Syftet med examensarbetet har varit att genom kartläggning av energianvändningen vid Holmen Paper, Hallsta och framtagning av rutiner lägga grunden till ett energiledningssystem vid bruket. Målet med ett energiledningssystem är att säkerställa företagets ständiga utveckling och effektivisering av energianvändningen. Viktig kunskap som systemet skall säkerställa är bland annat hur man kan förbättra sin andel förnybar energi i processen, var i processen de stora energiförbrukningarna finns, samt hur energiutbytet mellan olika processer i företaget, och utbytet med omgivande samhälle kan förbättras. Energiledningssystemets rutiner har byggts upp med ledning av svensk standard SS 62 77 50. Utgångspunkten har vidare varit att till så stor del som möjligt bygga in energiledningssystemet i de redan befintliga systemen för kvalitet och miljö.

Iggesund Paperboard AB är ett företag inom Holmenkoncernen med verksamhet i Iggesund och årligen produceras över 300 000 ton kartong. För att minska användningen av fossila bränslen har företaget investerat i en ny sodapanna vilket har skapat nya förutsättningar i fabrikens sekundärvärmesystem som tar hand om fabrikens spillvärme.I detta projekt har möjligheterna att minska vatten- och energianvändningen i fabriken analyserats genom att studera fabrikens sekundärvärmesystem. Utifrån ritningar samt information från fabrikens loggsystem skapades en simuleringsmodell med modellverktyget Extendsim. Detta för att analysera hur hetvattenbehovet i sekundärvärmesystemet kan täckas när hetvattenproduktionen minskar från stripperkolonnen. I modellen undersöktes även den ökade fjärrvärmepotentialen i filtratvatten från blekerier och hetvattenöverskott då blekerierna moderniseras i fabriken.

SammandragDetta examensarbete utförs i samarbete med företaget Componenta Wirsbo AB. Componenta smider detaljer till den tunga fordonsindustrin. Företaget använder sig av sänksmide där materialet formas genom slag från två rörliga verktyg. Smitt material har mycket goda hållfasthets egenskaper samt en mycket homogen struktur.Företaget har som miljömål att minska sin uppvärmningsenergi med 5 %. Componenta arbetar även med ett Leanprojekt som ska leda till en mer kontinuerlig produktion.

Detta arbete innefattar en undersökning av Hotell Inlandia i Norsjö på uppdrag av Norsjö kommun för att hitta de delar som är gamla, ineffektiva och dåliga för att sedan ta fram förslag på förbättringar för att minska energiförbrukning, kostnader och förnya vissa delar.De delar som undersökts är:? Värmekällan? Värmesystem, radiatorer? Fönster? Ventilation? Vattenflöden i duschar och kranarEn undersökning av fönster och beräkning av värmeförluster genom dessa har gjorts för att se hur mycket uppvärmningsbehovet kan minska genom att byta till nya fönster med lägre värmegenomgångstal, U-värde. En offert har tagits fram på nya fönster som använts för att jämföra med de gamla och genom att byta till nya fönster kan det faktiska årliga energibehovet minska med ungefär 33,8 MWh per år och för att förstå ungefär hur mycket det är så kan det jämföras med energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa som ligger på 25 MWh per år.Beräkningar har gjorts på dusch- och kranmunstycken för att se hur mycket besparingar som skulle kunna göras genom att byta ut gamla munstycken med högt flöde till nya vattensparande. Genom att byta ut de gamla duschmunstyckena som släpper ut ca 19 liter vatten per minut mot nya effektiva som släpper ut ca 6 liter per minut kommer uppvärmningskostnaderna för vattnet genom duschning att minska från 3800 kronor till 1194 kronor. Detta gäller om det bor två personer i ett rum som duschar 10 minuter per dag i ett helt år.

Den ökning som sker av jordens temperatur beror enligt allt fler forskare på mänskliga utsläpp av växthusgaser. För att minska dessa utsläpp måste människan utveckla nya lösningar för att bo och leva. I byggbranschen diskuteras hur användning av energi till uppvärmning och Varmvatten kan minskas. Detta ställer stora krav på konstruktion, installationer samt utförande. Ett hus som använder mindre energi är både en tillgång för den enskilde individen och för ett miljövänligare samhälle.

Rapporten handlar om en ombyggnad av ett flerbostadshus i ett miljonprogramsområde. Kostnadseffektiva energi- och tillgänglighetsanpassande lösningar har undersökts.Byggnadssektorn står idag för en stor del av Sveriges energianvändning. I procent sett utgör bostadssektorn cirka 40 % av den totala användningen, där 60 % av den andelen går till uppvärmning och Varmvatten. Nya EU direktiv har arbetats fram som säger bland annat att till år 2020 ska en minskning med 20 % ha skett. Inom nationens gränser har även målet att till år 2050 ska bostädernas energianvändning ha reducerats med 50 % antagits.

Intresset kring lågenergibyggnader blir allt större och så kallade passivhus, med god isolering, hög lufttäthet och värmeåtervinning, byggs i allt större utsträckning i Sverige och andra europeiska länder. Vissa frågetecken har dock uppkommit kring inomhusklimatet i husen och risken för både under- och övertemperaturer. En annan viktig aspekt är hur husens egenskaper påverkar värmelasterna och hur detta i sin tur påverkar energiförsörjningssystemet. I detta examensarbete undersöks dessa båda aspekter ? värmelastegenskaper och innetemperaturer ? i fyra likadana nybyggda flerbostadshus i Falkenberg.

