In commercial firms, the inventory is often the largest and most important entry and to have acorrectly valued inventory is an important prerequisite in the statement of accounts. However,the inventory is considered to be one of the entries that are most difficult to value among thecompanies assets and this is why we have investigated how large commercial firms valuetheir inventories. We have used relevant theory and conducted a number of interviews withpeople who are knowledgeable when it comes to valuation of inventories. Our conclusion isthat commercial firms work in different ways and that there is no general method which isused by all commercial companies..

Vid värdering av omsättningstillgångar är varulagret en av de poster som orsakar de största värderingsproblemen. I handelsföretag är värdering av varulagret den post som på grund av sin storlek på ett väsentligt sätt påverkar företagets resultat och ställning. Därmed blir det viktigt att denna post ger en rättvisande bild av företagets verksamhet. Det finns en rad olika värderingsmetoder att tillämpa för att fastställa varulagrets värde. Varje enskild värderingsmetod bygger på olika antaganden som därmed ger olika värdering av varulagret.  Då det är årsredovisningen som ligger till grund för granskningen blir denna en självklar del att också titta närmare på.

Visuella vägledande element kan höja eller sänka en spelupplevelse. Därför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnå intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vägledande element, nämligen ljussättning, färgkulör, färgmättnad samt objektplacering. Dessa element har använts för att skapa ett visuellt språk i en bana som vi har låtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som väntat, att ljussättning fungerar som det starkast vägledande elementet, samt att respondenterna reagerade på, samt vägleddes av, nämnda element..

Syftet med vårt examensarbete är att identifiera ett antal problemområden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkäter. Våra respondenter består av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemområdena. Några av de vanligaste problemområdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt våra respondenter är Varulager, avskrivningar och moms.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna Varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av kunskap, så kallad tyst kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har använts.

År 2004 påbörjade Bokföringsnämnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebär att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 där var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall också enligt BFN tillämpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det på vissa ställen hänvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, detta framgår av 14 kap.

En viktig och långvarig debatt inom redovisning har behandlat värderingsproblematiken. Varulagret är oftast den mest svårvärderade posten bland ett företags omsättningstillgångar. Felaktigheter i Varulagervärderingen är en vanlig orsak till felaktigheter i ett företags redovisade resultat då det ofta är svårt rent beräkningstekniskt att fastställa varulagrets värde. Denna beräkningstekniska problematik förekommer i hög grad inom bilbranschen vad gäller inbytesbilar. Dessa bilar värderas till viss del subjektivt vilket kan leda till ifrågasättande om det fastställda värdet är pålitligt.

Problemformuleringar: Hur går det undersökta företaget tillväga för att värdera sitt Varulager? Har det undersökta företaget svårigheter med att värdera varulagret, i så fall vilka? Kan det undersökta företagets värdering av varulagret förbättras?Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att beskriva och analysera Varulagervärdering i ett tillverkande företag. Uppsatsen syftar till att undersöka om det uppstår svårigheter vid värdering av varulagret i det undersökta företaget och vilka dessa är. Den syftar även till att undersöka om företagets Varulagervärdering kan förbättras.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ metod valts. Referensramen är uppbyggd av vetenskaplig litteratur och artiklar.

En av de svåra och mest tidskrävande processerna i ett företags bokslutsrapport är när man ska värdera sitt lager. Tillgångarna som finns kvar i slutet av året ska återspegla det verkliga ekonomiska värdet som man ska ha med sig in i det nya året som IB i balansräkningen. Användning av olika principer och modeller kan skapa olika problem för företaget, beroende vad man väljer att använda sig av. Detta ställer stora krav på att årsredovisningens poster är rätt värderade, så att de inte skapar ett missvisande underlag för intressenterna.Varje individ gör sin egen bedömning utifrån sina egna erfarenheter och kompetens, detta kan leda till att värderingsprocessen av varulagret kan upplevas som komplex och tidskrävande.Syftet med vår kandidat uppsatts är att förklara sambandet mellan hur egenskaper och personlighet påverkar ekonomen vid värderingsprocessen varulagret hos medelstora och stora tillverkande företag.Vi har genomfört en kvantitativ metod där vi har undersökt tillverkande företag. Vi har skickat ut en webbenkät till ekonomen som har hand om värderingsprocessen av varulagret i företag.

Problembeskrivning: Aktörerna inom detaljhandeln har idag problem med hög kapitalbindning och hård konkurrens. För den enskilde detaljisten kan det vara ödesdigert att göra felinköp av större varupartier, dels på grund av den finansiella risken, dels på grund av problemen med att upprätthålla förtroendet hos konsumenterna. Syfte: Syftet är att beskriva och utveckla samarbetet mellan detaljist och leverantör i varuflödets distributionskanal. Metod: Vi har utfört fem fallstudier på nationella aktörer i skobranschen, samt på en konfektionsaktör med skoförsäljning. Vår fallstudie täcker cirka 40 procent av den totalt svenska skomarknaden.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, logistikavdelningen, 2FE02E, VT2011.Författare: Petter Linderborg, Philip Troedsson, Magnus Järvelid och Tobias Gill.Handledare: Roger StokkedalExaminator: Åsa GustafssonTitel: Fredells Byggvaruhus ? En studie om kapitalbindning och lagertillgänglighet Bakgrund: Fredells Byggvaruhus är norra Europas största byggvaruhus och omsatte 2010 cirka 574 miljoner kronor. Företagets marknadsstrategi är att tillhandahålla Sveriges största byggvarusortiment för företag- och privatkonsumenter. Idag binder Fredells cirka 150 miljoner kronor i Varulager varav VVS-avdelningen är en av de mer kapitalintensiva avdelningarna i varuhuset som har cirka 5 000 artiklar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om Fredells skulle kunna sänka sin totala kapitalbindning på VVS-avdelningen samtidigt som önskad lagertillgänglighet uppnås. Metod: Denna fallstudie är genomförd enligt ett positivistiskt synsätt med en deduktiv forskningsansats. Insamling av data har skett med kvantitativ metod och det har även genomförts intervjuer som i denna studie betraktas som kvantitativ datainsamling.

Bakgrund och problem ? Klädbutikerna försöker på olika sätt att locka konsumenter med olikaerbjudanden. Varje år möts konsumenter till exempel av den årliga mellandagsrean, numera finnsäven vårrea, sommarrea och andra utförsäljningstillfällen. Kotler & Keller (2006) menar attanvändning av rabatter har blivit ett förfaringssätt bland en överraskande stor andel företag.Syftet med vår uppsats är att kartlägga hur konfektionsbranschen arbetar med rabatteradeerbjudanden. Vi vill undersöka hur de ansvariga i klädföretag resonerar och agerar kringrabatterade erbjudanden beträffande påverkande faktorer, orsaker och planering.Metod ? Undersökningen utförs genom en survey på 30 företag i konfektionsbranschen, varav16 deltog.

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror på Coop Extra Norremark i Växjö. Studien var ett uppdrag från Coop Extras butikschef, som ansåg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen på Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat Varulager, vilket gjorde att det gick åt mer tid än nödvändigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager än vad som var behovet.Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjänsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar då produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta.

Bakgrund: Revisorers grundläggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmärksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptäckts trots revision försämras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utsträckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. Därmed kan antalet upptäckter och anmärkningar i revisionsberättelser stiga och revisorers förtroende upprätthållas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbättras.