The thesis aims to be an informative study for landscape architects and hopes to contributeto an understanding of ways water can be used and managed at sites lacking open, greensurfaces.The title "intelligent water design" should evoke the reader?s thoughts concerning intelligentaspects of water. Text, images and the design proposition give hints about these aspects.In the first part of this thesis, various examples of water design are presented. The chosenexamples are all applicable in urban environments with a high percentage of impervioussurfaces.The second part examines Gjutarplan, an urban square in the centre of Kallhäll, in Järfälla,north of Stockholm. Gjutarplan is first framed in a geographical and historical context.

Industrialiseringen de senaste århundrandena har medfört att välståndet i många länder har ökat oerhört. Dock har utvecklingen också medfört att ekosystem, mark, luft och vatten har tagit skada. Företag som blir tillräckligt stora och mäktiga kan även skada sin sociala omgivning genom att ignorera frågor som gäller till exempel anställningsförhållanden, mänskliga rättigheter, samhällsansvar och produktansvar. Krav har därför kommit från omgivningen att företagen bör arbeta för att minimera sin skadliga inverkan på miljön och samhället. I och med detta har CSR-redovisning kommit att bli aktuellt.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Avvattningsanordningar vid vägbyggen tenderar att bli allt mer omfattande. Traditionell av-vattning handlar i huvudsak om hur och var vatten skall ledas för att inte skada vägkonstruk-tionen. På senare tid har man även börjat beakta de skadliga ämnen som vägdagvattnet för med sig ner i diket och vidare till recipienten. Detta har fört med sig att allt mer sofistikerade lösningar anläggs för att rena och ta hand om vägdagvattnet. Dessa lösningar kräver att av-vattningshandlingarna håller en hög kvalitet, då en allt större del av den totala budgeten går till just avvattning.I detta examensarbete har motorvägsbygget mellan Slyte och Arboga studerats avseende vilka konsekvenser, främst ekonomiska, brister i avvattningshandlingarna medför.

Att plantera och etablera träd är svårare än vad det först kan se ut att vara. Det är lätt att tro attdet bara är att köpa ett fint träd och sätta ner det i lite jord med lite skötsel, t.ex. bevattning. Iparkmiljö kan denna etableringsmetod ge goda resultat, men i stadens hårdgjorda ytor leder detendast till att träd överlever ett antal år och sedan dör långsamt. De dåliga växtbäddarna tvingarfram onödig och dyrbar skötsel som ändå i längden tvingar fram ersättningsplanteringar.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Syftet med studien är att undersöka hur barns uppfattningar kring aggregationsformer som fenomen förändras genom några enkla aktiviteter med is (fast form), vatten (flytande form) och vattenånga (gasform) samt hur barnen skapar mening kring aggregationsformerna. Denna studie är gjord ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv, en gren ur fenomenografin. Metoden som använts är kvalitativa observationer i barngrupp och data har samlats in genom fältanteckningar. Barnen har observerats under två aktiviter; experimentet Från is till ånga och leken Molekylleken. Experimentetet genomfördes två gånger, en gång innan och en gång efter leken.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lena Holm och Johan Arvidsson. Denna studie är en del av deras stora forskningsprojekt ?Fasta körspår- skördepotential och effekt på markstruktur? med ett långliggande försök som startades år 2010. Bakgrunden till denna studie är att klimatet ständigt förändras och jordens medeltemperatur stiger, vilket leder till brist på vatten i stora områden i världen. Det förändrade klimatet har lett till ett allt mer extremt tillstånd med kraftiga regn och extrem torka runt om i världen. Med dagens moderna odlingsmetoder kan odling i allt mer utsatta områden existera även i framtiden, men det kräver en förändring och en ökad kunskap kring olika tekniker.

