Någon gång i livet kommer de flesta individer tvingas möta på de svårigheter som en sorg för med sig. Sorg är en reaktion på en förlust. Syftet med studien var att belysa stödformer som kan hjälpa individer i deras sorgeprocess. Där sorgeprocessen i detta fall relaterar till förlusten av en närstående. Deltagarna var 23 stycken kvinnor mellan åldrarna 19-62 som hade upplevt en sorgeprocess till följd av närståendes bortgång.

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjänster som använder TCP för kommunikation över datanätverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begränsas hotet från SYN flooding avsevärt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gå tillväga för att säkra tjänster som riskerar att utsättas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nära tjänsten först  samt  därefter ytterligare lager allt längre ut i nätverket..

Jag har i detta arbete undersökt och analyserat hur fyra drottningar synliggörs i 12 svenska historiska läroböcker i ämnet historia. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur fyra drottningar framställts i svenska historiska läroböcker under en tidsperiod mellan åren 1900-2010. Frågor som ställts är i vilka sammanhang drottningarna synliggörs och sker det en förändring med tiden? Kan en ändrad genusmedvetenhet urskiljas hos författarna? Vilka skillnader i framställningen som regenter finns det? Hur förändras styrdokumenten och blir de mer genusmedvetna med tiden? Resultatet av analysen av de läroböcker som har granskats är varierande, det kan ses en ökad genusmedvetenhet med tiden i läroböckerna, samtidigt som drottningarna i allt större grad ges mindre plats i böckerna med tiden..

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Med stigande elpriser har det blivit allt viktigare att effektivisera processer som använder sig av elektricitet. Ett område inom pappers- och massaindustrin med stora möjligheter till besparing av elenergi är pumpning. I ett tidigare projekt genomfört av värmeforsk har ett Excelbaserat program för att analysera hela system av pumpar och förbrukare tagits fram. Programmet heter PumpAnalys och med hjälp av detta skall onödigt höga tryck och onödiga strypningar i system gå att visualisera på ett enkelt sätt. Systemet som analyserat är det såkallade sekundärvärmesystemet vid Iggesunds Bruk, vilket har till uppgift att tillvarata värme från terpentin- och tunnlutsflöden. Den största besparingspotentialen har inte bestått i resultat från PumpAnalys utan i de låga verkningsgraderna (28-65%) hos de pumpar som ingår i systemet.

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör..

SAMMANFATTNINGBakgrundHjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som innebär att hjärtat inte kan försörja kroppen med nödvändig mängd blod. I västvärlden är hjärtsvikt ett vanligt förekommande tillstånd och med en prevalens på mellan två till tre procent klassificeras hjärtsvikt som ett folkhälsoproblem. Behandlingen av hjärtsvikt innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt är ett omfattande problem då upp emot 80 procent av patienterna inte är följsamma till behandlingsordinationer. Detta ger negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle i form av försämring av tillståndet, sämre upplevd livskvalitet och större ekonomiska kostnader.

Svenska försvarsmakten utvecklar sedan en tid ett datoriserat ledningstödssystem (FUM SLB) som skall stödja ledning vid markstrid. Problem har uppstått med de i systemet ingående symbolerna vad gäller synlighet mot bakomvarande kartgränssnitt.Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka om symboler med tilläggseffekter såsom skuggverkan och transparent ifyllnad ökar i synlighet jämfört med symboler utan tilläggseffekter. Synlighet definieras i rapporten som urskiljningsbarhet av symbolerna mot bakomvarande kartgränssnitt och urskiljningsbarhet av detaljer i symbolerna.Såväl kvantitativa undersökningar som kvalitativa har genomförts. I de kvantitativa undersökningarna kan inte ökad synlighet fastställas på grund av varierande resultat. För de kvalitativa undersökningarna har symbolen med skuggverkan upplevts öka i synlighet jämfört med symbolen utan tilläggseffekter..

