Ökade krav på flexibilitet i anställningsformerna har lett till att begreppet anställningsotrygghet är allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor är socialt stöd. Sambandet mellan dessa två variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan två olika aspekter av anställningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, från kollegor, chef och familj. En enkätstudie genomfördes på ett stort svenskt redovisningsföretag.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Intradermaltest används för att identifiera sjukdomsorsakande allergener hos patienter allergiska mot ämnen i omgivningen (atopiker). Intradermaltest på häst utan sedering är väl beskriven i litteraturen. Sedering är dock ofta önskvärd för att underlätta det praktiska genomförandet av testet samt för att minska den stress som djuret utsätts för. Intradermala injektioner kan även antas orsaka ett visst obehag hos patienten, varför analgesi är önskvärt. Någon dokumentation avseende om premedicinering i form av sedering och analgesi påverkar testresultatet hos häst finns för närvarande inte publicerad.

Detta arbete vänder sig till aktiva pedagoger och lärarstudenter och syftar till att undersöka hur bild och formundervisningen skulle kunna utvecklas. Det finns ?temaarbeten? i många skolor men fortfarande ses bilden som ett komplement eller en dekoration. Den tematiska undervisningen är det som vi tycker ska tillämpas i större utsträckning undervisningsmässigt för elevernas förståelse men används bildens potential fullt ut? Kan den utvecklas mer för att komma till sin fulla rätt i klassrummet? Vår problemprecisering är därför följande:- Hur kan bild- och formundervisningen utvecklas för att möta den tematiska undervisningsformen?För att undersöka vår problemprecisering användes det deltagande observationer, intervjuobservation och semistrukturerade intervjuer.

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK kompletterar det talade ordet för att tydliggöra det som sägs. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om TAKK och dess betydelse för barnens kommunicerande. Det handlar även om att ta reda på hur pedagogerna upplever att TAKK används i förskolorna och på särskolan som ingår i studien samt vilket stöd pedagogerna har i användandet av metoden. Vi besökte en särskola och tre förskolor och gjorde intervjuer med pedagoger som arbetar där.

Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos bådepsykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman ipsykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna ochhur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeutermed klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt.Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter ochpsykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes intefinnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom.Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes varaviktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårighetervisades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdeskunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiskakompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuellaproblem i samhället.

Examensarbetets frågeställning berör användarnas medverkan i Requirements Engineering (RE). Under RE-fasen skall samtliga krav på det kommande systemet tas fram från intressenterna. En viktig intressentgrupp i kravutvinningsarbetet är de kommande användarna av systemet. Resultatet av RE-fasen är en viktig faktor som påverkar hela den fortsatta utvecklingsprocessen samt hur lyckat det slutliga systemet blir.Detta examensarbete innebär en undersökning av vad användarrepresentanterna anser om use case-modelleringen i RE-processen. Undersökningen har påvisat att användarrepresentanterna är positiva till use case-modellering som arbetsmetod för att kartlägga kraven.

Arbetets syfte är att få en ökad förståelse för hur förskollärare ser på sin arbetssituation i stora barngrupper. Utifrån detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar: ? Hur ser förskollärare på sitt arbete i stora barngrupper? ? Hur arbetar förskollärare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollärare som arbetar i två olika kommuner i sydvästra Skåne. Våra informanter gav individuella och varierande svar angående sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.

Trafikolyckor med svåra personskador som följd har ökat i Sverige. År 2006 skadades ca 4000 människor i vägtrafikolyckor. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personer med varierande typ och grad av trafikskada upplever sin livssituation med avseende på kropp, jag och sociala villkor. För att besvara syfte och frågeställning har en fenomenologisk metod använts. Intervjuer har genomförts där deltagarna i studien fått berätta om sina erfarenheter av att leva med en trafikskada och hur detta upplevts.

På webben idag föreligger problem där essentiell information inte finns tillgänglig för alla människor. Detta innebär bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras på detta sätt. Bristen på tillgänglighet är så tillvida ett växande problem och något som man från styrande delar av samhället adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige är tänkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet Vägledningen för 24-timmarswebben.Vår uppsats visar att trots dessa dokument är efterlevnaden av riktlinjer fortfarande låg, även inom offentlig sektor. Vår undersökning har gått ut på att genom intervjuer av webbutvecklare se på sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte användes kvalitativ metod. Studien grundade sig på intervjuer med fyra barnhandläggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom åtta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjänsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vårdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnämndens ansvar under pågående familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestämmelser i 5 kap 1b § Socialtjänstförordningen.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tänkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervärdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien ämnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jämförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom ämnet.Resultatet visar att konsekvenserna är av varierande karaktär för de valda föreningarna.

Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkätundersökning undersöka hur föräldrar uppfattar sitt barns hemläxa och vilka attityder de har kring läxan. Kan föräldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende på vilken utbildningsbakgrund föräldern innehar? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju föräldrar till elever i grundskolans tidigare år och en enkätundersökning där 50 föräldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkätundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi använder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien är Bourdieus begrepp kapital och habitus.Resultatet som studien visar på är att det finns en tendens att föräldrars attityder till läxan skiljer sig och att deras utbildningsnivå kan vara en bidragande faktor till detta.

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a.

Uppsatsen centrerades kring ett accelererande problem- med konsekvenser även för skolan - nämligen de digitala kränkningarna. Syftet med själva projektet är att primärt belysa hur skolledning och skolpersonal dels uppfattar och dels hanterar möjliga digitala kränkningar, oavsett var och hur dessa kränkningar framförs.Uppsatsen bygger på intervjuer med nyckelinformanter i skolorganisationen i en kommun, från politisk nivå till verkställande nivå i form av rektorer m fl. Dessa intervjuer speglas mot svar från Skolverket, barnombudsmannen m fl. Intervjuerna - med nyckelinformanter ? visade på vissa svårigheter med detta problemområde.