Ett studieområde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan påverka på både individ- och organisatorisk nivå. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. Påverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? Ansåg skolkuratorerna att de fick använda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett självskattningsformulär och en intervju var de metoder som användes i studien.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan elitjuniorers ledarskapspreferenser och deras personlighet. Urvalsgruppen bestod av 167 elitjuniorer, i åldrarna 16-20 år (M=17,29). Försökspersonerna var av både manligt (116 st) och kvinnligt (51 st) kön, vilka var aktiva inom interaktiva bollsporter. Deltagarna fick svara på tre olika frågeformulär (1) Demografisk fakta (2) Leadership Scale for Sports (LSS) (3) NEO Five-Factor Inventory (NEO-FFI). Efterföljande korrelationsanalyser visade signifikanta samband mellan Extraversion, Demokratiskt ledarbeteende och Positiv Feedback, samt mellan Neuroticism och Socialt stödjande ledarbeteende.

I denna studie har undersökts personlighet och Health Locus of Control hos 56 kvinnor och män i åldrarna 18 till 65 år, där 30 var svenskar och 26 var tyskar. Undersökningens frågeställning var: Är en eller fler personlighetsdimensioner i Fem-Faktor-modellen relaterade till i vilken utsträckning en individ har Internality, Powerful others eller Chance Health Locus of Control. En NEO-PI enkät och ett Multi dimensionella Health Locus of Control-skalan-formulär administrerades. Resultatet från undersökningen kunde påvisa en signifikant korrelation mellan Openess to Experience och Powerful Others Health Locus of Control samt Conscientiousness och Powerful Others Health Locus of Control. En signifikant skillnad mellan svenskar och tyskar beträffande Powerful Others kunde också påvisas.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet.Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser.

Arbetet koncentrerar sig kring viktiga faktorer hos en lärares personlighet, kommunikation och känslor i en lärare-elevrelation. I litteraturgenomgången belyses olika faktorer i dessa tre områden som kan påverka relationen ur ett lärarperspektiv. Dessa faktorer är bland andra självförståelse, självanalys, intuitivt lyssnande och empati. Empirin är uppbyggd kring en kvalitativ studie där tre lärare och en elevassistent på en grundskola har intervjuats för att ta reda på deras uppfattningar kring de områden som nämns här. Det framkom att de flesta respondenter var medvetna om ovannämnda områden och deras betydelse för relationen.

Mindfulness innebär att vara medvetet närvarande i nuet på ett icke-dömande sätt. Forskare har idag haft svårt att enas om en enhetlig definitition av begreppet. Att studera personlighetens betydelse kan hjälpa forskare till en ökad förståelse för begreppet mindfulness. Syftet med denna studie var att undersöka hur de fem personlighetsegenskaperna neuroticism, extraversion, openness to experience, agreeableness och conscientiousness predicerar mindfulness. Syftet föranledde en frågeställning huruvida mindfulness bäst bör definieras som en egenskap eller som en teknik.

Vi har undersökt en kommuns personlighet med hjälp av en teori utformad av J. Aaker. Teorin listar ett antal personlighetsdrag som vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur invånare i kommunen anser att kommunen passar in på dessa. Vi har undersökt två olika grupper, invånare i kommunen och anställda på kommunens olika förvaltningar för att se om det fanns någon skillnad däremellan. Skillnaden vi fann var väldigt liten.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns skillnader i personlighet och val av konfliktstil beroende av vilken placering respondenterna hade i syskonskaran samt om Locus of control skiljde sig mellan olika åldersgrupper. Samband mellan chefers konfliktstil och personlighet undersöktes också. De 103 respondenterna som var mellan 25-75 år, 63% män och 37% kvinnor, besvarade en enkät som bestod av demografiska frågoroch arbetsrelaterade frågor om chefskap. Tre test användes; ett personlighetstest, RottersLocus of Control och Thomas-Kihlman?s konfliktstiltest.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns något samband mellan personlighet, arbetskrav och resurser och de tre begreppen arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering. 43 deltagare fyllde i en enkät, vilken bestod av frågor som behandlade arbetskrav, kontroll, socialt stöd, arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet, arbetsinvolvering och personlighet. Deltagarna var alla anställda på ett privatföretag som bedriver skola och boende och bestod således av såväl lärare som boendepersonal. Resultatet visade på att anställdas personlighet korrelerar med den anställdes upplevelser av kraven och kontrollen inom arbetet, det sociala stödet, samt den anställdes attityder gentemot arbetet och organisationen. Resultatet visade även på att arbetskontroll och socialt stöd korrelerar positivt med arbetsengagemang, organisatorisk samhörighet och arbetsinvolvering.

Vilken kontorsutformning som ger störst arbetstillfredsställelse har länge varit av intresse inom miljöpsykologi. Med syfte att undersöka personlighetens samverkan med arbetstillfredsställelse i enskilda kontor och kontorslandskap genomfördes en enkätundersökning.  Denna genomfördes på två olika kontor inom samma statliga myndighet, en med enskilda kontor (n=74) och en med kontorslandskap (n=52). Personlighet testades genom Big Five Inventory och arbetstillfredsställelsen genom egenkonstruerade frågor. Fokus när personlighet undersöktes var dimensionen utåtriktning. Sammanfattat visar resultatet på en hög arbetstillfredsställelse samt att trivseln var högre i enskilda kontor jämfört med kontorslandskap.

This bachelor thesis aims to analyse archaeological finds related to mead during the Late Iron Age in southern Scandinavia. Five central places from the Iron Age are compared to five historical texts, that in some way connects to either the central places or to the use of mead. This will be done by using action theory. The action theory focuses on what kind of actions humans have done to create social and cultural purposes. Since the last part of the Late Iron Age, the Viking Age, is getting more popular due to movies, games and tv-shows it is also relevant to study how modern-day mead represents the Viking Age through its marketing.

Tidigare ombesörjde organisationen karriär och karriärutveckling för den anställde och karriärkontraktet byggde på livslånga anställningar. Det nya karriärkontraktet bygger istället på en så kallad proteisk karriär (Hall, 1996), vilket utmärks av att individen ser sig själv som ansvarig för och drivande av sin karriär, att egna värderingar får styra samt att psykologisk utveckling är främsta mål. Studiens frågeställning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, självkänsla, locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriärattityder. I studien användes kvantitativ metod och en enkätundersökning genomfördes på studenter. Korrelationsberäkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriärattityder var korrelerade.

Mitt examensarbete går ut på att ta reda på mer hur en videoreporter på en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de värdesätter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrågan har varit: Hur väljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört två semistrukturerade intervjuer med två kvinnliga videoreportrar som arbetar på tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har även tittat närmare på en veckas nyhetsinslag som de två har gjort för att sedan fråga dem om hur de gjorde när de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stämmer överens med den allmänna uppfattningen om att det mest är svenska medelåldersmän som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till är bland annat att det stämmer att det är mest män som kommer till tals i nyheterna, men också att det beror på att så få kvinnor vill ställa upp på intervjuer.