samt vid vilken tidpunkt inmatningen sker. För mikroproducenter är det svårt att motivera att i varje enskilt fall beräkna nätnyttan, varför ett generellt schablonvärde beräknats för Vattenfalls lågspänningsnät. Beräkningen har utförts utifrån uppmätta sol- och lastdata på sex olika lågspänningsnät vilka tillsammans anses representera ett generellt nät.

Idag kommunicerar allt fler företag externt om sitt CSR-arbete. Då den externa kommunikationen inte samstämmer med det interna arbetet så uppstår särkoppling som kan ge kritik som greenwashing. Företaget Vattenfall har fått sådan kritik, vilket gör det intressant att studera företagets interna arbete. Syftet med uppsatsen är att beskriva och få en ökad förståelse för hur CSR används och uppfattas internt bland medarbetare genom att undersöka problem som företaget kan möta i sitt interna CSR-arbete. Vår uppsats bygger på en kvalitativ studie.

För att överleva i dagens näringslivsklimat krävs en väl anpassad strategi för att hantera alla svårigheter och möjligheter som ett företag ställs inför.Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillväxtstrategi. Konkret undersöks på vilka sätt företaget avser växa organiskt och genom förvärv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens ägarroll i Vattenfall.För att besvara uppsatsens syfte har vi använt såväl primär- som sekundärdata i form av intervjuer med representanter för både Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjälp av tillväxtteori avseende både organisk och förvärvsinriktad tillväxt samt agentteori.Från vår data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi där företaget i nuläget står inför en större förändring från att vara inriktade på förvärvsbaserad tillväxt till en kombination där både förvärv och organisk tillväxt ingår. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till år 2030 och göra företaget klimatneutralt till år 2050.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet.

Användandet av miljöledningssystem som ett verktyg i företags miljöarbete har vuxit fram med miljöarbetets utveckling. Miljöarbetet har genomgått stora förändringar och dess komplexitet har ökat. Idag krävs ett mer strukturerat och systematiskt arbetssätt som resulterat i miljöledningssystemens framväxt. Åsikterna gällande miljöledningssystemens funktion, nytta och bidrag till miljöförbättring har dock gått isär. Inom Vattenfall AB Vattenkraft bedrivs miljöledningsarbete enligt de mest kända och utbredda internationella standarderna ISO 14001 och EMAS.