Sökresultat:
1168 Uppsatser om Vatten - Sida 22 av 78
Hållbarhet i svensk tomatproduktion : med utblick mot tomatproduktionen i Nederländerna och Spanien
Tomater finns i dagligvaruhandeln året runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och då behöver de importeras från länder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater från april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrågan på marknaden mötas, inte ens på sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fått många odlare att byta uppvärmning från fossila bränslen till förnybar energi.
Vattenkvalitetsmätningar och sedimentprovtagningar i Luleås innerfjärdar under vinterförhållanden
Den senaste stora nedisningen orsakar fortfarande problem i landet. Ett av de mest påtagliga är den landhöjning som uppstod när trycket av den tjocka isen försvann. Denna landhöjning är orsaken till att Luleås innerfjärdar håller på att grundas ut och försvinna. Problemen kring innerfjärdarnas tillstånd har varit kända sedan början av nittiotalet och Vattenkvalitetsmätningar har pågått sedan dess. Denna undersökning är den enda som ägt rum under vinterförhållanden och syftar till att ge en mer komplett bild av tillståndet i innerfjärdarna.
Rönneå : Ett waterfrontprojekt
Det finns en trend i städer att jobba med Vattenkontakt, vare sig det handlar om närhet till havet, sjön eller Vattendrag. Det finns en potentiell vinst i att marknadsföra en stad med kopplingen till Vatten och flera städer har lyckats med detta. Det ska dock tilläggas att det även uppstått problem med den waterfrontutveckling som har skett och det finns i olika städer erfarenhet av både vinster och förluster kopplat till waterfrontprojekt. I detta kandiatarbete har en fallstudie gjorts på en sträcka av Rönneå som flyter genom Ängelholm. Ån är i dagsläget föremål för en förstudie med mål att ta fram en åtgärdsplan för att höja värdet, skapa underlag och förutsättning för ett framtida Rönneå-projekt.
Inför införandet av den nya strandskyddslagen 2009 : En jämförande studie av åtta kommuner i Värmlands och Gävleborgs län
Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av Vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen.
Bestämning av vattendelare i urban miljö : Metod för avgränsning av avrinningsområden i ArcGIS utgående från dagvattensystemet
Växande städer leder till att naturmark omvandlas till stadsmiljöer. Det skapar mer hårdgjorda ytor och därmed ökade volymer dagVatten som behöver hanteras. Modellering av dagVattennätet används ofta för att bedöma kapaciteten och risk för översvämningar. Avrinningsområdets storlek är en avgörande parameter för att bedöma hur mycket Vatten som kommer till en viss ledning. Traditionellt har automatisk bestämning av avrinningsområden gjorts enbart utifrån topografin.
Mekanisk slamavvattning : vid Sibbhults avloppsreningsverk
Detta examensarbete behandlar slamhanteringen på Sibbhults avloppsreningsverk (Sarv).I denna rapport tas det upp hur avvattningen och förtjockningen av slammet går till i dagsläget och vilka förändringar som kan göras för att förbättra dessa processer.Här visas även vilka eventuella vinster som kan fås med förändringar och eventuella investeringar i en avvattningsapplikation. Redan med små medel kan förtjockningen av slammet förändras, även om det inte införskaffas en mekanisk avvattnare, som t ex med inblandning av polymerer i avloppsvattnet.För att finna olika fungerande alternativ har information insamlats från flera företag som tillhandahåller applikationer för slamavvattnare. Information har även införskaffats genom egen erfarenhet under min verksamhetsförlagda utbildnings (VFU) period på SArv, och vid diskussion med personal som arbetar vid Vatten- och avloppsreningsverken i Östra Göinge kommun..
Beräkning av massbalanser för metaller i vatten samt miljöriskbedömning av Nerån vid Österbyverken i Östhammars kommun
Österbyverken is an industrial estate in Östhammars municipality in Uppland, Sweden. Many different activities have taken place on the estate the last 600 years. During the last 15 years both health and environmental studies have been made by different companies. At the most recent study a great increase of metals in Nerån, a river that runs partly through and partly next to the estate, was identified with mass balances. The purpose of this thesis is to accomplish a deepened study about the reasons for the increase of metals in Nerån.
Borr- och arbetsmetoder vid instrumentering av fyllningsdammar
En definition av fyllningsdamm är att det är en uppbyggd konstruktion för Vattenreglering. Dess huvudsakliga funktion är att dämma upp dvs. lagra Vatten i den reservoar som bildas uppströms dammen. Höga säkerhetskrav ställs med hänsyn till risken för dammskador eller dammbrott samt vilka konsekvenser det kan ge på miljön, inverkan på bebyggelse och anläggningar i närområdet och längs älvdalen. Som en del i dammsäkerhetsåtgärderna finns behovet att komplettera instrumenteringen av dammarna med syfte att denna komplettering åtminstone ska nå upp till den lägsta nivå som anvisas i RIDAS.
