Syftet med studien Àr att undersöka klienters upplevelser av karriÀrrÄdgivning samt vilka resultat som framkommer frÄn karriÀrrÄdgivning. De omrÄden studien har avgrÀnsats till Àr hur klienten upplever möjligheten att kunna pÄverka metoden som anvÀnds i rÄdgivningen samt betydelse av interaktionen med rÄdgivaren för det upplevda resultatet av rÄdgivningen. En kvalitativ metod har anvÀnts med sex semistrukturerade intervjuer, med klienter som genomgÄtt karriÀrrÄdgivning. Resultatet innefattar tre innehÄllsliga kategorier som beskriver karriÀrrÄdgivningsprocessen utifrÄn klientens perspektiv: interaktionen med rÄdgivaren, resultat frÄn rÄdgivningen samt rÄdgivningens metod. Interaktionen med rÄdgivaren upplevs som mest betydelsefull för informanternas utveckling men ocksÄ för processen som helhet.

Denna magisteruppsats behandlar företagsförvÀrv, med sÀrskild fokus pÄ integrationen av det förvÀrvade företaget. Intressant med denna typ av förvÀrv Àr att den möjliggör en tillvÀxthastighet som inte Àr möjlig vid organiskt tillvÀxt.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur företag planerar och agerar vid förvÀrv av smÄ och medelstora företag och hur en rad olika faktor pÄverkar förvÀrvet och integrationen i organisationen.Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och empirisk data inhÀmtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvÀrv, ISS Sverige.Slutsatser som kan dras Àr att den övergripande förvÀrvsprocessen Àr ett tÀmligen standardiserat fenomen och de faktorer som pÄverkar företagsförvÀrv Àr mÄnga. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvÀrv, och processen och motivet med förvÀrvet har betydelse för huruvida förvÀrvet kan anses lyckat. NÄgot som ocksÄ framkommit under denna uppsats, Àr att det finns problem med att utvÀrdera huruvida integreringen av det förvÀrvade företaget varit lyckad eller ej..

Uppsatsen syftar till att undersöka Migrationsverkets handlÀggande vid Äldersbedömning av asylsökande ensamkommande barn. Detta görs genom en social konstruktionistisk analys av handlÀggarnas berÀttelser om sitt arbete med Äldersbedömning. SÄvÀl teori som metod har sin grund i socialkonstruktionismen. Det empiriska materialet Àr insamlat genom kvalitativa interviuer med Ätta handlÀggare vid Migrationsverket. Analysen visar hur handlÀggarna i sitt tal konstruerar Äldersbedömningen som process, hur de konstruerar sin egen roll, hur de konstruerar samarbetet med externa aktörer samt hur de konstruerar den asylsökande.

I datalager samlas information frÄn flera olika system och sparas pÄ ett gemensamt sÀtt. Informationen i ett datalager ger en holistiskbild över organisation och bör anvÀndas som beslutsstöd. För att utvinna information ur datalager finns flera olika metoder och informationen kan sedan anvÀndas inom flera olika omrÄden.Syftet med studien Àr att undersöka vilka metoder som anvÀnds för att utvinna informationen ur datalager inom industribranschen samt inom vilka anvÀndningsomrÄden informationen anvÀnds.För att besvara frÄgestÀllningen genomfördes fem intervjuer med företag i industribranschen. Resultatet visar pÄ att vissa metoder för att utvinna information ur datalager anvÀnds framför andra och inom datautvinning anvÀnds inte den förutsÀgandekategorin alls. Framförallt anvÀnde sig företagen av informationen pÄ kundsidan och sÄg det som ett levande projekt som skall tÀcka in hela processen i framtiden..

Rapporten behandlar en jÀmförelse mellan den svenska byggtekniken och byggtekniken i ett varmt land som har de motsatta klimatproblemen, i detta fall Dubai.I den hÀr rapporten beskrivs detaljerat processen hur vi har gÄtt till vÀga med att projektera tvÄ olika tomter med samma vÀrde och area. Ena tomten Àr belÀgen pÄ Heleneborgsgatan 10-12 pÄ Södermalm i Stockholm och den andra Àr pÄ Al-Kuwait Rd. PÄ Bar Dubai i Dubai.Förslaget gÄr ut pÄ att bygga de tvÄ planomrÄdena med punkthus (projektera bostÀder), samtidigt förbÀttra stadsbilden och fÄ mer uppmÀrksamhet till varje tomt, genom detta kan vi studera och jÀmföra byggtekniken och designen i ett varmt och kallt land med olika standard.Vi redovisar det i en Revit Architecture modell samt material och byggteknisk jÀmförelse.DÀrmed redovisar rapporten hur studieresan som vi utförde gav oss den information som hjÀlpte oss att utföra jÀmförelsen.Ur jÀmförelsen framgÄr att det Àr förvÄnansvÀrt fÄ skillnader mellan byggandet i Stockholm respektive Dubai..

Försvarsmakten Àr en organisation som vill vara lÀrande. En lÀrande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet Àr mÄl som mÄnga organisationer strÀvar efter. Att vara en lÀrande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebÀr att mÄlen kan uppnÄs.Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och dÀrigenom öka förstÄelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rÀtt resultat.De doktriner som Àr inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring Àmnet bildar empirin för undersökningen.Slutsatserna visar att den lÀrande organisationen finns nÀrvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering Àr uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna dÀr erfarenheter Àr viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar ocksÄ att det finns vÀsentliga delar av systemet som kan förÀndras för att helheten ska fungera pÄ bÀsta sÀtt..

