Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förändringar de vill se i samhället..

Vi har genom intervjuer och klassrumsobservationer undersökt hur tre pedagoger i grundskolans tidigare år använder elevernas erfarenheter från sin vardag i matematikundervisningen, varför pedagogerna undervisar som de gör samt vad de använder för material i sin undervisning..

Syftet var att undersöka en grupp elevers upplevelser efter att ha undervisats enligt undervisningsmetoden Flipped Classroom. Flipped Classroom skiljer sig från vanlig traditionellundervisning då läraren inte längre föreläser framför eleverna, utan låter sina elever ta åt sig materialet utanför lektionstimmen. Lektionstimmen spenderas istället till gruppuppgifter och diskussioner angående materialet samt också en stor del till eget arbete. Undervisningsmetoden har tidigare visat sig ha tagits emot väl av studenter på universitetsnivå, då de känt en högre delaktigheti sitt lärande och kunnat reflektera över andras tankemönster.En gymnasiegrupp med 13 elever undervisades av mig enligt Flipped Classroom. Elevernasupplevelser av denna undervisningsform har undersökts med en kvalitativ metod därdatainsamlingen genomförts med semi-strukturerade intervjuer.Resultatet visar att en stor majoritet av eleverna var nöjda och positiva till undervisningen.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien var att undersöka vilka behov av stöd anhöriga till myelompatienter upplever att de har under den polikliniska behandlingsperioden. En kvalitativ metod med deskriptiv design användes och studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Nio anhöriga till myelompatienter urvaldes specifikt med tanke på ålder, kön, relation till patienten och hur länge denne varit sjuk. En innehållsanalys av intervjuerna gjordes och de viktigaste fynden i denna studie var att informanterna uttryckte behov av olika typer av information från olika kanaler och att de hade behov av att samtala med någon om sin situation. Efterfrågan på medicinsk information återkom vid olika tillfällen under intervjuerna och det ansågs väsentligt att få veta när förändringar ägde rum i sjukdom och behandling.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Flera forskningsrapporter visar att utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Vår erfarenhet är att utomhusmatematik inte tillämpas i så stor utsträckning i dagens skola. Syftet med studien är att undersöka lärarnas inställning till val av undervisningsmetod i matematik samt att få en ökad inblick i vilka faktorer som påverkar detta val. Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Vilka faktorer påverkar om en lärare använder sig av eller inte använder sig av utomhusmatematik i sin undervisning? Internationella studier visar att svenska skolelevers resultat i matematik har försämrats.

Dagens samhälle blir alltmer mångspråkigt. Ungdomar från olika delar av världen och med olika bakgrund och språk samlas inom en och samma sociala praktik för att lära, i skolan. De nyanlända eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och även att de utvecklas olika språkligt. Hur påverkar olika sociala praktiker elevernas andraspråksutveckling? Varför är språkinlärningen så varierad hos olika elever? Jag har valt att utgå från sådana frågor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andraspråksperspektiv.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolår F-6. Den inledande frågeställningen är vad laborativ matematik innebär. Vidare har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssätt har för lärandet.Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frågan vad laborativ matematik är och vilken betydelse det laborativa arbetssättet har för lärandet. Här finns även en beskrivning av det laborativa arbetssättets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lärare. Litteraturen visar att laborativ matematik är när eleverna får göra något med sina händer och sina kroppar.

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer.

Anledningen till att vi valde att skriva om vardagsanknuten skolmatematik är vi som blivande lärare förstår vikten av att forma undervisningen utifrån elevernas verklighet för att fånga deras intresse och göra matematiken mer meningsfull. Om man hela tiden utgår från matematikboken finns det en risk för att eleverna tror att matematik bara handlar om att lösa tal i räkneboken. Matematiken finns överallt och ska ses som ett redskap att lösa problem i både skola och vardagsliv. Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför pedagoger anknyter matematikundervisningen till vardagslivet i skolan. Vi vill ta reda på hur pedagogen ser på vardagsanknuten matematik, ser pedagogen några möjligheter eller svårigheter? Vi har i vår studie haft ett kvalitativt perspektiv och genomfört en intervjuundersökning.