Sökresultat:
1168 Uppsatser om Vattenćtgćng - Sida 26 av 78
PreliminÀr design av lÀtt sjörÀddningsenhet
Detta examensarbete Àr en konceptuell fartygsprojektering av en ny serie fartyg Ät SjörÀddningssÀllskapet. Rapporten presenterar ett förslag till en ny sjörÀddningsbÄt som kan ersÀtta tvÄ Àldre fartygstyper, i storleksordningen tio meter, och det behov som tÀcks av dem. Fartygets huvuduppgifter faststÀlls vara bogsering och sjuktransport och det opererar mestadels i skyddade vatten under sommarhalvÄret. Examensarbetet Àr handlett av Thore Hagman, SjörÀddningssÀllskapet och examinator Karl Garme, KTH,Marina System. Mycket arbete har lagts pÄ att skapa ett kostnadseffektivt förslag vilket gav att en befintlig skrovform anpassades för att passa den kravstÀllning som togs fram tillsammans med SjörÀddningssÀllskapets ledning och rÀddningsbesÀttningar.Huvuddata:Loa 9,95 mBoa 4,2 mT 0,65 mDeplacement 5,65 ton fullastatMotorer 2x350 hk utombordareFart 42 knopBunker 1,5 m2 bensinRÀckvidd +280 Nm i 35 knopFartyget har ett fristÄende dÀckshus som, om det dimensioneras och byggs vattentÀtt, gör fartyget sjÀlvrÀtande.
Analys av Tjocklut med Akustisk Spektroskopi : Prediktering av Torrhalt
Att driva av vatten ur anvÀnd kokvÀtska (lut) frÄn massakokarna kallas indunstning och Àr den mest energikrÀvande processen inom den kemiska massaindustrin. Dock mÄste det göras för att dessa lutar ska kunna förbrÀnnas i sodapannan och kemikalierna Ätervinnas. PÄ Gruvöns bruk i Grums innebÀr samÄtervinningen av svartlut och rödlut att belÀggningar lÀttare uppstÄr pÄ utrustningen och arbetet med att förbÀttra och effektivisera processen pÄgÄr stÀndigt. Som ett led i detta arbete har luten undersökts med en mÀtare som bygger pÄ aktiv akustisk spektroskopi. I detta examensarbete har ljudspektrum undersökts i syfte att korrelera dessa till lutens egenskaper med den frÀmsta mÄlsÀttningen att skapa en modell som kan prediktera torrhalten.
AnvÀndning av komposterat rötslam i anlÀggningsjord : En undersökning av innehÄll och lÀckage till recipienten
Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.
Masugnsslaggens potential som filtermaterial för metaller i vÀgdagvatten
Dagvatten frÄn vÀgar innehÄller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vÀgdagvatten Àr bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats frÄn vÀgdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som Àr en biprodukt frÄn framstÀllningen av jÀrn, Àr en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lÀmplig att anvÀnda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.
Masugnsslaggens potential som filtermaterial för metaller i vÀgdagvatten
Dagvatten frÄn vÀgar innehÄller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vÀgdagvatten Àr bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats frÄn vÀgdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som Àr en biprodukt frÄn framstÀllningen av jÀrn, Àr en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lÀmplig att anvÀnda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.
Varför gÄ över Än efter vatten?
Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Ăven ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Ăven ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.
Visualisering av mÀtdata: en ArcView applikation
Miljökontoret pÄ Kiruna Kommun anvÀnder sig av ett program "Miljöreda 9000", med en tillÀggsmodul, MiljöReda MÀt. Denna gör det möjligt att registrera mÀtdata, t.ex. vatten och sedimentprover tagna i olika sjöar för att sedan med dessa som grund skapa en rapport som sedan kan föras över till andra programvaror som Excel och ArcView. Resultatet av examensarbetet blev en applikation dÀr man pÄ ett enkelt sÀtt kan arbeta med provresultaten i ArcView, skapa diagram och göra statistik och analyser. Det Àr ocksÄ möjligt att presentera resultatet med en karta som bakgrund.
Personalchefer och personalstrategers syn pÄ kompetens och kompetensutveckling i en tid av generationsvÀxling
GenerationsvÀxlingen inom arbetslivet knackar pÄ dörren och framförallt Àr det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de nÀrmsta Ären.Vi vill ta reda pÄ i vilken utstrÀckning personalcheferna anser att kommunerna har nÄgrastrategier inför generationsvÀxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien Àr gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsvÀxlingen inte har nÄgra officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna frÄga inom teknisk sektor och framförallt dÄ pÄ kommunernas vatten- och reningsverk. HÀr sker kunskapsöverföring genom en lÄng introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar pÄ chef- och ledarskapsutveckling. GenerationsvÀxlingen kommer att innebÀra att ett stort mÄtt av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrÄn organisationen.