Tryckta Texturer - Färgade Floder
Tryckta Texturer ? Färgade Floder, är ett lekfullt undersökande i hur man kan skapa mönster med illusioner av struktur på textil. Inspiration till projektet hämtas i vattnets böljande former, dess färgskiftningar och blanka yta. Utifrån temat Vatten och Vattenföroreningar tillverkas inspirationscollage som blir referens till val av färger och mönster. Stort vikt och tid läggs i det här arbetet på skissande och att hitta passande skisstekniker.
Förslag till ett ekologiskt bostadsområde
Ekologiskt byggande har utvecklats och förstärkts under de senaste decennierna. Från det att ekobyar började planeras på 70-talet, till dagens lågenergibyggnader. Kunskapen om värmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsområde utformas med hjälp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.
Vegetation för fluktuerande vattennivåer : gestaltningsförslag för urbana öppna dagvattensystem på Augustenborg
Klimatforskare menar att vi står inför en klimatförändring med fler kraftiga regn och fler översvämningar. Hur omhändertar vi dagVatten på ett hållbart sätt, hur påverkar den fluktuerande Vattennivån våra växter och framförallt vilka växter klarar av att överleva med en varierad tillgång på Vatten?
Detta är ett kandidatarbete som har en omfattning på 15 högskolepoäng. Arbetet behandlar problematiken ur växtsynpunkt med fluktuerande Vattennivåer. Tyngdpunkten är att hitta lämpligt växtmaterial som fungerar för öppna dagVattensystem.
Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen vid Arboga reningsverk
Under 90-talet uppdagades övergödningsproblematiken i Östersjön, varför omgivande länder enades gällande åtgärder för att minska problemen. De svenska reningsverk som genom sina utsläpp av kväve och fosfor påverkade Östersjön tvingades då införa gränsvärden för kväve- och fosforutsläppen. Vid Arboga reningsverk, vars recipient är Arbogaån som mynnar i Galten, Mälaren, har kvävereducering sedan en tid tillbaka varit i drift. Dock krävdes från och med år 2012 att totalkvävehalten i utgående avloppsVatten ej översteg 15 mg tot-N/l. Införandet av detta gränsvärde resulterade i åtgärder för att minska kväveutsläppen.RejektVattenbehandling är en vanlig metod för att minska halterna totalkväve i utgående avloppsVatten.
Utveckling av separationsmetod för mikroplaster i avloppsvatten för att kvantifiera mikroplaster vid Käppala reningsverk
Mikroplaster är små plastpartiklar, mindre än 5 millimeter i längd, som vanligtvis har sitt ursprung i kosmetika, hudvårdsprodukter, kläder eller blästringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mängden mikroplastpartiklar men ändå släpps det ut en ansenlig mängd mikroplaster varje år till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför är idag oklart.Ett mål med studien har varit att kvantifiera mängden mikroplaster som kommer in till respektive släpps ut från Käppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mängden mikroplaster har ett annat mål med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster från organiskt material och övriga partiklar och ämnen i avloppsvattnet.
Rening av oljeförorenat vatten med torvabsorbent
Hässleholms Renhållare AB är ett avfallsbolag som innehar en oljebehandlingsanläggning på deras centrala avfallsanläggning i Vankiva. På oljebehandlingsanläggningen tar de emot slam från oljeavskiljare och bilvårdsanläggningar samt i mindre mängd förorenade massor. Från behandlingsanläggningen utgår det en Vattenfas som leds via ett avloppssystem vidare till det lokala behandlingssystemet för lakvattnet. I bolagets tillstånd för Vankiva avfallsanläggning har det föreskrivits att varje delflöde till den lokala behandlingen av lakvattnet måste kontrolleras för att inte fastställda gränsvärden för olja och tungmetaller ska överskridas. Under våren 2006 kompletterades avloppssystemet från oljebehandlingsanläggningen till lakVattenbehandlingen med en filterbrunn.
Varvsbyggnad på Beckholmen
Beckholmen är en ö i Stockholms inlopp, på ön har det drivits skeppsrelaterad verksamhet i hundratals år och är en av stadens äldsta industriområden. I dag drivs först och främst båtvarv på ön som domineras av tre torrdockor, ett publikt stråk finns upp och runt de äldre bostadshusen på öns topp. Uppgiften jag gav mig var att rita en ny stor varvsbyggnad som motsvarar det varvet efterfrågar och som uppfyller mina egna krav på det formala. Utmaningen låg i att formge en volym som tydligt talar ett industriellt språk, är relevant för platsen samt intressant enbart som ett objekt för en förbipasserande turist. Designprocessen har varit lång och smärtsam, det var inte långt innan inlämning som projektet fick sin slutgiltiga form.