Den tätortsnära skogen har stor betydelse för människorna i dess närområde. Eftersom Umeå har som mål att expandera till 200 000 invånare år 2020 kommer trycket på de tätortsnära skogarna att öka. Med ökat tryck kommer ofta ökade konflikter, eftersom många intresseområden ska samsas. Den här studien fokuserar på grupperna skidåkare och hundägare i det tätortsnära skogsområdet Stadsliden i Umeå. Hur relationen ser ut mellan dem och om det förkommer någon friktion eller konflikt mellan grupperna.

Examensarbetet behandlar en jämförelse av Server Message Block 3.0 och föregångaren 2.1 i ett befintligt nätverk. Jämförelsen utfördes i fyra laborationsmiljöer bestående av fyra operativsystem: Windows Server 2008 R2, Windows Server 2012, Windows 7 ochWindows 8. Sammanlagt har fyra tester utförts: Förstudie, Test 1, Test 2 och Test 3. Förstudien utfördes för att testa nätverksprestanda mellan två datorer. De andra testerna satte SMB 2.1 och SMB 3.0 på prov.I Test 1 ansågs SMB 3.0 prestera sämre än SMB 2.1, för att bekräfta resultaten kontaktades Jose Barreto på Microsoft.

Individer har olika grad av Preference for consistency (PFC) och är en bidragande orsak till hur man uppfattar och agerar i konsumentsammanhang. Studien undersökte om höga PFC- individer var mer positiva till ?ett erbjudande? med hög konsekvenskänsla. Tre betingelser med varierande manipulationsgrad användes och data samlades in från 74 studenter. Ett frågeformulär med tillhörande erbjudande presenterades för deltagarna som fyllde i ett antal frågor och en PFC-B skala.

Under mina år på lärarhögskolan i Malmö har jag praktiserat och vikarierat på diverse olika förskolor och skolor i olika samhällsskikt, dessa skolor har haft varierande mångfald inom den kulturella faktorn, eleverna har haft olika härkomst samt ekonomisk och social bakgrund. I och med detta har jag bevittnat olika typer av undervisningsattityder och undervisningssätt. Därför vill jag i detta arbete, med hjälp av vetenskaplig forskning undersöka hur man bäst arbetar tematiskt via ett gestaltande arbetssätt. För att på så sätt underlätta för elever med en annan kulturell bakgrund än den svenska eller svårigheter att finna sin plats i historien. I grunden för detta arbete ligger en tematisk planering som man kan använda sig utav i undervisning av historia.

Studiens syfte är att undersöka 6-åringars tankar och förväntningar om lek inför starten i förskoleklassen. I vår studie har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har inspirerats av en fenomenologisk livsvärldsfilosofi och vi kommer att bearbeta och analysera informanternas uttalanden med hjälp av meningskoncentrering. Vi kommer att bearbeta och analysera informanternas intervjusvar under centrala teman. Lek innefattar många varierande lekområden i 6-åringens livsvärld, miljön i förskolan och hemma.

Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts.

Examensarbetet behandlar hur IT-konsultföretag arbetar för att kvalitetssäkra systemutvecklingsprocessen. För att utreda problemställningen har jag genomfört litteraturstudier om kvalitet, systemutveckling och ISO 9000. Jag har även intervjuat fem IT-konsultföretag, varav två företag är certifierade enligt standarden ISO 9001. Syftet med intervjuerna var att undersöka om kvalitetssäkringsprocessen varierande mellan olika företag och om detvar stor skillnad mot hur litteraturen föreskriver kvalitetssäkring.Resultatet som framkommit utifrån det insamlade materialet är att företagen använder sig av en systemutvecklingsmodell, men det kan variera om det är en standardiserad modell eller en egenutvecklad systemutvecklingsmodell.I samband med systemutvecklingsprocessen arbetar företagen i projektform. När ett projekt startar skapas en projektplan som bl.a.