Sök:

Sökresultat:

1168 Uppsatser om Vattenćtgćng - Sida 60 av 78

Plan- och bygglagens krav pÄ detaljplanebestÀmmelser : En granskning i SkÄne lÀn

Kommunen har möjlighet att med hjÀlp av en detaljplan reglera anvÀndningen av mark- och vattenomrÄden. Detaljplanens planbestÀmmelser Àr rÀttsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som fÄr regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet Àr uttömmande vilket betyder att endast det som stÄr upprÀknat dÀr fÄr regleras. Kapitlet ger Àven krav pÄ planbestÀmmelsernas tydlighet. I PBL finns Àven att lÀsa att det Àr en kommunal angelÀgenhet att planlÀgga mark och vatten vilket leder till att kommunen har planmonopol. I de fall kommunen anvÀnder sig av planbestÀmmelser i en detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebÀr det att gÀllande lagstiftning ej följs.

HÀlsokommunikation och Àldre : En kvantitativ studie om hemmaboende Àldres kunskaper gÀllande allmÀnna kostrekommendationer samt förtroendet för informationskÀllor betrÀffande kost och hÀlsa

IntroduktionFetma Ă€r ett globalt problem som drabbar fler och fler mĂ€nniskor och lĂ€nder. BĂ„de samhĂ€llen och enskilda individer söker lösningar för att komma till bukt med problemet som fetma Ă€r. Överviktskirurgi Ă€r idag den mest effektiva behandlingen mot fetma och sleeve gastrectomy Àr en av överviktskirurgins tekniker som enligt experter kan ha en klar fördel jĂ€mfört med andra tekniker. Det behövs idag fler studier gjorda pĂ„ sleeve gastrectomy och Ă€ven pĂ„ dess pĂ„verkan pĂ„ patienternas kosthĂ„llning innan metoden kan accepteras i vardagligt kliniskt bruk i Sverige.SyfteSyftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga överviktspatienters kostvanor sex mĂ„nader efter det kirurgiska ingreppet sleeve gastrectomy.Metod och Material217 överviktspatienter som genomgĂ„tt sleeve gastrectomy har sex mĂ„nader efter operationen besvarat en enkĂ€t gĂ€llande deras mĂ„ltidsmönster, livsmedelsval och sensoriska förĂ€ndringar av matupplevelsen. Svaren bearbetades och utmynnade i deskriptiv statistik.ResultatResultaten visar att en patient som genomgĂ„tt sleeve gastrectomy i genomsnitt Ă€ter fem av sex rekommenderade mĂ„ltider per dag sex mĂ„nader postoperativt. Den mĂ„ltid som flest patienter Àter dagligen Ă€r frukost tĂ€tt följt av middag och lunch.

Produktionsintegrerad ORC / kraftvÀrme i ett smÄskaligt befintligt fjÀrrvÀrmesystem

Som ett led i att minska vÀxthuseffekten och den globala uppvÀrmningen gÀller det att minskautslÀppen av koldioxid. En stor del av den koldioxid som slÀpps ut inom energisektornkommer frÄn elproduktion i kolkondenskraftverk. Dessa utslÀpp kan minskas genomutbyggnad av kraftvÀrme, det vill sÀga samtidig produktion av vÀrme och el. Ett sÀtt att göradet Àr att komplettera befintliga, smÄskaliga vÀrmeverk med elproduktion via enproduktionsintegrerad ORC-krets (Organisk Rankinecykel). Syftet med den hÀr studien Àr attge en uppfattning om de tekniska och ekonomiska förutsÀttningarna, vid installation av enproduktionsintegrerad ORC-krets.

? Effekter av en liten biogasanlĂ€ggning hos smĂ„brukande bönder i Östra Afrika : En studie med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en smĂ„brukande familj i Kadongo, Kenya

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att redovisa för de effekter som kan sespĂ„ odlingssystem samt livssituation hos smĂ„brukande bönder i Östra Afrika efter ett införande av en liten biogasanlĂ€ggning kallad "floating drum". AnlĂ€ggningen genererar rötrester som anvĂ€nds som gödslingsmedel i odlingssystem och biogas som brĂ€nsle i matlagningssituationer. Resultatet baseras pĂ„ uppgifter frĂ„n litteratur, fĂ€ltstudier och en enkĂ€tundersökning. Uppsatsen har sin utgĂ„ngspunkt frĂ„n en fĂ€ltstudie hos en smĂ„brukande familj pĂ„ landsbygden. Studien genomfördes i ett omrĂ„de som heter Kadongo och ligger i nordvĂ€stra Kenya.

