Det finns indikationer pÄ att det rÄder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser pÄ sina lÀrares interkulturella kompetenser. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av intervjuer dÀr elever pÄ tre olika gymnasieskolor i Malmö har fÄtt ge sina perspektiv pÄ lÀrares förhÄllningssÀtt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lÀrare. BerÀttelser om pedagoger som Àr öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mÄngfaldsarbete framkom, men det fanns Àven elever som trÀffat oengagerade lÀrare och ibland Àven fördomsfulla och rent frÀmlingsfientliga sÄdana.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med elevinflytande i Ärskurs 9. I studien anvÀnds följande frÄgestÀllningar:Hur resonerar lÀrare i idrott och hÀlsa kring begreppet elevinflytande?Hur ser lÀrare i idrott och hÀlsas arbetet med elevinflytande ut?Vad fÄr eleverna vara med och pÄverka? Vad fÄr eleverna inte vara med och pÄverka?MetodI urvalet av informanter har fyra lÀrare i idrott och hÀlsa intervjuats. Intervjuerna har varit ostrukturerade, dvs. att intervjufrÄgorna lÀmnat utrymme för informanten att svara pÄ.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en uppfattning om hur och pÄ vilket sÀtt lÀraren tolkar och presenterar styrdokumenten för eleverna utifrÄn ett bedömnings- och betygssÀttningsperspektiv. VÄr fokus lÄg pÄ matematik kurs A pÄ gymnasiet. Undersökningen baserades pÄ sex kvalitativa intervjuer med lÀrare och 102 kvantitativa enkÀtundersökningar pÄ elever. VÄrt resultat visade bland annat att skriftliga prov var det vanligaste bedömningsunderlaget samt att lÀrare överlag tyckte det var svÄrt att bedöma elevernas muntliga prestationer. En utav vÄra slutsatser var att det fanns lÀrare som inte gav eleverna möjlighet till att uppfylla alla kursmÄl dÄ dessa inte arbetade med varierade examinationsformer i tillrÀcklig utstrÀckning..

Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskrimineringfungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lÀrare beskriver att planenfungerar vad gÀller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lÀrarnabeskriver att de arbetar med hbt-frÄgor. Teorier som rör sig kring avvikande beteendeanvÀnds. Undersökningen omfattar sex lÀrare pÄ tre gymnasieskolor med relevanta,fungerande likabehandlingsplaner. LÀrarna i undersökningen uppger att de lÀggerner olika mycket tid pÄ arbetet och de beskriver ocksÄ olika arbetsmetoder.

I vÄr studie hade vi som syfte att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att skapa en god lÀrandemiljö för andrasprÄkselever. Studiens fokus ligger pÄ att se hur lÀrare arbetar för andrasprÄkelevernas integration, sprÄkutveckling och ÀmnesinlÀrning samt att undersöka om dessa arbetar utifrÄn nÄgon vedertagen undervisningsmodell och sÄledes kÀnner till forskning och pedagogik som frÀmjar andrasprÄksinlÀrning . För att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med andrasprÄkselever ute i skolverksamheten valde vi att utföra en intervjustudie dÀr vi intervjuade sex verksamma ÀmneslÀrare som undervisar i klasser dÀr andrasprÄkselever ingÄr. VÄr studie visar att de intervjuade lÀrarna inte har formell kompetens för andrasprÄksundervisning dÄ de inte arbetar utifrÄn nÄgon vedertagen undervisningsmodell som Àr riktad mot andrasprÄksinlÀrare. Vi finner dock att flera av de intervjuade pedagogerna arbetar aktivt för andrasprÄkselevernas integration och sprÄkutveckling genom diverse stödinsatser..

Syftet med vÄr studie var att undersöka vilken innebörd begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling kan ha för förskollÀrare verksamma i förskolan, samt hur de beskriver hur de erbjuder barnen möjligheter till lÀrande för hÄllbar utveckling. Vi anvÀnde oss av kvalitativ intervju som metod, dÀr fem förskollÀrare verksamma vid olika förskolor deltog. Resultatet visar att förskollÀrarna har varierade kunskaper om begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling och deras utsagor tyder pÄ att det Àr ett komplext begrepp. FörskollÀrarna beskriver sitt arbete med barnen som ett processinriktat arbetssÀtt, dÀr tema och demokrati har den framtrÀdande rollen..

The Swedish school reflects the society that we have today, a society with many different ethnical and cultural backgrounds. The purpose of this investigation is to study how the school is working with children that recently immigrated to Sweden. What kind of methods are they using at school, to get the best development as possible? Do the teachers manage to be concerned of the students in the school? What kind of reception do these children get in the school? What methods are the teachers using? And are these methods really the best to use to enhance the language and cognitive development of these students?The methods I have been using to examine these questions have been qualitative. I have interviewed three teachers about their everyday work in a multiethnic school south of Stockholm.

