Sökresultat:
517 Uppsatser om Varierat arbetssätt - Sida 16 av 35
Utomhus eller Inomhus?: Den fysiska miljöns betydelse för interaktion och innehÄll i organiserade aktiviteter pÄ förskolan.
Den fysiska miljön har en stor betydelse för innehÄllet i en aktivitet. Genom att observera och analysera aktiviteter i olika inomhus och utomhus miljöer kan man fÄ en bild av hur miljön pÄverkar barnens interaktion och aktivitetens innehÄll. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur innehÄll och interaktion i organiserade aktiviteter pÄverkas om aktiviteten genomförs utomhus eller inomhus. För att besvara de tvÄ forskningsfrÄgorna om vilka aspekter i miljön som pÄverkar den organiserade aktiviteten och hur miljön pÄverkar barnens samspel och interaktion, har vi filmat fyra olika organiserade aktiviteter pÄ fyra olika förskolor. TvÄ av aktiviteterna genomfördes utomhus och tvÄ inomhus, detta för att kunna göra en jÀmförelse mellan de olika miljöerna och kunna studera den fysiska miljöns betydelse.Resultatet av studien har framkommit genom analys av olika skeenden med relevans för forskningsfrÄgorna.
LÀroboken i ett sfi-perspektiv : om kvalitet i lÀroböcker i Àmnet svenska för invandrare
Uppsatsen har till syfte att analysera och utvÀrderar fyra lÀroböcker i Àmnet svenska för invandrare. TvÄ problemformuleringar besvaras: vad bör en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna innehÄlla och vad Àr tecken pÄ god kvalitet för en lÀrobok i sfi. Analysen visar att en lÀrobok i sfi pÄ nybörjarnivÄ för vuxna bör innehÄlla ett stoff som Àr korrekt, aktuellt och objektivt. Stoffet ska ocksÄ vara anpassat till rÀtt stadium och Älder för mÄlgruppen samt presenterat pÄ ett sprÄk som Àr begripligt för den som ska ta del av innehÄllet. Stoffet bör vidare spegla det mÄngkulturella samhÀllet, bestÄ av olika typer av texter samt behandla olika sprÄkliga element som grammatik, ordförrÄd och ordförklaringar, uttal och prosodi pÄ ett varierat och autentiskt sÀtt.
Matematik ska vara kul och utmanande : En undersökning om hur lÀrare i Ärskurs 1-3 undervisar i matematik
Idag Àr det mÄnga elever som inte nÄr mÄlen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det Àr ett svÄrt och trÄkigt Àmne. Vi har dÀrför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vÄr undersökning Àr att öka kunskapen om hur lÀrarna i Ärskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jÀmföras med vad lÀrarna anser spela roll för ett lustfyllt lÀrande i matematik. Faktorer som visar sig pÄverka att eleverna kÀnner lust och motivation Àr förstÄelsen, tilliten till sin egen förmÄga och att innehÄllet i undervisningen Àr meningsfullt.
Förslag till omgestaltning av Hoglands park
Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att
göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till
möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom
att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett
mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika
grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion
i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa
tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för
den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till
nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.
FrÄn pressmeddelande till nyhetstext : En kvalitativ studie av hur forskningstexter pÄverkas i samband med publicering i svensk press.
Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.
Den andra förÀldern. : Pappors upplevelser av stöd och behov av stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden under barnens första Är
SammanfattningSyfte: Syftet Ă€r att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd frĂ„n hĂ€lso- och sjukvĂ„rden inför och under förlossning samt under barnets första Ă„r. Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Ă
tta deltagare som hade ett barn i Äldern noll till tre Är, samtliga mÀn och pappor, valdes ut frÄn kontaktnÀt. InnehÄllsanalys anvÀndes för dataanalys. Resultat: Mycket hÀnder i pappornas liv under barnets första Är och det Àr av stor betydelse hur sjukvÄrdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfÀllig information, att vÀxa in i papprollen samt bristande förÀldrautbildningen. Pappan fÄr ofta en sekundÀr roll i omhÀndertagandet av barnet, det Àr vanligt att mamman Àr hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan kÀnner att han har svÄrigheter med att anknyta till barnet.
Bildskapande i förskolan : En studie om förskollÀrares syn pÄ kompetenser för att frÀmja barns lÀrande i bild
Syftet med denna studie var att undersöka vad yrkesverksamma förskollÀrare ansÄg vara viktiga kompetenser för att lÀra ut bild i förskolan. Mina frÄgestÀllningar var: Vilka didaktiska kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan?, Vilka sociala kompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? och Vilka Àmnes/innehÄllskompetenser tycker förskollÀrarna Àr viktiga för att lÀra ut bild i förskolan? Fyra förskollÀrare och en grundskollÀrare som vidareutbildat sig till förskollÀrare intervjuades med kvalitativ intervjumetod. Resultatet visade att de didaktiska kompetenserna var intresse för bild, att ej vara dömmande, kunna kommunicera, förstÄelse för att lÀrandet inte alltid Àr i fokus, ett varierat arbetssÀtt, att se utvecklingen och att planera, genomföra och utvÀrdera. De sociala kompetenserna var att vara positiv, inspirerande, uppmuntrande, glad, berömmande, demokratisk, intresserad och att vara hjÀlpsam och stöttande.
Behovet av nödvÀndig tandvÄrd i Ludvika kommun 2003-2008 : En beskrivande, retrospektiv journalstudie
MunvÄrden Àr ofta ett eftersatt omrÄde inom vÄrden och omsorgen vilket Äterspeglar sig pÄ munhÀlsan hos de boende. Syftet med denna studie var att undersöka om behovet av nödvÀndig tandvÄrd har förÀndrats i Ludvika kommun under Ären 2003-2008, samt att studera om de vÄrdtagare som var i behov av nödvÀndig tandvÄrd fick densamma. Metoden var en beskrivande, retrospektiv journalstudie. Studien baseras pÄ 2010 st screeningjournaler frÄn Är 2003 - 2008. Dessa screeningjournaler plus listor pÄ vilka som fÄtt nödvÀndig tandvÄrd under de hÀr Ären har studerats och analyserats.
Kognitiv intervjumetodik
Syftet med denna rapport Àr att belysa den kognitiva intervjumetodikens fördelar och dess tillÀmpning i samband med polisiÀra förhörssituationer. Dessutom visa pÄ hur man kan utveckla sina kunskaper i detta spÀnnande Àmne. I arbetet med rapporten har i första hand böcker men Àven tidningsartiklar, en dokumentÀrfilm samt en intervju legat till grund för innehÄllet. Genom Ärens lopp har polisiÀra förhörsmetoder varierat till bÄde utformning, kvalité och framgÄng. VÄld, tortyr och isolering har varit vanliga inslag som förr i tiden anvÀndes för att framtvinga ett erkÀnnande.
Introducering av brÄk : - en lÀroboksanalys
Denna studie syftar till att undersöka vilka spÄr av den sociokulturella teorin, med fokus pÄsamarbete och vilken gÄng lÀrandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreÄldrarna. Vi har analyserat fyra lÀroböcker i matematik och fokuserat pÄ avsnittet dÄ eleverna förförsta gÄngen möter brÄk. LÀroböckerna Àr utgivna av olika förlag och dess gemensammanÀmnare Àr att de Àr skrivna utifrÄn det nu gÀllande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört bÄde en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvÄr textanalys anvÀnde vi oss av analysbegreppet samarbete.
Att skapa interaktion med barn som har dövblindhet-En litteraturstudie
Bakgrund: FÄ barn föds varje Är med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsÀttning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och nÀrstÄende krÀvs och audionomen bör vara inlÀst pÄ hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och nÀrstÄende. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och nÀrstÄende spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrÄn litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och nÀrstÄende och barnet med dövblindhet samt se pÄ de karaktÀristiska kommunikationssÀtten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie dÀr kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnts.                              Resultat: TvÄ olika utbildningsmodeller hittades. En Äterkom i flera studier och byggde pÄ lÀmpliga samt olÀmpliga beteenden, en beskrev tillvÀgagÄngssÀtten i interaktionen. Ett varierat resultat pÄvisades hos pedagogerna/nÀrstÄende, mestadels positivt och ett fÄtal mindre optimala resultat.
OmvÄrdnadsÄtgÀrder som patienter med Reumatoid Artrit upplever som betydelsefulla.
 AbstraktReumatid Artrit (RA) Àr en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen pÄverkas och kan leda till svÄrigheter i att utföra olika aktiviteter pÄ grund av smÀrta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstÄ dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvÄrdnadsÄtgÀrder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades.
SprÄkval - obligatoriskt för vissa men frivilligt för andra
 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska sprÄket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för sprÄk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation frÄn första hÀlften av 1800-talet till vÄra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor frÄn skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, Àldre och yngre romaner samt dagstidningar frÄn 1965?2004. De Àldre romanerna Àr skrivna frÄn första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av SprÄkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.
En ögonblicksbild frÄn muntlig kommunikationsundervisning : 105 sfi-lÀrares anvÀndande av bildmaterial i undervisning med muntlig kommunikation
I det hÀr arbetet har jag studerat hur lÀrare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lÀrares val av bilder för att fÄ igÄng muntlig kommunikation i studievÀg 1. Jag har genomfört en enkÀtundersökning pÄ nÀtet med 105 deltagande lÀrare.Resultatet av undersökningen visar att mer Àn hÀlften av lÀrarna anvÀnder bilder varje dag. Bildmaterialet lÀrarna anvÀnder sig av Àr igenkÀnnbara fÀrgfotografier som förestÀller olika hÀndelser. LÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder och materialet Àr utformat pÄ ett varierat sÀtt.
Sjung svenska folk? : sa?ngens roll i svensk grundskoleutbildning
Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.