Sluten eller isÀrkopplad ventilatorkrets vid omvÄrdnadsrelaterade lÀgesförÀndringar av det ventilatorbehandlade spÀdbarnet : En deskriptiv studie av vÄrdpersonals arbetssÀtt och förbÀttringsförslag

Bakgrund: Inom neonatal intensivvÄrd vÄrdas ofta barn med ventilator. IsÀrkoppling av ventilatorkretsen kan orsaka negativ lungpÄverkan men kan vara nödvÀndig utifrÄn sÀkerhetsaspekter. Syfte: Att beskriva förekomsten av isÀrkopplingar av ventilatorkretsen vid omvÄrdnadsrelaterade lÀgesförÀndringar hos barn som vÄrdas pÄ en neonatal intensivvÄrdsavdelning. Syftet var Àven att beskriva vÄrdpersonals anledningar till att ventilatorkretsen kopplas isÀr eller hÄlls sluten samt att identifiera om förbÀttringar i omrÄdet skulle kunna göras. Metod: EnkÀtstudie med kvantitativa beskrivningar och kvalitativ innehÄllsanalys.

Koldioxidhaltig biogas som fordonsbrÀnsle : Lagring och förbrÀnning vid gÄrdsproduktion

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

Effekter av vattenreglering pĂ„ tillrinningen till Östersjön

I denna studie har tillrinning till vĂ€rldens största brĂ€ckvattenhav, Östersjön, studerats. Östersjöns avrinningsomrĂ„de inkluderar tillrinningsomrĂ„den frĂ„n 14 olika nationer och den totala befolkningen i omrĂ„det uppgĂ„r till ca 85 miljoner. Flera stora floder mynnar ut i Östersjön dĂ€r Neva Ă€r den största med ett Ă„rligt medelflöde pĂ„ 2500 m3/s. En stor del av de vattendrag som mynnar ut i Östersjön Ă€r pĂ„verkade av vattenregleringar frĂ€mst för vattenkraftsĂ€ndamĂ„l. Syftet med vattenkraftsregleringar Ă€r att lagra vatten frĂ„n vĂ„r sommar och höst för att anvĂ€nda detta vintertid dĂ„ behovet av elkraft Ă€r stort.

Sjöbodar pÄ VÀstkusten och i BohuslÀn : anvÀndning och förmedling

Sjöbodar i BohuslÀn och pÄ VÀstkusten ? anvÀndning och förmedlingI arbetet följer en presentation av vad per definition en sjöbod Àr och hur sÄdan byggnad bör anvÀndas enligt bygglov och kommunbestÀmmelser samt hur den bör förmedlas. En sjöbod definieras i bygglov som ett kallförrÄd för fiskeredskap. AnvÀndningen av en sÄdan byggnad har under de senaste Ären uppmÀrksammats genom att anvÀndningen Àndrats, utan godkÀnnande i varken detaljplan eller bygglovshandlingar. Detta har medfört diskussioner och i vissa fall har det gÄtt sÄ lÄngt att det lett till tvist inför domstol för att lösa konflikter och oklarheter.Vad som presenteras hÀr Àr en summering av information kring denna typ av objekt.

Handboll och kost - Attityder och uppfattningar kring kost och livsmedel hos vÀstsvensk damelit

Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga uppfattningar kring kost och livsmedel hos kvinnliga elithandbollsspelare i fem elitserieklubbar i VÀstra Götalandsregionen. I och med elitidrottares höga aktivitetsnivÄ, skiljer de sig markant frÄn normalaktiva och har dÀrmed andra rekommendationer för hÀlsa, ÄterhÀmtning och prestation. KunskapsnivÄn Àr dock ofta bristfÀllig hos dessa individer gÀllande kostrekommendationer, energibehov samt mÄltidsplanering. Forskning visar att vÄra beteenden bestÀms inte bara av vÄr kunskapsnivÄ, utan ocksÄ av vÄra attityder. För att kunna utforma en insats för att höja kostkunskapen hos dessa individer, menar vi dÀrför att det Àr en klar fördel att kÀnna till sin mÄlgrupps attityder till Àmnet.

VÀlfÀrdsaspekter hos inne- och utekatter

Katter hÄlls som husdjur i mÄnga lÀnder i vÀrlden och har mycket olika levnadsvillkor. Denna rapports syfte Àr att undersöka vilka för- och nackdelar olika hÄllningssÀtt har. De vanligaste sÀtten att ha sin katt i Sverige Àr som innekatt utan tillgÄng till utevistelse eller som utekatt vilket oftast innebÀr att katten Àr delvis inne och delvis ute. FrÄgestÀllningarna Àr: vilken boendesituation Àr att föredra ur kattens synvinkel? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten bara Àr inne? Vilka vÀlfÀrdsproblem kan uppstÄ om katten fÄr gÄ ut? De specifika aspekterna som undersöktes var naturligt beteende (jakt), hÀlsa, utrymme, flerkatts-hushÄll, miljöberikning och problembeteenden. Jaktbeteende Àr ett av kattens grundlÀggande beteenden och utförs Àven om katten fÄr mat pÄ annat sÀtt.

Energieffektiv produktion och lagring av snö för skidtunnel: Utredning för applicering vid LindbÀcksstadion, PiteÄ

Intresset för lÀngdskidÄkning Àr större Àn pÄ lÀnge. Samtidigt blir vintrarna allt varmare, vilket leder till minskad snötillgÄng och dÀrmed ocksÄ en förkortad skidsÀsong. För att lösa detta problem planerar företaget LindbÀcks Bygg att uppföra en skidtunnel pÄ LindbÀcksstadion i nÀrheten av PiteÄ. PÄ uppdrag av detta företag har examensarbetet syftat till att utforma olika metoder för att pÄ ett energieffektivt vis tillgodose denna tunnels snöbehov. Det huvudsakliga arbetet har utgjorts av dimensionering av system för snöproduktion och snölagring.

Utredning och effektivisering av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen : En studie med mÄlet att möjliggöra en ökad fjÀrrvÀrmeleverans

FjÀrrvÀrme Àr idag den vanligaste formen av fastighetsuppvÀrmning i Sverige. Förutom vÀrmeanlÀggningar som byggts just för ÀndamÄlet att leverera fjÀrrvÀrme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör pÄ marknaden i de orter dÀr industrin finns. BillerudKorsnÀs massa- och pappersbruk pÄ Gruvön i Grums kommun levererar fjÀrrvÀrme till kommunen och till det intilliggande sÄgverket. Syftet med projektet Àr att genom kartlÀggning av Gruvöns sekundÀrvÀrmesystem pÄ barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjÀrrvÀrmeleverans som följd.  MÄlet Àr att upprÀtta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjÀlp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjÀrrvÀrmeleverans. Metoden i arbetet har utgÄtt frÄn att kartlÀgga energiflöden till tvÄ vattencisterner pÄ barrsulfatlinjens sekundÀrvÀrmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundÀrvÀrmesystemet har inhÀmtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. SekundÀrvÀrmesystemet pÄ barrsulfatlinjen bestÄr av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal vÀrmevÀxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet Àr att temperaturen i ljumvatten-cistern Àr högre Àn den borde.

Artificiella naturupplevelser : ett arbete baserat pÄ konstnÀren Olafur Eliassons &landskapsarkitekten Stig L. Anderssons tankar och idéer

Detta arbete ligger i grÀnssnittet mellan landskapsarkitektur och konst. Det riktarsig frÀmst till landskapsarkitekter. Syftet har varit att undersöka hur man utifrÄnkonstnÀren Olafur Eliassons och landskapsarkitekten Stig L. Anderssons tankarkan skapa artificiella naturupplevelser i en stadsmiljö. En artificiellnaturupplevelse Àr nÄgot som kÀnns som en upplevelse av natur men som Àrgenererad av en konstruktion i en byggd miljö.

Hur HBTQ-personer upplever det professionella bemötandet i samband med att de söker hjÀlp för psykisk ohÀlsa : En litteraturöversikt

Cystisk fibros Àr en genetisk sjukdom som leder till andningsbesvÀr, infektioner i lungorna och rubbat nÀringsupptag i tarmen, vilket resulterar i besvÀr i GI-kanalen samt dÄlig viktuppgÄng. CF orsakas av en mutation i CFTR (cystisk fibros transmembran regulator) genen vilket medför en minskad kloridutsöndring som orsakar en ökad natriumreabsorption i cellerna. Detta leder till en minskad förmÄga för slemmet i luftvÀgarna att binda vatten, vilket gör att det blir segt. Det finns inget bot för sjukdomen och den rÄdande behandlingen Àr bÄde tidskrÀvande och livslÄng. Syftet med den medicinska behandlingen Àr att göra det sega slemmet i luftvÀgarna mer lÀttflytande och förebygga infektioner.

Effekten av toxiciteten hos ek för get, fÄr och nötkreatur

Ekförgiftning orsakas av att djuren Àter antingen ekollon eller eklöv. Förgiftningssymtomen och skadorna orsakas av en substans som kallas tanniner. Tanniner delas in i tvÄ huvudsakliga grupper, de kondenserade och de hydrolyserbara. Det Àr frÀmst de hydrolyserbara tanninerna som Àr skadliga detta beror pÄ att de lÀtt pÄverkas av de enzymatiska processerna i vÄmmen hos idisslare, och de produkter som bildas vid dessa processer Àr vattenlösliga och tar sig lÀtt ut i vÀvnaderna. De skador som frÀmst ses vid ekförgiftning hos idisslare Àr ulcus i gastrointestinalkanalen, akut tubulÀr nekros och leverskador.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->