Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom som innebär personligt lidande och höga vårdkostnader. Fysisk aktivitet har visat sig vara effektivt för att förbättra diabetikerns hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om personer med diabetes typ 2 har känndedom om att fysisk aktivitet har en positiv effekt på deras hälsa och om de använder sig av fysisk aktivitet som en del av sin egenvård. Enkätstudien genomfördes på 53 patienter vid sex vårdcentraler i Boden och Piteå. Inklusionskriterier: diabetes typ 2, ålder under 55 år.

Introduktion: WHO betonar vikten av att integrera traditionell- och komplementärmedicin i nationella hälsovårdssystem. I Sverige förekommer integrativ medicin med antroposofisk inriktning på Vidarkliniken i Järna.Syfte: Att studera förändringar av självskattat hälsotillstånd hos patienter som erhållit antroposofisk vård på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping.Metod: En kvantitativ metod med enkäter till 26 patienter på Vidarklinikens öppenvårdsmottagning i Norrköping, konsekutiv datainsamling. Hälsorelaterad livskvalitet skattades med hjälp av EQ-5D (rörlighet, hygien, aktivitet, smärta och oro) och EQ-VAS (totalt hälsotillstånd) samt två enkäter, konstruerade för denna studie, med VAS-skalor för sömnkvalitet, fysiskt tillstånd, psykiskt tillstånd och förutsättningar att hantera sin livssituation, samt patienternas beskrivning av måluppfyllelse. Därutöver undersöktes patienternas sjukskrivningsgrad och läkemedelsförbrukning.Resultat: Patienterna hade mycket varierande diagnoser och ofta sammansatt problematik. Vanligast var utmattning, fibromyalgi och smärta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka svensklärares val av läroböcker på högstadiet. Vad är det som styr detta val och vilka kriterier anser de att en lärobok bör uppfylla? För att få reda på detta intervjuades fem svensklärare på en högstadieskola i Växjö.Resultaten visar att lärarna tillsammans, oftast i arbetslaget, väljer ut vilka läroböcker som ska användas.Tidigare undersökningar och resultat från denna undersökning visaratt flera lärare anser att man kan ta eleverna till hjälp vid val av läroböcker. Dock kunde något egentligt elevinflytande inte påvisas. Det är viktigt att böckerna som väljs ut svarar mot kursplanens intentioner, att de täcker målen som efterfrågas i kursplanerna, innehåller varierande övning och att de är allsidiga.

Myofasciella triggerpunkter (MTrP) har beskrivits som en vanlig orsak till smärta och dysfunktion och definieras som känsliga punkter lokaliserade i strama band av skelettala muskler. En rad olika behandlingar mot MTrP har använts, evidensen har dock varit bristande. Att undersöka vilken uppfattning sjukgymnaster hade om MTrP samt hur ofta de mötte denna patientgrupp, vilka specifika behandlingsmetoder de själva erbjöd sina patienter, vilka de föredrog, behandlingens effekter samt vad de grundar sitt val av behandling på. Samtidigt ville vi undersöka om några skillnader förelåg gällande hur sjukgymnaster arbetar med MTrP. Metod: En elektronisk enkät skickades ut till sjukgymnaster verksamma inom primärvården i sju landsting.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Barns lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Vi har genom vår utbildning fått lära oss vad som förväntas av oss när vi kommer ut i arbetslivet som blivande lärare. Vi har utgått från ett genus/klass/etnicitetsperspektiv när det gäller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lärande och utveckling har spelat en central roll.

I den här uppsatsen undersöks bokträdets (Fagus sylvatica) förmåga att skapa olika sorters platser och rum. Detta sker dels genom en litteraturstudie och dels genom analyser av fyra platser i Alnarp Västerskogs bokbestånd. Två olika sorters analyser har gjorts; en känslostyrd med skiss och prosa som verktyg; samt en begreppsstyrd med utgångspunkt i litteraturstudien och med fotografi som verktyg. Förhoppningen har varit att på så sätt få en bredare bild av platserna och upplevelsen av dem. Vidare har litteraturstudien berört fenomenen plats och rum samt hur vi med hjälp av växter som en slags byggstenar kan skapa dessa rumsliga miljöer..

Stenmjöl i fraktionen 0-2 mm är i de flesta fall en restprodukt vid bergmaterialsframställning. Detta läggs på stora upplag och marknaden för produkten är liten. Syftet med föreliggande arbete är att bedöma om stenmjöl kan användas vid jordförbättring för att på så sätt hitta en ny marknad för produkten. Arbetet jämför även material med olika glimmerhalter för att påvisa de eventuella skillnader som kan finns mellan dem. Materialens fysikaliska och kemiska egenskaper har analyserats med olika analysmetoder som kornstorleksfördelning, petrografisk analys, permeabilitet, kapillaritet och laktest (2-stegs skaktest).

Hawk Turbine AB tillverkar mindre jetmotorer som ofta används i små obemannade och radiostyrda flygplan. I flygplansmodellen Lockheed T-33 Shooting Star är motorn monterad inuti planet varför luften måste ledas ut till atmosfären. För bästa möjliga prestanda måste ejektorn och utblåsröret som leder luften dimensioneras efter motor och flyghastighet.En 3-dimensionell CAD modell av flygplanets installation skapades och därefter simulerats i en virtuell vindtunnel med hjälp av datorprogrammet SolidWorks Flow Simulation. Flera olika utblåsrör i varierande storlekar samt olika former har testats för att avgöra om ändringar kan förbättra prestandan ytterligare.Simulationsresultat visar att det går att förbättra nuvarande konfiguration med 5,99 % om diametern på utblåsröret minskas från 75 mm till 70 mm med en bibehållen form på utblåsröret..

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden..

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser..

Abstract Hanna Fredholm: Nutida konstmusikens ljuddjur ? En receptionsstudie av Sven-David Sandström och Anders Hillborgs musik. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats, 2011. Studier om konstmusik är vanliga och genrens historia har bearbetats och diskuterats vid många tillfällen. I dagens samhälle så befinner sig genren i ett blomstringsläge. Men trots att antalet kompositörer och produktioner ökar kraftigt så kommer nutida konstmusik i skymundan så väl i media som i forskning.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på pedagogernas syn på laborativ matematik i undervisningen, om de såg en kunskapsutveckling hos eleverna när de arbetade laborativt samt om de såg några fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrån tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna är alla ämneslärare i matematik och undervisar i ämnet i varierande årskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i någon utsträckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svårt att definiera då arbetsmetoden kan innehålla många olika saker.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogernas syn på kopplingen mellan språk- och matematikinlärningen. I studien visades även olika arbetssätt och metoder som de intervjuade lärarna i studien använde för att främja språk- och matematikinlärningen. För att få ett så bra resultat som möjligt gjordes intervjuer med åtta lärare på två helt olika skolor i två mellanstora kommuner. Genom intervjuerna med pedagogerna framkom att ett varierat arbetssätt bör vara stommen i undervisningen om man vill främja språkets utveckling och matematikens utveckling. Att använda sig av kommunikation och den proximala utvecklingszonen visade sig vara något som genomsyrade pedagogernas syn.

Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.