Sökresultat:
719 Uppsatser om Varumärkets personlighet - Sida 31 av 48
Livskvalitet en viktig faktor för god hÀlsa - En litteraturstudie om de strokedrabbades livskvalitet och sjuksköterskans roll
Stroke Àr den tredje vanligaste dödsorsaken och varje Är insjuknar ungefÀr 30 000 personer i Sverige. I ett slag kan stroke medföra en plötslig förÀndring för patientens integritet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvÄrdnadsroll kring strokepatienter samt patienternas upplevda livskvalitet. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: pÄ vilket sÀtt kan sjuksköterskan hjÀlpa stroke patienter att uppnÄ en god livskvalitet? Vilka faktorer pÄverkar patienternas livskvalitet? Finns det nÄgon skillnad pÄ livskvalitet nÀr det gÀller strokedrabbade mÀn och kvinnor? Denna studie bygger pÄ tretton vetenskapliga artiklar.
Att kommunicera med kroppen. : En studie av gymnasielÀrares icke-verbala kommunikation.
MÀnniskors sÀtt att kommunicera utgörs av verbala och icke-verbala uttryck. De verbala uttrycken stÄr för det talade och skrivna ordet medan de icke-verbala uttrycken bestÄr av röst, ansiktsuttryck och kroppssprÄk. Arne Maltén (1998) menar att det Àr de icke-verbala uttrycken som Àr den största informationskÀllan för att vi ska kunna förmedla och mottaga olika budskap. Eftersom det utgör en sÄdan stor del av det vi kommunicerar har vi valt att studera hur fem gymnasielÀrares icke-verbala uttryck ser ut under genomgÄng, detta har undersökts genom observationer. Resultatet av observationerna visar att lÀrarna överlag var duktiga anvÀndare av de icke-verbala uttrycken.
Professionell identitet : FörskollÀrares yrkesspecifika kompetenser, i en förskola pÄ vetenskaplig grund.
2011 fick det svenska utbildningsvÀsendet en ny skollag, i vilken det stÄr att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har pÄvisat att förskollÀrare kÀnner en osÀkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebÀr. Den hÀr studien syftar till att undersöka förskollÀrares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar pÄ vetenskaplig grund. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv vilket innebÀr en syn pÄ mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data hÀrrör frÄn fokusgrupper med förskollÀrare samt intervjuer med en lektor och en professor.
Att vara nÀrstÄende till en person som har sjukdomen demens
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som har sjukdomen demens. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att kÀnna stÀndig oro och skuld, att roller och relationer förÀndras, att kunskap och stöd underlÀttar situationen, att se personen förÀndras kÀnns fruktansvÀrt och att ha kontroll över situationen ger styrka. NÀrstÄende upplevde en stÀndig oro och skuld gentemot personen med demens vilket ledde till bland annat sömnsvÄrigheter, maktlöshet och frustration. Hela livet förÀndrades i samband med sjukdomenoch nÀrstÄende kÀnde sig mer isolerade, hemmabundna och upplevde förlust av sitt sociala liv. Att leva med en person som har sjukdomen demens innebar Àven mycket sorg över personens minnesförlust och förÀndrade personlighet.
De nya musikvaktmÀstarna En studie om hur skivbolag och artister ska kommunicera effektivast med musikbloggare
Titel: De Nya MusikvaktmĂ€starna ? En studie av hur skivbolag och artister ska kommunicera effektivast med musikbloggareFörfattare: Niklas Axelsson och Damir VojvodicKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Institution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Jakob BjurSidantal: 33 Sidor inklusive bilagaAntal ord: 9 251Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur en musikbloggare tĂ€nker och fungerar kring nyhetsvĂ€rdering.Metod: Kvalitativa mail och telefonintervjuerMaterial: Fyra mail och telefonintervjuer med utvalda svenska musikbloggare som harstor följarskara.Huvudresultat: Att veta vad man som musikbloggare ska publicera för att tillfredstĂ€llasina lĂ€sare samt locka flera lĂ€sare Ă€r essentiellt för bloggens överlevnad.Musikbloggarna fĂ„r stĂ€ndigt in material frĂ„n olika skivbolag för att just de vill synas.MĂ„nga av de informanter som skickar mail till bloggarna gĂ„r fel tillvĂ€ga. Personlighet, relation och tillit Ă€r vĂ€ldigt viktigt för att kunna upprĂ€tthĂ„lla en kontinuerlig kommunikation mellan musikbloggare och informant. Stora mail med onödigt mycket text ses som ett desperat försök att mĂ„la upp ett dĂ„ligt material för att det ska se bĂ€ttre ut Ă€n vad det Ă€r. Ăven professionalitet och kvalitet Ă€r otroligt viktigt för att musikbloggaren ska fĂ„ tillit för materialet.
TalÀngsliga flickor i det offentliga rummet : Hur nÄgra lÀrare resonerar kring detta
I mÄnga klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lÀrare och gjort litteraturstudier i Àmnet. Enligt de elva lÀrare som ingÄr i denna studie Àr dessa elever ofta flickor. Syftet Àr dÀrför att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare resonerar och arbetar med dessa elever. VÄra frÄgor Àr vad flickornas tystnad kan bero pÄ enligt lÀrarna och litteraturen.
