Vi vill undersöka vilka föreställningar matematikintresserade lärare som undervisar i skolår 1-3 har om matematik och ämnesintegration. För att kunna besvara vår frågeställning har vi dels intervjuat och dels använt enkätsvar från två lärare som har matematisk utbildning och två lärare som inte har det. Resultatet visar att lärarna i vår undersökning har en föreställning om att ämnesintegration är att i undervisningen få in flera skolämnen samtidigt, både spontant och planerat. Enligt lärarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgå från elevernas verklighet. De anser att bl.a.

Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hälsa utifrån styrdokumenten och se om målen verkställs i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hälsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och Utbildningsnämnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fältanteckningar har vi kunnat se hur man i två kommuner arbetar med hälsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hälsoarbetet varierat men överlag saknas ett långsiktigt medvetet tänkande gällande hälsa. I vårt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hälsa på ett medvetet sätt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlägga goda vanor i tidiga år..

Denna studie syftade till att undersöka pedagogernas syn på kopplingen mellan språk- och matematikinlärningen. I studien visades även olika arbetssätt och metoder som de intervjuade lärarna i studien använde för att främja språk- och matematikinlärningen. För att få ett så bra resultat som möjligt gjordes intervjuer med åtta lärare på två helt olika skolor i två mellanstora kommuner. Genom intervjuerna med pedagogerna framkom att ett varierat arbetssätt bör vara stommen i undervisningen om man vill främja språkets utveckling och matematikens utveckling. Att använda sig av kommunikation och den proximala utvecklingszonen visade sig vara något som genomsyrade pedagogernas syn.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Syftet med studien är att undersöka hur elever motiveras till inlärning, hur man som lärare stimulerar och motiverar elever till kunskapsinhämtning, och hur man på ett pedagogiskt sätt kan stimulera barnen till att vilja lära sig. Metoden för det var kvalitativa intervjuer med tre lärare på grundskolan. Ur resultatet framkom bland annat att elever i samspel med lärare kan skapa den bästa inlärningsmetoden och att med olika inlärningsmetoder också nå den bredaste kunskapsinhämtningen. Och där varierad utformning på lektionen ger eleverna olika utlopp för individuell inlärning, som exempel att jobba i grupp, varva katederundervisning med gemensam inlärning hela klassen. Men viktigt enligt lärarna är elevernas engagemang och intresse för att vilja lära sig..

Den 11 september 1973 avsattes den chilenska presidenten Salvador Allende under en militärkupp. Senare har det kommit till känna att den amerikanska regeringen under lång tid varit inblandade i motarbetandet av Allende. Den amerikanska underättelsetjänsten CIA var den organisation som genomförde de olika hemliga operationerna som utgjorde en stor del av den amerikanska utrikespolitiken mot Chile. Vi har i detta arbete undersökt hur pass autonomt CIA kunnat agera i genomförandet av den amerikanska utrikespolitiken samt hur man skulle kunna förklara detta. Vi har kommit fram till att CIA:s autonomi har varierat över tid, men varit som mest påtaglig i samband med mordet på den chilenska generalen Rene Schneider..

Syftet med arbetet är att undersöka och kartlägga pedagogers uppfattning och erfarenhet av vad som ger elever i matematiksvårigheter en ökad be-greppsförståelse och därmed bättre förutsättningar att lösa matematiska problem. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om begreppsförståelse. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville vi se vilka grundläggande förutsättningar och arbetssätt/strategier som gynnar begreppsförståelsen hos elever i matematiksvårigheter. Vi ville också se vilka hinder som peda-goger möter i arbetet med att utveckla begreppsförståelsen hos elever i ma-tematiksvårigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att om re-surser prioriteras så att en elev i matematiksvårigheter får arbeta språkligt aktivt med varierat arbetssätt i en liten grupp under ledning av en kompe-tent pedagog/specialpedagog, har han/hon goda förutsättningar att nå en ökad begreppsförståelse..

Affärsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger ägarna ansvarsfrihet vad gäller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprättats till skydd för bolagets borgenärer.Minimikapitalkravets nivå har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har återigen ifrågasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrågasätter inte bara minimikapitalkravets nivå utan undersöker även dess lämplighet i övrigt samt ställer det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hänsyn till reglernas effekter ur såväl ett nationellt som ett gränsöverskridande perspektiv. Därtill undersöks reglernas lämplighet ur ett europarättsligt perspektiv..

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Ett flertal både internationella och nationella undersökningar visar att svenska skolelever blir allt sämre på matematik. Ett delområde som ofta utpekas är geometri. Denna undersökning syftar till att ta reda på hur ämnet geometri har utvecklats i den svenska skolan samt vilka metoder och begrepp lärare använder sig av när de undervisar i geometri i de tidigare skolåren. Empirin har hämtats från åtta semistrukturerade intervjuer och från studier av gamla läroplaner. Resultatet visar att lärare använder en mängd begrepp och metoder i sin undervisning men att det finns ett behov av fortbildning hos lärarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsättningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fått fram dels genom tidigare forskning inom området och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollärare, grundskollärare och specialpedagog. Några centrala hinder vi fått fram rör lärarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfällig ämneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssätt i förhållande till styrdokumentens mål och intentioner försvåras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

Denna undersökning har som syfte att granska den tematiskt ämnesövergripande undervisningsmetoden Storyline i förhållande till läroplanerna Lpo94 och Lpfö98. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har frågställningen kunnat besvaras. Lärarna som intervjuats i undersökningen har förhållningssättet att det är viktigt att i den dagliga verksamheten arbeta för att möta alla barn och att undervisningen ska bedrivas med arbetsmetoder som är så demokratiska som möjligt. Förhållningssättet till tematiskt ämnesövergripande är att utgå ifrån barnens intressen och erfarenheter och för att skapa ett meningsfullt lärande så måste teori förenas med praktik. Resultatet av undersökningen visar att Storyline är en möjlig metod för att arbeta med värdegrunden, barns socialiseringsprocess och varierat lärande.

Syftet med arbetet var att beskriva och öka förståelsen för hur lärare i sitt arbete påverkar ordningen i klassrummet. Vår empiriska del av arbetet grundar sig på en kvalitativ metod. Under två dagar följde vi en högstadieklass i Luleå kommun för att observera de lärare klassen mötte och därigenom kunna analysera lärarnas arbete och förhållningssätt till ordning. Resultaten visade att ordningen i klassen skiljde sig avsevärt beroende på lärarens personliga ledarskap och arbetssätt. De lärare som främst åstadkom ordning använde sig av lugnt kroppsspråk, ett varierat röstläge, var konsekventa, samt arbetade utifrån tydliga rutiner.

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning.Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning..