Sök:

Sökresultat:

307 Uppsatser om Varumärkets krafter - Sida 12 av 21

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, GubbĂ€ngsbadet, ÅrstagĂ„rdens bollplan. MĂ„nga arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete Ă€r inte utmĂ€rkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förvĂ€ntas finnas dĂ€r, fungera och vara estetiska men de flesta mĂ€nniskor tĂ€nker sĂ€llan pĂ„ de skapande krafter som stĂ„r bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Gymnasieelevens vilja till eget ansvar : En studie i hur olika typer av motivation pÄverkar eleven

Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar hur stor betydelse olika motiverande krafter har för deras egen vilja att ta eget ansvar för sina studier. Undersökningen som gjordes var kvantitativ med kvalitativa inslag. Undersökningsmetoden som anvÀndes var en enkÀt dÀr frÄgorna var fasta men med inslag dÀr respondenten fick möjlighet att lÀmna en motivering. Urvalsgruppen var en gymnasieskola dÀr tre klasser och totalt femtiosju stycken gymnasieelever undersöktes. En operationell definition gjordes dÀr de motiverande krafterna som fanns i skolan fick en konkret innebörd.

Alternativa unga i omtvistad subkultur - Den konstruerade bilden av emokulturen

Uppsatsens syfte Àr att studera begreppet emo och belysa ungdomskultur samt de ungdomars verklighet vi kommit att lÀra kÀnna. Vi frÄgar oss vad en ungdomskultur betyder för ungdomar, vad den stÄr för och varför de skapar den. För en ökad förstÄelse för ungdomarna vill vi se pÄ frÄgan ur deras ögon. Genom en kvalitativ studie vill vi fÄnga det centrala i deras vÀrld för ökad förstÄelse och kunskap. Undersökningen berör ungdomars interaktion med varandra, vÀrderingar, normer samt vad det finns för sociala mönster och meningsbÀrande strukturer i gruppernas gemenskap.

Den sociala bakgÄrden : En kvalitativ studie om hur yrkesverksamma och boende i JÀrvaomrÄdet uppfattar social oro

I JÀrvaomrÄdet finns ett par omrÄden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste Ären drabbats av flera upplopp dÀr vÄld och hot mot samhÀllsföretrÀdare förekommit. Social oro Àr ofta en benÀmning pÄ anlagda bil- och skolbrÀnder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och vÄld mot tjÀnstemÀn, samt upplopp.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur yrkesverksamma och boende i JÀrvaomrÄdet uppfattar social oro. Studien avgrÀnsar sig endast till de omrÄden i JÀrvaomrÄdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgÄr frÄn djupintervjuer med poliser, politiker och boenden.

IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelser och hantering av arbetsrelaterad stress

Bakgrund: IntensivvÄrdsavdelningar, IVA, karaktÀriseras av en hög nivÄ av arbetsrelaterad stress. IntensivvÄrdssjuksköterskan förvÀntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta kÀnslomÀssiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivÄ av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter pÄ det psykiska och fysiska vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet Àr att undersöka vad intensivvÄrdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de pÄverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om tvÄ intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre teman framtrÀdde ur texten: inte rÀcka till, söka en balans och svÄrt att koppla av. Kategorier under temat inte rÀcka till var: högt tempo pÄ arbetsplatsen, ensamhet nÀr kommunikation och samarbete brister samt att kÀnna sig otillrÀcklig i arbetet.

I hopp om att bota : NÀr chefsvakanser möter fÄ ansökningar

Syfte: Syftet Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvÀrsnittsstudie pÄ offentlig sektor i Kalmar LÀn har anvÀnts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med Ätta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lÀmpliga kandidater till chefstjÀnster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvÄrigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner bÄde operativa och strategiska ÄtgÀrderna.

Belastningsergonomi för trÀdgÄrdsmÀstare

Enligt rapporter frĂ„n Arbetsmiljöverket Ă€r arbetsrelaterade besvĂ€r som inte beror pĂ„ arbetsplatsolycka vanliga inom trĂ€dgĂ„rdsnĂ€ringen. Orsakerna till besvĂ€ren Ă€r huvudsakligen en följd av pĂ„frestande arbetsstĂ€llningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare bör tĂ€nka pĂ„ vad gĂ€ller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.Resultatet visade att nĂ€r det gĂ€ller lyftteknik och arbetsstĂ€llningar bör man i möjligaste mĂ„n undvika att utföra dessa med en framĂ„tböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshĂ„llning visade sig vara sĂ€mre i jĂ€mförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hĂ€nsyn taget till pĂ„frestningsgraden av lĂ€ndryggen.Även vid grĂ€vning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsĂ€tts för krafter som kan vara skadliga.