Jag vill bli kÀndis! : En intervjustudie om etablerade sÄngares syn pÄ vilka kunskaper och fÀrdigheter som krÀvs för att bli etablerad sÄngare
Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.
Titta utanför bana : Bredda karriÀren med hjÀlp av ditt personliga varumÀrke
Hur kan en idrottare bygga upp ett starkt personligt varumÀrke och pÄ vilket sÀtt försöker de anvÀnda sig av varumÀrket för att bredda sina karriÀrmöjligheter?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur idrottare kan bygga upp sitt personliga varumÀrke och hur det kan anvÀndas för att bredda idrottarens karriÀrmöjligheter.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med en deduktiv angreppssÀtt, detta för att kunna skapa en djupare förstÄelse inom Àmnet. Vi har intervjuat fyra personer som jobbar med idrott fast med olika aspekter. Detta för att fÄ en djupare och bredare informationstillgÄng.Vi har delat in den teoretiska referensramen i fyra huvudrubriker. I dessa redogör vi vad ett varumÀrke, personligt varumÀrke, varumÀrkesuppbyggande och karriÀrmöjligheter Àr.Med uppsatsen kom vi fram till ett flertal slutsatser men Àven nÄgra generella riktlinjer som vi tycker idrottare bör följa.
Företagskultur : ett svÄrmanövrerat styrmedel
Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. Ă
ttioÄtta försökspersoner deltog i enkÀt studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nÄgon diagnos, i enkÀten fick de svara pÄ 293 pÄstÄenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktÀrsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.
Kost, fysisk aktivitet och hÀlsa
OhÀlsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige och stora delar av vÀrlden. HÀlsosamma levnadsvanor sÄ som en god kosthÄllning och viss grad av fysisk aktivitet frÀmjar hÀlsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil pÄverkas av en rad bakomliggande faktorer sÄ som tillgÀnglighet, nÀrmiljö och sociala kontakter. Studier visar pÄ en ojÀmlik hÀlsa, dÀr barn och ungdomar som bor i omrÄden med lÄg socioekonomisk status i högre utstrÀckning har ohÀlsosamma vanor och beteenden Àn barn frÄn andra omrÄden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i Äldrarna 15-16 Är.
Tysta barn i förskolan : tillgÄng eller problem?
The aim of this study is to examine how preschools contribute to the forming of identity in children, with a specific focus on the quiet and socially withdrawn child. How do the teachers describe the quiet child and the socially withdrawn child? Are there any opportunities for children to be quiet/withdrawn in preschools? These questions have also been analysed from a gender perspective. The method chosen is qualitative method. Nine preschool teachers from two Swedish preschools have been interviewed.
Terapeuters val av hÀsten som terapeutisk resurs : En deskriptiv studie om terapeuters tankar om val av metod och hÀsten som terapeutisk resurs i hÀstunderstödd terapi
Fokus i studien ligger pÄ terapeuters val av metod och synen pÄ hÀsten som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrÄn personlighet och epistemologiska uppfattningar, Àr disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, anvÀndes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, vÀljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori.
Anorexia nervosa en svÀltsjukdom : Fem kvinnors livsberÀttelser
Bakgrund: För de med diagnosen anorexia nervosa Àr orsaken till sjukdomen ofta svÄr att identifiera, mÄnga vet inte nÀr eller hur sjukdomen började. Sjukdomen drabbar fler kvinnor Àn mÀn och har oftast sin debut i tonÄren. Den yttrar sig genom en förvrÀngd kroppsuppfattning och en viljestyrd strÀvan efter viktnedgÄng.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad pÄ fem kvinnors sjÀlvbiografier. SjÀlvbiografierna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Det framkom tvÄ huvudkategorier, en utav dem var; Upplevelser av att leva med anorexia nervosa följt av underkategorierna; tvÄ delar, rÀdsla och ensamhet, kroppsuppfattning och skam- och skuldkÀnslor. Andra huvudkategorin var; Anorexia nervosa, dess betydelse för upplevelsen av en identitet med underkategorierna; kontroll, personlighet och bekrÀftelse.Slutsats: Kvinnorna upplevde bÄde vÀlbefinnande och lidande i sin sjukdom.
Motorikens sociala dimension - En studie om lÀrares i Idrott och hÀlsa uppfattningar om barns motorik i anknytning till sociala relationer
Skolan ska strÀva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lÀra. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn dÀr de ocksÄ lÀr sig att kommunicera, lösa konflikter, kÀnna empati och medkÀnsla för andra barn. I leken trÀnas Àven barns allsidiga rörelsekompetens vilket krÀvs för att de ska kÀnna trygghet och stÀrka sitt sjÀlvförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken dÄ de inte har en allsidig grundlÀggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar nÄgon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.
Upplevelser av stroke
ProblemstÀllning: Stroke Àr en vÀrldsomspÀnnande, allvarlig och kostnadskrÀvande sjukdom. Sjuksköterskans omvÄrdnadsinsatser av patienter med stroke bör anpassas individuellt och syfta till att frÀmja ÄterhÀmtning och förhindra komplikationer. Det Àr dÀrför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur strokedrabbade patienter upplever sin sjukdom. Syftet var att belysa patienters upplevelse av att drabbas av och leva med stroke. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa och 1 kvantitativ artikel som svarade mot studiens syfte ingick.