Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap.

Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning på att undvika negativa effekter på lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i relativt orörda naturmiljöer, men också ekoturism som bedrivs i miljöer som påverkats av människan på olika sätt och som rymmer både kulturvärden och naturvärden. På gården Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur. Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvärden och naturvärden som finns på gården idag, och hur dessa värden hänger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en inventering av hela fastigheten där jag registrerade ägoslag och strukturer viktiga för kultur och naturvärden. För mer information om gårdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag ägarna. Jag undersökte också historiskt kartmaterial för att kunna sätta gårdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt. I min inventering dokumenterade jag många olika typer av naturvärden, bland annat död ved i många former, hamlade träd, slåtterängar, betesängar och skog skött till förmån för lövträd. Kulturvärden som fanns var ofta kopplade till naturvärden, som till exempel slåtter, hamlade träd och skogsbete.

Bakgrund: Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen.Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod.

Bakgrund: Vi har genom tidigare arbeten och den verksamhetsförlagda praktiken under utbildningen besökt många olika klassrum och förskolor där miljön har sett mycket olika ut. Det har också varierat hur klassrummen ser ut, verksamheten fungerar och hur lärare och barn trivts på sin arbetsplats. Detta har gjort oss intresserade av hur vi påverkas av vår arbetsmiljö. Eftersom både elever och lärare vistas många timmar varje arbetsdag i klassrummet är det viktigt att utformningen av klassrummet bidrar till en god inlärningsmiljö. Syfte: Det övergripande syftet är att få en djupare kunskap om den fysiska arbetsmiljön i fyra olika skolor i Västra Götalands län.

Jag har i min uppsats gjort en studie av dansmotivet i Gustaf Frödings lyriska diktning. Det visar sig att motivet oftast utmärks av en positiv laddning. Glädje och lekfullhet förknippas gång på gång med dans i Fröding dikter, och dansen har även ett nära förhållande till musik, fest och lek. Just glädjen kan sägas vara signifikativt för dansmotivet i stort, som med enbart några få undantag kopplas till lyckliga tilldragelser.Egenskapen att kunna dansa förefaller vara något som Gustaf Fröding värderade högt, vilket jag pekat på genom att åskådliggöra hur skalden använder sig av dansen som ett karaktäriserande drag hos hans fiktiva personer. Det är dock inte enbart människor som dansar i Frödings dikter, utan i stort sett allt i universum kan få denna egenskap.

Inledning: Överdrivna sexuella handlingar och de risker de kan medföra har beskrivits sedan antiken. Hur man sett på problemen har varierat beroende på vilket religiöst eller politiskt perspektiv man utgått ifrån. Man har ännu inte kunnat enas om vilken term som bäst beskriver problemen, vilket försvårar forskningen och skapar osäkerhet om hur problemen ska behandlas. Den term som allt oftare används bland allmänheten och i media är sexmissbruk. Allt fler söker hjälp för problem som de själva kallar sexmissbruk.

Lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar är några av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn är beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt främjar deras hälsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehåll, kuperad terräng och växlighet. Den ska också locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spännande, utmanande och väcka barns nyfikenhet, upptäckarglädje och entusiasm. Ändå är många utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfälliga ur flera synpunkter.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur mindre svenska event- och turismföretag använder sig av hemsidor och sociala medier för att marknadsföra sig via Internet. Bakgrunden till detta ämnesval är delvis ett intresse från oss författare. Genom våra studier och vårt intresse för event och ?turismbranschen har vi blivit allt mer intresserade av dessa verktyg då vi tror att de kan vara av stor vikt speciellt för mindre företag inom denna bransch. Vi har även identifierat ett behov av vidare studier inom ämnet från forskare (Robeiro & Love, 2003).

År 2004, införde Sverige revisionsstandarden RS, Revision i Sverige, vilket grundade sig i det dåvarande ISA (International Standards on Auditing) som gavs ut av det internationella revisorsorganet IFAC, International Federation of Accountants. Från om med den 1 januari 2011 införde Sverige tillämpningen av den internationella revisionsstandarden ISA (International Standards on Auditing) fullt ut. Denna standard innebär en del förändringar som måste införas i revisionen. Vi har i denna studie främst fokuserat på de förändringar som skett i revisionsberättelsen.  Dessa förändringar innebär att revisionsberättelsen fått ett annorlunda utseende och att revisorernas term, ?hög men inte absolut säkerhet?, ersatts med termen ?rimlig säkerhet?.

Opioidtolerans innebär att dos-responskurvan är förskjuten åt höger. Det krävs en högre dos för att uppnå samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstått. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstå under lång tid. Därför är det förvånande att flera studier ifrån kliniska situationer på humansidan visar att tolerans vid opioidbehandling många gånger är ringa eller uteblir. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av smärta för toleransutveckling vid opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig åt mellan olika opioider. När opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.

Belöningssystem är i nuläget ett mycket hett och omtalat ämne, då fler och fler företag använder sig mer av detta, på både gott och ont. Media rapporterar ofta om nya miljonavtal och skandaler. Oftast är belöningssystemen utvecklade och inriktade på ledningen, de som styr företagen, det vill säga toppchefer, VD:s och styrelser. Incitament är för många företag ett oumbärligt medel för att attrahera kompetent personal och för att kunna nå företagets tillväxtmål. Det finns de som hävdar att fokus istället borde flyttas till frågan om belöningssystemen överhuvudtaget behövs, eftersom det inte finns någon forskning som entydigt stödjer tron på att belöning ger arbetsförhöjande effekter.

Employer branding är en strategi som allt fler organisationer börjar använda sig av för att nå konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en långvarig och lojal relation till organisationen då de upplever fördelar i organisationens värdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationens viktigaste resurs och medarbetarna ses som länken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förståelse för vad som kännetecknar medarbetare och tjänstemäns föreställningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan påverka arbestgivarens employer brand för att kunna utveckla och stärka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes en ny redovisningsstandard för börsnoterade bolag inomEU kallad IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Den nya standarden kom att påverka de svenskabörsnoterade fastighetsbolagens redovisningar genom att stärka bolagens balansräkningar och ökaresultaten under det sena 00?talets högkonjunktur. Fenomenet som den här uppsatsen undersökerär hur några av de större börsnoterade fastighetsbolagen har hanterat IAS 40 och värdering tillverkligt värde före och under den finansiella krisen.Syfte: Att studera hur värderingen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde har påverkats i tider avosäkra marknadsförhållanden. Med ovanstående avses tiden för och storleken på de upp? ochnedskrivningar som gjorts i olika bolag under och i anslutning till den finansiella krisen.

Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda på vilka sätt idrottslärare för olika åldrar använde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns något eller några framträdande motiv idrottslärarna ville förmedla till eleverna för att få dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frågeställningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktär; två på idrottslärare som undervisar äldre åldrar och en på en idrottslärare som undervisar yngre åldrar. Lärarna kom från samma skola, intervjuerna genomfördes på plats genom användningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fältstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslärare aktivt försökte motivera eleverna - främst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framträdande motiven till att motivera eleverna i de högre åldrarna skilde sig från de yngre åldrarnas motsvarigheter. Idrottslärarna för de äldre åldrarna ansåg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsämnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.

Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnärligt perspektiv. Fokus ligger särskilt på vallåtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsättas i musikalisk praktik. Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsätt på tradition, variation och improvisation inom folkmusik med några olika hänvisningar och forskningsreferenser. Arbetet är sedan tvådelat till sitt upplägg och sin metod:Den första delen är en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och särskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgår från lärarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplägg, innehåll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna.Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och användbarhet genom att pröva dem i ett konstnärligt utforskande.