Att vara eller icke vara?: En studie om costume play - att tillfÀlligt bli nÄgon annan

I denna studie har costume play (förkortat cosplay) analyserats i förhÄllande till identitet. FortsÀttningsvis kommer förkortningen cosplay att anvÀndas i den hÀr studien. Andra böjningar av ordet kommer ocksÄ att förekomma som exempelvis cosplayare, som Àr en person som hÄller pÄ med cosplay.Idag Àr det ett medielandskap med deltagarkultur och konsumenten kan Àven vara producenten. En person som vÀljer att klÀ ut sig till en karaktÀr (vanligtvis frÄn en manga eller anime) kallas det för cosplayare. Deras medierade fantasier har fÄtt blivit verklighet genom cosplaying.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ varför personer vÀljer att tillfÀlligt bli nÄgon annan genom att cosplaya och hur det pÄverkar deras individuella identitetsskapande.

Undersökning och förbÀttringsförslag av timmersorteringsutrustning: SCA Timber Munksunds sÄgverk

SCA Timber AB Munksunds sÄgverk har ett stort problem vid anlÀggningens timmersortering. Problemet bestÄr i att den utrustning som kastar av timmerstockarna frÄn sorteringsbanan och som kallas avpuffare, havererar oftare Àn vad som kan anses vara acceptabelt. Det som gjorts i detta arbete Àr att de ingÄende vÀsentliga detaljerna ritats upp i 3D-CAD och assemblerats till ett system liknande en sektion av den befintliga timmersorteringen. Detta system har sedan exporterats till dynamiksimuleringsprogrammet ADAMS för att dÀr simuleras tillsammans med timmerstockar av aktuella dimensioner. Simuleringen har sÄ lÄngt möjligt utförts med parametrar liknande de som gÀller i verkligheten (hastighet, friktion, densitet etc.).

Black box och siluetter ? nÄgra socionomstudenters attityder till könsneutralt sprÄk

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka attityder till könsneutralt sprÄk, med fokus pÄ könsneutrala pronomen som ?hen? och yrkestitlar.- Vilka attityder har studenter pÄ socionomprogrammet till könsneutralt sprÄk?- Hur medvetna Àr studenter pÄ socionomprogrammet om relationen mellan sprÄket och könsmaktsordningen?Datainsamlingsmetoden har varit fokusgrupper, dÀr deltagarna lÀst igenom ett stimulusmaterial i form av tvÄ versioner av samma text, dels i original och dels med ett könsneutralt sprÄk. Detta har analyserats dels efter en dekonstruktion i tre komponenter av attitydbegreppet, samt med en diskursteoretisk ansats som utgÄr frÄn antagandet att det existerar en könsmaktsordning i samhÀllet idag och att denna Àr en diskursiv ordning som informanterna förhÄller sig till i talet om och kring kön och sprÄk. I resultatet framkommer att det finns en positiv instÀllning till ett könsneutralt sprÄk, men ocksÄ att det finns en vaksamhet för hur det kommer att pÄverka nyanserna i det sprÄk vi har dag, samt hur man ska förhÄlla sig till mÀnniskor dÄ det blir svÄrare att i förvÀg ta reda pÄ könet hos en person. HÀr finns ocksÄ exempel pÄ hur informanterna lÀgger makten över könsmaktsordningen, och sprÄket, utanför sig sjÀlva.

Konstruktion av modulÀr turbinstyrning i hydroelektrisk kraftproduktion

Syftet med detta examensarbete Àr att designa en modulÀr turbinstyrning för anvÀndande inom hydroelektrisk kraftproduktion. Normalt specialbyggs styrenheterför varje specifik kund, men denna arbetsmetod Àr bÄde dyr och tidskrÀvande. De lokala förutsÀttningarna (sÄ som turbintyp eller generatorantal) kan skilja sig mellan kraftstationer, och enheten mÄste sÄledes designas för att vara sÄ kompatibel och allsidig som möjligt.Styrenheten skall kunna kontrollera turbinens ledskenepÄdrag, och bladvinkel i stationer med Kaplanturbin. Enheten skall designas för att fungera som en fristÄende enhet, sÄvÀl som en del i ett nÀtverk av kontrollenheter. Konstruktionen mÄste vara sÀker, inom vattenkraftssammanhang sÀtts stora krafter i rörelse och nödvÀndiga ÄtgÀrder för att garantera sÀkerheten mÄste dÀrför vidtas.Det övergripande mÄlet Àr att konstruera en billig, mÄngsidig produkt för vattenturbinstyrningsom kan anvÀndas under sÄ mÄnga olika förutsÀttningar som möjligt.Projektet delas upp i tre olika delar, Design, Hydraulikkonstruktion och Styrprogram.