Lokalt omhÀndertagande av dagvatten i vÀgmiljö
Dagens förtÀtning av stÀder och tÀtorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att fÄ bort vattnet sÄ fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och frÀmst vÀgdagvatten Àr ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, bÄde pÄ flora och fauna.
Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hÀnvisas till trafikens utslÀpp, slitage av vÀgbana och dÀck, lÀckage och korrosion. NÀringsÀmnena fosfor och kvÀve, suspenderat material, zink, salt, kolvÀten och olja Àr bara exempel pÄ de Àmnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vÀgdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt Àr bly, men tack vara en förÀndrad lagstiftning och övergÄng till blyfri bensin har mÀngden bly i naturen minskat.
Som att hÀlla vatten pÄ en gÄs! : En kvalitativ studie om att vara religiös pÄ sociala medier
Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlÀgga hur unga vuxna frÄnkristna minoritetsförsamlingar i VÀsterbotten och Norrbotten upplever religiösa krÀnkningarpÄ sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och tvÄ fokusgruppsintervjuer. Till hjÀlp under intervjuerna har memesanvÀnds som material. Resultatet av intervjuerna har framstÀllts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar pÄ att dessa unga kristna upplever religiösa krÀnkningar online, mensÀllan gör nÄgot Ät det.
Entamoeba histolytica : smittvÀgar och riskfaktorer
En av de vanligaste parasitsjukdomarna med dödlig utgÄng i vÀrlden idag Àr amöbadysenteri. Sjukdomen orsakas av parasiten Entamoeba histolytica. Den sprids huvudsakligen feco-oralt och förekommer endemiskt i utvecklingslÀnder med otillrÀckliga sanitÀra faciliteter och dÄliga hygienkunskaper. PÄ senare tid har den Àven spridit sig till lÀnder i vÀst. Man kan urskilja tvÄ typer av riskfaktorer; dels de som predisponerar för en infektion, och dels de som ökar risken för att utveckla allvarlig sjukdom till följd av en sÄdan.
Upplevelser av att ligga i flyttank - floating
Det moderna informationssamhÀllet har medfört en ökning av upplevd stress. Avslappningsmetoder anvÀnds som ett sÀtt att motverka hög anspÀnning. En relativt ny företeelse utgör floating, dÀr man flyter i saltkoncentrerat vatten inuti en stimulireducerad flyttank. Forskning har pÄvisat gynnsamma effekter av floatingutövande. Syftet i denna studie var att undersöka individers upplevelser av att ligga i en flyttank.
Vi ses pÄ Gamla torget : en gestaltning av ett torg i Uppsala för att locka mÀnniskor att stanna och mötas
Uppsala stad, intill stadens gÄgata och kantad av FyrisÄn ligger Gamla torget. Det Àr en plats som har utgjort en nyckelpunkt under mina Är i Uppsala. Jag ville Àndra anvÀndningen av ett torg som mÄnga passerar men fÄ stannar och anvÀnder. Torget har stora kvaliteter i form av utsikt, nÀrhet till vatten samt placering i staden. För mig personligen har jag har lÀnge tÀnkt pÄ att Gamla torget har större potential Àn vad torgytan idag anvÀnds för.
Optimering av ureainsprutning för SCR katalysator
Kommande emissionskrav inom fordonsindustrin för utslÀpp av kvÀveoxider, partiklar, kolvÀten och koldioxid innebÀr att tillverkarna mÄste förbÀttra renheten pÄ avgaserna som slÀpps ut. Ett sÀtt att göra detta Àr efterbehandling av avgaserna med SCR-system. Ett SCR-system fungerar pÄ det sÀttet att man sprutar in urea i avgaserna vilket omvandlas till ammoniak som i den efterföljande katalysatorn reagerar med kvÀveoxiderna och bildar oreglerade Àmnen. För att fÄ hög omvandlingsgrad av kvÀveoxiderna i katalysatorn Àr det viktigt att man har en jÀmn fördelning av ammoniak i avgaserna samt att all urea har omvandlats till ammoniak. Denna studie har gjorts pÄ ett befintligt SCR-system hos Scania CV AB.
Ăr fotosyntesen viktig dĂ„ elever beskriver ett ekosystem?
Syftet med studien Àr att utröna hur viktig fotosyntesen Àr nÀr elever beskriver ett ekosystem. I dagens undervisning lÀggs det mycket tid pÄ att eleverna ska lÀra sig fotosyntesbegreppet. Tidigare studier har visat att elever har svÄrt att förstÄ fotosyntesen, och vi vill med vÄr studie undersöka om det finns en koppling mellan förstÄelse av fotosyntesen och anvÀndningen av fotosyntesen i beskrivningen av ett ekosystem. Intervjuer med gymnasieelever genomfördes vid tvÄ tillfÀllen. Vid det första tillfÀllet fick eleverna svara pÄ frÄgor om fotosyntesen och respirationen, och vid det andra tillfÀllet beskrev de ekologin i ett akvarie.