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Jag har studerat och försökt att undersöka varför förpackningar av sexleksaker ser ut som de gör och i processen har jag ocksÄ undersökt hur deras visuella kommunikation uppfattas och vad som eventuellt skulle kunna göras bÀttre. Anledningen till denna uppsats Àr att min uppfattning av förpackningar i sexleksaksindustrin Àr sexistisk, krÀnkande och framför allt bestÄr av dÄlig design. Jag redogör för litteratur som jag anser vara intressant för uppdraget och den behandlar bÄde byggandet av varumÀrken och förpackningsdesign. En undersökning och intervjuer med experter kommer ocksÄ att presenteras. Slutligen ger designarbetet ett exempel pÄ hur en stilren förpackningsdesign kan vara svaret pÄ frÄgan om hur man bÀst kommunicerar förpackningen till en sexleksak. Uppsatsen Àr inte avgörande i den aspekten att den inte ger ett svar pÄ varför paketen Àr utformade som de Àr, dock utvecklar jag vad nÄgra av möjligheterna skulle kunna vara.

Tanken med studien var att försöka fÄ en uppfattning om och problematisera kring hur elever tÀnker om och upplever historisk populÀrfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populÀrfilm i klassrummet Àr till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tÀnkande. Jag fann att historisk populÀrfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tÀnkande och aktiv bedömning av filmens innehÄll. En annan slutsats jag drar av undersökningen Àr att lÀttsam, historisk populÀrfilm, gÀrna med komiska inslag, Àr att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever dÄ denna typ av film underlÀttar processen av kritiskt tÀnkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats Àr att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner dÀr alla med utgÄngspunkt frÄn en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bÀddar för ett ökat kunskapande i gruppen..

Rapporten behandlar utvecklingsarbetet av ett nytt gÄbord i samarbete med Skaraborgs sjukhus. MÄlet med arbetet var delvis att lokalisera och lösa de problem som fanns med det befintliga gÄbordet. Samt utöver detta utveckla och göra bordet ergonomiskt anpassat för bÄde vÄrdare och patient. Arbetet Àr uppdelat i bakgrund, förstudie, idégenerering, konceptutveckling och till sist ett resultat. I förstudien har de olika gÄbord som finns pÄ marknaden studerats och vilka problem det finns med dessa genom intervjuer med berörda parter.

Den 14 januari 2004 inleddes rÀttegÄngen i Stockholms tingsrÀtt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början pÄ en lÄng rÀttslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. RÀttegÄngen stod under en stor mediabevakning och följdes dÀrigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framstÀllt den rÀttsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger frÀmst pÄ vilka aktörer Svenska Dagbladet vÀljer att presentera och hur deras Äsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framstÀller Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgÄngspunkt i uppsatsen Àr socialkonstruktionism samt diskursanalys dÀr diskursteori frÀmst anvÀnds som metod..

Med utgÄngspunkt i rollteorins begrepp position och roll undersöks i uppsatsen hur individen intar enposition och pÄ sÄ sÀtt kan spela den roll som tillhör positionen. Att mÀnniskor spelar roller i olikasammanhang Àr inget nytt, men frÄgan Àr hur de gÄr tillvÀga. I uppsatsen intervjuas tre skÄdespelare som samtliga Àr fast anstÀllda pÄ en medelstor institutionsteater i Sverige. Intervjuerna fokuserarfrÀmst pÄ repetitionsperioden och hur samspelet mellan person och roll fungerar i skÄdespelarensarbete med en pjÀs. Dessa intervjuer analyseras sedan med utgÄngspunkt i rollteorin och med hjÀlpav ytterligare teorier, frÀmst socialpsykologiska.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete Àr viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med Ängest och depression. FrÄn detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgÀngliga i det kliniska arbetet med Ängest- och depressionsliknande lidanden genom att svara pÄ frÄgestÀllningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla vÀrden? Skriftliga beskrivningar frÄn tre deltagare samlades in och analyserades utifrÄn en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland Ätta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrÄgasÀttandet och övergivandet av tidigare vÀrden och följandet och definierandet av nya vÀrden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillÀmpning.

Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med ÄtgÀrdsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser lÀrare och specialpedagoger om sina förutsÀttningar i arbetet med ÄtgÀrdsprogram? Anser lÀrare och specialpedagoger att nÄgonting behöver förÀndras, i sÄ fall hur? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollÀrare och fyra specialpedagoger pÄ fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lÀrarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring ÄtgÀrdsprogram har ökat.

Denna uppsats studerar upprÀttandet av en miljöredovisning för Är 2006 i Uppsala kommun med avsikten att utvÀrdera arbetsprocessen samt ge förslag pÄ förbÀttringar. FrÄgestÀllningen vi tagit vÄr utgÄngspunkt i Àr; Hur ser processen ut vid upprÀttandet av Uppsala kommuns miljöredovisning? Vilka svagheter finns i arbetsprocessen och vad kan förbÀttras i framtiden? TvÄ teoretiska modeller som behandlar redovisningens syften och dess arbetsprocess har anvÀnts. Fakta har insamlats frÄn informationsmaterial i form av miljöprogram och miljöredovisning samt genom intervjuer med en politiker och tvÄ tjÀnstemÀn insatta i arbetet. Kommunen har Är 2007 utvecklat ett nytt sÀtt att strukturera miljöredovisningsarbetet och de insatta tjÀnstemÀnnen poÀngterar att man Ànnu Àr i ett tidigt skede och att mycket behöver förbÀttras.