LÀrarlegitimation i offentlig debatt : En idéanalys

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lĂ€rarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare frĂ„n svenska dags- och kvĂ€llstidningar in för att analyseras med avseende pĂ„ vem som författat artikeln samt med hjĂ€lp av idĂ©analys för att utröna artiklarnas argumentativa innehĂ„ll.År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lĂ€rare frĂ„n förskola till gymnasium, nĂ„got som föresprĂ„kats av sĂ„vĂ€l lĂ€rarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen.I debatten kom en mĂ€ngd olika grupper och intressen till tals, Ă€ven om journalister, politiker och fackliga företrĂ€dare dominerar debatten. Det uttalas en mĂ€ngd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mĂ„ngfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock sĂ„ mĂ„lar debatten upp en genomgĂ„ende negativ bild av skolan som arbetsplats och lĂ€raryrket.De röster som talar emot införandet Ă€r ofta enskilda lĂ€rare och forskare inom fĂ€lt som ligger skolan nĂ€ra.

Patienters upplevelser av den perioperativa dialogen i samband med operation för övervikt

VÄrdpersonal och allmÀnheten uttrycker ofta negativa attityder till patienter som Àr överviktiga. Antalet patienter som genomgÄr en operation för sin övervikt ökar för varje Är. Det Àr en omvÀlvande operation för patienten och patienter söker mycket information innan operationen. Den perioperativa dialogen, en ideal arbetsmodell har tidigare prövats pÄ andra patientgrupper men inte pÄ patienter som skall genomgÄ en operation för sin övervikt.  Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av sin övervikt och hur kontinuiteten i den perioperativa dialogen kan ge lindrat lidande i samband med operation för övervikt.Studien har en hermeneutisk design. Data samlades in med hjÀlp av den perioperativa dialogen som dokumenterats vid sjuksköterskans möte med 26 patienter.

TjÀnsteutbud i stadsnÀt : Vilka faktorer pÄverkar utbudet?

Under IT-boomen i början av 2000-talet slÀpptes regeringens IT-proposition som bland annat behandlade svenska folkets tillgÄng till bredband med hög överföringskapacitet. Kommunerna fick i uppdrag att bygga en infrastruktur för bredband baserad pÄ fiber genom sÄ kallade stadsnÀt. FörhÄllningen frÄn staten var att nÀten skulle byggas enligt en öppen modell som skulle stimulera fri konkurrens och operatörsneutralitet. Detta skulle i slutÀndan resultera i ökad valfrihet för kunden och ett ökat tjÀnsteutbud.I denna magisteruppsats har vi undersökt hur affÀrsmodellen som stadsnÀt ar-betar efter inverkar pÄ tjÀnsteutbudet. Vi har Àven identifierat andra faktorer som pÄverkar tjÀnsteutvecklingen.

UtvÀrdering av sjökalkningens eventuella effekter pÄ öring och röding i jÀmtlÀndska fjÀllsjöar

Enligt rapporter frĂ„n Arbetsmiljöverket Ă€r arbetsrelaterade besvĂ€r som inte beror pĂ„ arbetsplatsolycka vanliga inom trĂ€dgĂ„rdsnĂ€ringen. Orsakerna till besvĂ€ren Ă€r huvudsakligen en följd av pĂ„frestande arbetsstĂ€llningar, korta upprepade arbetsmoment och tung manuell hantering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad trĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare bör tĂ€nka pĂ„ vad gĂ€ller belastningsergonomi för att minska risken för skador i sitt arbete. Sökningar gjordes i databaserna Medline via PubMed, ScienceDirect och Academic Search Elite med sökorden horticulture, gardening, agriculture, ergonomics, pruning, shoveling, stoop, lifting technique and musculoskeletal injuries.Resultatet visade att nĂ€r det gĂ€ller lyftteknik och arbetsstĂ€llningar bör man i möjligaste mĂ„n undvika att utföra dessa med en framĂ„tböjd överkropp och raka ben. Denna kroppshĂ„llning visade sig vara sĂ€mre i jĂ€mförelse med andra tekniker och kroppspositioner med hĂ€nsyn taget till pĂ„frestningsgraden av lĂ€ndryggen.Även vid grĂ€vning finns per automatik ett starkt inslag av att luta sig fram med böjd överkropp med den följden att ryggen utsĂ€tts för krafter som kan vara skadliga.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->