Sveriges bostäder står för en tredjedel av den totala slutliga energianvändningen i landet. Av denna energi går nästan 60 % till uppvärmning av bostaden och det Varmvatten som används i den. En del i ledet för att minska vår påverkan på klimatet är att till år 2020 ha ökat vår energieffektivitet med 20 %. Nybyggnationen av fastigheter i Sverige är förhållandevis låg sett till det totala antalet bostäder som finns, därför är behovet stort av att inte bara bygga nya effektiva bostäder, utan även renovera de befintliga bostäderna.HSB är ett av Sveriges största bostadskooperationer och har föreningar och fastigheter över hela Sverige. HSB Umeå är en av 31 regionala föreningar och har ca 8 000 medlemmar.

Sveriges totala energianvändning uppgick år 1970 till 457 TWh medan den idag är uppe i 600 TWh. Det visar hur kraftigt vår användning har ökat den senaste tiden och att vi nu bör göra något åt detta genom att energieffektivisera hela kedjan från produktion till användning. En undersökning som fastighetsbolaget ICA Fastighet AB genomfört visar på en genomsnittlig energianvändning bland livsmedelsbutiker på 421 kWh/m2,år. ICA Kvantum Kronoparken i Umeå har en specifik energianvändning på 658 kWh/m2,år vilket gör att butikens användning är hög och över medelvärdet.Projektets syfte är att utföra en fallstudie på ICA Kvantum Kronoparken i Umeå genom att kartlägga den totala energianvändningen utifrån utvalda användningsområden. Vidare skall olika alternativ till värmekälla undersökas för att byta ut den värmepanna som förser fastigheten med värme idag.Fastigheten har idag en total energianvändning på 2 237 MWh/år och en total uppvärmd yta på 3 400 m2.

Byggnadssektorn uppskattas idag stå för närmare 40 % av vår totala energiförbrukning, varav nästan 60 % utgörs av uppvärmning och Varmvatten. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. I media duggar informationen tätt om nya metoder för energieffektivisering, ändå visar statistiken att mycket finns kvar att göra. Frågan som bör ställas är var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende på energianvändningen i flerbostadshus. Syftet är att identifiera förbättringsfaktorer för hur projekteringen kan påverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.

I Sverige står byggnader idag för 40 % av den totala energianvändningen. En stor del av byggnaderna är ifrån miljonprogrammet, dessa byggnader har ofta hög energiförbrukning och är i stort behov av renovering.Syftet med denna rapport är att förbättra kunskapen om hur miljonprogramsbeståndets flerfamiljshus kan upprustas ur energisynpunkt.Rapporten har som bakgrund EUs nya hårdare miljökrav, där den totala energianvändningen mätt från 1995 ska minska med 20 % till 2020 och 50% till 2050.Rapporten inriktar sig främst på miljonprogrammets flerbostadshus. I rapporten beskrivs och analyseras tre referensobjekt, med olika typer av renoveringar. Brogården i Alingsås är det första miljonprogramsområdet i Sverige som renoverats med passivhusteknik, där totalrenoverades området och energiförbrukningen minskade med mer än hälften. Området Gårdsten i Göteborg har renoverats i energisynpunkt, där har nya tekniska lösningar används såsom solpaneler och luftvärme som värmer upp fasaden.

Syftet med detta examensarbete är att föreslå förändringar och förbättringar förungdomsboendet. Såväl socialt som studie- och miljömässigt. Och dessutom titta på alternativtill billigare byggnationer så att hyror och produktionskostnader inte ökar för kraftigt. Ellermöjligtvis kan leda till att de helt enkelt minskar istället. Denna undersökning görs för attLulebo ska få en bättre inblick i om vad studenterna vill ha för boendeformer.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.

En genomsnittlig villa på 149 m² i Sverige med direktverkande el för uppvärmning använder ungefär 23980 kWh el per år. Av detta så står uppvärmningen för ungefär 13480 kWh, eller 90,5 kWh/m². Att minska denna energianvändning är gynnsamt både för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus på ungefär 161 m² med energisnål utrustning, luftvärmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfångare så kan elanvändningenminskas med ungefär 20170 kWh per år, till en användning på ungefär 4900 kWh per år.Vad uppvärmningen beträffar så är detta en minskning från 14570 kWh (90,5kWh/m²) till ungefär 1400 kWh (9,4 kWh/m²). Skulle huset användas som ett fritidshus under åtta månader per år, så skulle elanvändningen bara hamna på ungefär 2500 kWh, vilket iförhållande till den uppskattade energianvändningen på 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebär en minskning på ungefär 7535 kWh. För värmens del så innebär detta en minskning från 3035 kWh (18,85 kWh/m²) till ungefär 256 kWh (1,6 kWh/m²).Varmvatten kan fås från solfångare.

Daggkåpan är en förskola som projekterats i passivhusteknik. Förskolan är en naturförskola, vilket främst innebär att i stort sett all verksamhet bedrivs utomhus. Byggnaden är i två plan vilket gör att tomtarean kan utnyttjas till mer utomhusvistelse. Förutsättningar för att bedriva verksamheten inomhus finns även. Utomhusmiljön och inomhusmiljön hos Daggkåpan smälter samman och barnen kan lätt ta ett steg ut till naturen från sina hemvister.