Den hÀr uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gÀller sprÄkkunskaper, sprÄkutveckling och kognition hos tvÄsprÄkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta nÄgra forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala lÀn, dÀr syftet Àr att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmÄlsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker ocksÄ möjligheten för modersmÄlsstöd i de nationella minoritetssprÄken.Litteraturen visar att mÀngden input Àr viktig vad gÀller sprÄkkunskaper i allmÀnhet, samt att risken Àr stor för sprÄkbyte ifall det inte finns nÄgot stöd utifrÄn för att stötta utvecklingen av ett minoritetssprÄk i ett majoritetssprÄksamhÀlle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svÄrt att följa styrdokumenten fullt ut i frÄga om att barn med annat modersmÄl ska kunna utveckla sitt modersmÄl. Inputen riskerar att bli vÀldigt begrÀnsad, sÄ som de undersökta kommunerna arbetar med modersmÄlsstödet idag..

MĂ„nga parasiter, framförallt arter som lever som endoparasiter i syrefattiga miljöer som vĂ€rddjurets tarm, har anaerob respiration under vissa eller flera av sina utvecklingsstadier. Den anaeroba respirationen hos parasiten skiljer sig pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ifrĂ„n vĂ€rddjurets aeroba respiration och dessa skillnader utgör potentiella mĂ„l vid anthelmintikabehandling. Enzymet fumaratreduktas Ă€r ett exempel pĂ„ ett sĂ„dant mĂ„l. Fumaratreduktas finns inte hos vĂ€rddjuret men hos mĂ„nga parasiter fyller detta enzym en nyckelfunktion dels i den anaeroba elektrontransportkedjan och dels dĂ„ glukos kataboliseras i den anaeroba kolhydratmetabolismen via fosfoenolpyruvatkarboxykinas-succinat-vĂ€gen. Hos benzimidazolerna, som Ă€r en flitigt anvĂ€nd grupp av anthelmintika (avmaskningsmedel) hos mĂ„nga djurslag, Ă€r den huvudsakliga verkningsmekanismen att det sker en inhibering av mikrotubulipolymeriseringen, men flera studier tyder Ă€ven pĂ„ att fumaratreduktas utgör ytterligare en potentiell verkningsplats. Samtliga studier som redovisas i detta arbete visar pĂ„ att benzimidazoler har en inhiberande effekt pĂ„ fumaratreduktasaktiviteten hos de undersökta parasiterna. Den hĂ€mmande effekten som uppmĂ€ttes varierade emellertid kraftigt mellan olika benzimidazolpreparat. Även effekten för samma preparat varierade i vissa fall i olika studier.

Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.

I ett samhÀlle dÀr kunskap i allt större utstrÀckning Àr köpvara blir företags kompetensförsörjning allt viktigare. Att attrahera, rekrytera och bibehÄlla personal i linje med strategin kan göra skillnad, bÄde för medarbetares kompetensutveckling men Àven organisationers resultat. NÄgot som rör till det i arbetet med kompetensförsörjning Àr förvirringen kring det mÄngfacetterade begreppet kompetens. Det anvÀnds för stort och smÄtt och har med sin positiva klang blivit ett modeord som ytterligare spÀr pÄ att det anvÀnds som ersÀttning för andra ord som exempelvis kvalifikation.Jag har genomfört min studie pÄ ett företag i hÀlsobranschen. Det finns enligt dem sjÀlva stor tillvÀxtpotential om man lyckas möta efterfrÄgan genom att leverera rÀtt produkter med rÀtt medarbetares kompetens.

Syftet med denna studie Àr att redogöra hur pedagoger i förskolan tÀnker runt Àmnena naturvetenskap och teknik. FrÄgorna som undersöks ÀrVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik Àr och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger pÄ fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn pÄ vad naturvetenskap och teknik Àr. Beroende pÄ pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren pÄ vad Àmnena innebÀr. Resultaten visar ocksÄ pÄ att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna Àr undermÄliga.

Anledning till undersökningen var det dÄliga resultatet i Àmnet fysik som presenteras i Den Nationella UtvÀrderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger mÄlstyrnings lÀroplaner stor frihet till lÀrarna att planera undervisningen och att vÀlja arbetsmetoder och stoff vilket förutsÀtter vid lÀrobokskunskap hos lÀrarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken Àr för grundskollÀrare och elever, hur lÀraren anvÀnder lÀroböcker samt lÀrarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger pÄ kvalitativa intervjuer med no lÀrare pÄ min partnerskola. Undersökningen har visat att lÀroboken Àr viktig, ger stöd och underlÀttar arbetet för bÄde lÀraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och lÀroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lÀrobok som tillgodoser lÀrarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lÀrare inte har fÄtt tillrÀckligt med kunskap genom sin utbildning vad gÀller att bedöma och anvÀnda lÀroböcker.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en inblick i hur verksamma lÀrare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehÄll i praktiken. För att fÄ reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lÀrare med varierade Äldrar pÄ sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lÀrarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lÀrarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. VÄr slutsats blev att lÀrare behöver fÄ mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjÀlpa att sammanfoga teori och praktik nÀr det gÀller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..