Syftet med denna studie Àr att utifrÄn sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de anvÀnder sig av mentala trÀningsmetoder i sin undervisning. Vilka mentala trÀningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de anvÀnder sig av i sin undervisning? PÄ vilka sÀtt beskrivs dessa metoder komma till anvÀndning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som anvÀnder sig av mental trÀning pÄ varierade sÀtt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental trÀning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lÀrandehjÀlpmedel som utgÄr frÄn en grundidé.

Kroniska bensÄr Àr en bÄde tids- och kostnadskrÀvande Äkomma för samhÀllet och ger sÀnkt livskvalitet för de drabbade. LÀkningstiden kan variera frÄn nÄgra mÄnader upp till flera decennier och det finns inte i dag nÄgon given behandlingsmetod. Elektrisk nervstimulering Àr en vedertagen metod för smÀrtlindring som i viss utstrÀckning Àven anvÀnds med syfte att förbÀttra sÄrlÀkning vid kroniska bensÄr. Kunskaperna om dess anvÀndbarhet Àr dock dÄligt spridd bland vÄrd- och rehabpersonal. Syftet var att skapa en överblick av den publicerade litteraturen gÀllande elektrisk nervstimulering som kompletterande behandling vid kronsikt bensÄr.

Syftet med fallstudien Àr att undersöka praktisk tillÀmpning av ett genrebaserat sprÄk- och kunskapsutvecklande arbetssÀtt i en förberedelseklass i Är 4-6. UtifrÄn kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lÀrarens teoretiska modell och sprÄkutvecklande arbete i undervisning av nyanlÀnda elever.Resultatet visar att de aspekter som lÀraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning Àven förekommer i lÀrarens egen undervisning. LÀrarens genrebaserade undervisning utgÄr ifrÄn elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kÀnnetecknas av meningsfullhet, höga förvÀntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillÄtande klimat. Elevernas modersmÄl anvÀnds som resurs i lÀrandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt mÄnga och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrÄn elevernas förutsÀttningar och behov.Resultatet i föreliggande studie bekrÀftar tidigare forskning, dessutom bekrÀftas bilden av att det Àr fullt möjligt att i undervisningen av nyanlÀnda elever lÄta dem mötas av höga förvÀntningar och utmanas tankemÀssigt i sitt lÀrande Àven om de Ànnu inte utvecklat ett svenskt sprÄk som Àr tillrÀckligt för lÀrande i skolan.

Detta examensarbete syftar till att observera och diskutera bruket av en pedagogisk praxis som berör populÀr- och ungdomskultur inom bildÀmnet. ProblemstÀllningen tÀcker aspekter som den populÀrkulturella integrationen i dagens bildundervisning, ungdoms-kulturens fördelar och nackdelar i undervisningssammanhang, samt hur bildpedagoger kan nÀrma sig en engagemangspedagogik som pÄ lÀmpligt sÀtt drar fördel av populÀr- och ungdomskultur. Undersökningen som utfördes Àr en kvalitativ-kvantitativ intervju/enkÀt som fokuserar pÄ tjugo stycken kommunalt yrkesverksamma lÀrare. FrÄgorna berörde punkter som deras förestÀllningar och resonemang kring den egna praktiken och dess tematiska innehÄll och arbetsmetoder, samt vilka professionella vÀrderingar de lÀgger till begrepp som tradition, ungdomskultur och senmodernitet i koppling till bildundervisning. Studien samlade ocksÄ in data pÄ lÀrararnas observationer gÀllande önskemÄl och viljor hos elever kring ett populÀrkulturellt ÀmnesinnehÄll.

Folksjukdomar som orsakas av ohÀlsosamma levnadsvanor orsakar samhÀllet stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hÀlsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hÀlsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. HÀlsoinriktningen betonades ytterligare nÀr begreppet hÀlsa lades till i Àmnesnamnet. Forskning tyder dock pÄ att idrottslÀrare behandlar hÀlsa som ett tillÀgg i Àmnet, nÄgot som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Enligt gjorda undersökningar sÄ sjunker svenska elevers prestationer i relation till andra lÀnder inom matematikÀmnet. Enligt gjorda undersökningar sÄ verkar sjÀlvförtroende och resultat pÄ nÄgot sÀtt kopplade till varandra. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad eleverna och lÀrare anser vara de viktigaste förslagen pÄ arbetssÀtt som kan anvÀndas för att öka deras sjÀlvförtroende i matematikÀmnet samt vilka likheter och skillnader man kan se mellan elevers och lÀrare svar och mellan pojkar och flickors svar. Genom en genomförd enkÀtundersökning visar resultaten att mÄnga av pojkarna, flickorna samt lÀrare kryssat för förslag 3: varierat arbetssÀtt, förslag 8: Du fÄr tydligt veta vilka mÄl du jobbar mot/varför du jobbar med en viss sak, förslag 6: lÀraren anvÀnder en blandning av olika bedömningsmetoder och förslag 4: Gemensamma samtal och diskussioner. Ingen lÀrare har valt förslag 9: Du fÄr vara med och pÄverka mer som ett av de fem viktigaste.