Detta kandidatexamensarbete behandlar hållbarhetsteorin cradle to cradle inom landskapsarkitektur och samhällsplanering. Arbetet syftar till att undersöka hur landskapsarkitekter kan använda sig av cradle to cradle-principer i gestaltning och planering. Cradle to cradle utmärker sig bland andra hållbarhetsteorier genom att verka för en positiv förändring i miljön istället för att helt ta bort människans påverkan på jorden. Teorin skapades av den amerikanske arkitekten William McDonough och den tyska kemisten Michael Braungart. Vår arbetsprocess har byggt på faktainsamling om cradle to cradle som sedan sammanfattats så att båda författarna har haft liknande kunskaper och tillgång till samma referenser. På så vis har vi båda kunnat ta del av, och utvecklat, alla delar i arbetet. Arbetet inleds med en faktasammanställning om cradle to cradle där konkreta exempel över tillämpade cradle to cradle platser beskrivs, så som Park 20 20 & CEFUR:s arbete i Ronneby kommun. Denna del utgår främst från grundarna McDonough och Braungarts två böcker i ämnet: Cradle to cradle - Remaking the way we make things (2009) och The Upcycle - Beyond Sustainabillity (2013). Arbetet fortsätter sedan med en resultatdel: Att tänka på vid anläggning av utemiljöer enligt cradle to cradle, där konkreta kriterier, som en landskapsarkitekt bör ha i åtanke vid utformning av platser, beskrivs.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Bräckt vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

SAMMANFATTNINGÖvergödning har de senaste åren blivit en stor och omdebatterad fråga i många EU- länder.Även om problemen har minskat en del är detta inte tillräckligt, vi ser fortfarande fiskdöd,syrefria bottnar och giftiga algblomningar. Hur långt ska vi gå för att kunna övervinnaövergödningsproblemen? Genom olika sorters lagstiftning, ekonomiska styrmedel ochrådgivning har vi nått en bit på vägen, men fortfarande krävs det mycket arbete innan vi haruppnått målet. Jordbruket har pekats ut som en av de största källorna till övergödning pågrund av överskottet av kväve och fosfor som varje år urlakas ur våra jordbruksmarker.Inom EU finns sedan 1991 en gemensam lagstiftning; Nitratdirektivet. Syftet med direktivetär att minska nitratföroreningar och andra föroreningar från jordbruket, då dessa påverkarsåväl yt- och grundvatten som kust- och havsvatten.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka den övergripande frågeställningen: På vilket/vilka sätt kan skönlitteratur sägas ha en plats i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans tidigare år?, samt delfrågorna: I vilken utsträckning förekommer, utifrån pedagogernas per-spektiv, ett begreppsutvecklande mål, med inriktning på naturvetenskapliga begrepp, i under-visningen med skönlitteratur, På vilket/vilka sätt ett arbete med skönlitteratur kan leda till be-greppsutveckling, och Vilka elevgrupper; elever med svenska som modersmål, elever med svenska som andraspråk eller språksvaga elever, som eventuellt kan gynnas av skönlitteratu-ren? Elever i år två, tre och fyra ingick i undervisningsförsök, som baserades på kortskrivning kring begreppen ?vatten? och ?miljöhot? före och efter högläsning av en skönlitterär text. Dessutom intervjuades två pedagoger som undervisat utifrån samma skönlitterära bok, samt Jan Nilsson, som är lärarutbildare på Malmö högskola och en stor förespråkare för skönlittera-tur som kunskapskälla. Undersökningarna antyder att vissa elever i stor utsträckning gynnas i sin begreppsutveckling, utifrån det skönlitterära innehållet. Det gick inte att urskilja vilken elevgrupp som gagnades mest.

I detta examensarbete undersöks frågeställningen hur och varför det motbjudande gestaltas i samtidskonsten. I gestaltningen prövas frågeställningen. Den består av en installation i ett svart målat rum i Vita Havet på Konstfack, som genom att fokusera på kroppsrester och rening gestaltar det motbjudande genom att kontextualisera det. Gestaltningen är beroende av en sinnlig läsning där lukt och ljud blir betydelsebärande. De material som används i installationen är jord, flytande kroppsrester, vatten färgat av svagt jodluktande kaliumpergamanat. Ett från början ursprungligt vitt badkar med badkarsplast som ska skydda emaljen från missfärgning.

Med ett växande energibehov och större efterfrågan på grön kraft blir sökandet efter hållbar energi av allt större intresse i det moderna samhället. Solkraft är en av alla lösningar. Även om solkraft som huvudenergikälla inte är en praktisk lösning i Sverige, eftersom Sveriges energibehov är som störst under vintern, kan solkraft på liten nivå användas som komplement. I denna rapport tas därför en teoretisk modell fram för småskalig solenergiproduktion.I förstudien har både termiska och fotogalvaniska detektorer undersökts och de reflektorformer som har studerats är paraboliska halvrör och paraboliska diskar.För att få en uppfattning om hur effektiv solfångaren är har överslagsberäkningar genomförts.Modellen som projektet har resulterat i är en hybrid solfångare av typ paraboliskt halvrör. Detektorn är ett vakuumisolerat u-rör i koppar.