Att utföra fysisk aktivitet har funnits sedan lÄngt bak i tiden. Motiven till varför har varit varierade beroende pÄ tidsepok och motionÀr.DÀrför var syftet med den hÀr undersökningen att ta reda pÄ vad det Àr som motiverar elever i Ärskurs 8 till att utföra fysisk aktivitet pÄ fritiden. Förutom att undersöka vilka motiven var ville vi Àven se om det förekom nÄgra skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet framtogs genom en kvantitativ metod som bestod enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen blev att pojkarnas svar var det som överraskade oss genom att ange roligt som det allra frÀmsta motivet för att utföra fysisk aktivitet pÄ fritiden medan flickorna överaskade oss med att i större skala Àn pojkarna ange prestation som motiv.

Studiens syfte var att undersöka de uppfattningar om missbruk som rĂ„der inom FoU nordvĂ€sts kommunala öppenvĂ„rdsmottagningar samt att göra en kartlĂ€ggning av dessa insatser. VĂ„ra huvudfrĂ„gestĂ€llningar var: (1) Hur definierar öppenvĂ„rdsmottagningarna inom FoU nordvĂ€st centrala begrepp inom missbruksomrĂ„det? (2) Vilka insatser erbjuder den öppna missbrukarvĂ„rden inom FoU nordvĂ€st och vad innebĂ€r vissa av dessa? (3) Vilka teorier och metoder om missbruk baserar öppenvĂ„rdsmottagningarna inom FoU nordvĂ€st sitt arbete pĂ„? För att kunna besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar gjordes initialt en förstudie i form av en postenkĂ€t som mottagningarna fick besvara. UtifrĂ„n dessa svar utformades vĂ„ra intervjufrĂ„gor och den fiktiva klienten vinjetten Janne). Undersökningsmetoderna har varit kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med personal pĂ„ de Ă„tta mottagningarna samt vinjettmetoden.Intervjuerna strukturerades i följande fyra teman: (1) Vinjetten Janne, (2) Resursutbud och definitioner av vissa insatser, (3) Tankar om missbruk samt (4) Övriga centrala begrepp.

SammanfattningBakgrund:FörskrivningsrÀtten för distriktssköterskor infördes 1994. Syftet var att förenkla och effektivisera hÀlso- och sjukvÄrden. Det har framkommit att förskrivningsrÀtten anvÀnts i olika omfattning bland distriktssköterskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av förskrivningsrÀtten. Metod: En kvalitativ ansats med en deskriptiv design anvÀndes.

Syftet med vÄr undersökning Àr att titta nÀrmare pÄ diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att fÄ en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrÄn denna struktur föra fram sina personliga tankar, Äsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade pÄ olika stÀllen i VÀsterbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val dÄ vi ville fÄ ett bredare perspektiv angÄende diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebÀra bÄde för- och nackdelar beroende pÄ hur de vuxna i barnets omgivning vÀljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Syfte: Att undersöka hur patienter pÄ ett universitetssjukhus uppfattar information gÀllande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen pÄ avdelningen. Introduktion: VÄrdrelaterade infektioner Àr vanliga och kan leda till ökade kostnader, lÄngvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sÀtt att förhindra detta Àr att duscha med klorhexidin före operation. Det Àr sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frÄgor.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. FrÄgestÀllningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmÀts klassamtalen av lÀrarna?" och "OmgÀrdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i sÄ fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i Ärskurs ett, tvÄ och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lÀrare. Resultatet som dÀrvid framkom pekade pÄ att klassamtalen hade viss betydelse i lÀrarnas praktik.

Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.

Bakgrund: Varje Är fÄr förÀldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vÄrd och god forskning Àr cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 Är. Efter förlusten mÄste förÀldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som hÀndelsen medför. Med en ökad förstÄelse hos sjuksköterskan kan man lindra förÀldrarnas lidande och öka deras vÀlbefinnande.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva förÀldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer.Metod: Studien utgÄr ifrÄn sju sjÀlvbiografier som analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Efter förlusten av sitt barn Àr förÀldrarna i ett stort behov av stöd. KÀnslor som uppstod vid bortgÄngen var vÀldigt individuellt och varierade mellan lÀttnad och sorg.

Bakgrund: Abort Àr en hÀndelse som berör mÄnga. Orsaker till avbrytande av havandeskap kan variera. Kvinnors kÀnslor och upplevelser efter inducerad abort Àr viktigt för sjukvÄrdspersonal att ha kunskap om.Syfte: Syftet var att belysa kvinnors kÀnslor och upplevelser efter att ha genomgÄtt inducerad abort.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie dÀr vetenskapliga artiklar söktes genom databaser pÄ Internet och genom manuell sökning. Nio studier anvÀndes i litteraturstudien. Artiklarna analyserades och resultatet sammanstÀlldes utifrÄn TravelbeeŽs begrepp Lidande och Mening.Resultat: Resultatet strukturerades i underrubrikerna Mental ohÀlsa, Trauma, Sorg, Tankar, HÀlsa, LÀttnad och SjÀlvförtroende.