Sök:

Sökresultat:

489 Uppsatser om Varierad grönska - Sida 7 av 33

Oljeprisets inverkan pÄ oljerelaterade aktier

I denna studie undersöker vi vad som pÄverkar oljeaktier och oljeservice aktier. Vi har valt ut fem aktier med varierad storlek frÄn varje bransch, pÄ den amerikanska börsen.Vi anvÀnde oss av en multipel regressionsanalys för att komma fram till vilket av oljepriset och Dow Jones index som pÄverkade aktierna mest. Vi analyserade effekterna bÄde pÄ kort och pÄ lÄng sikt.Studiens resultat visade att pÄ kort sikt pÄverkade oljepriset och Dow Jones index aktierna ungefÀr lika mycket, men pÄ lÄng sikt var det bara oljepriset som hade en inverkan..

Det matematiska sprÄket: en studie om elevers möjlighet att
tala matematik under skolÄren 7-9

VÄrt syfte med detta examensarbete var att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka i vilken utstrÀckning eleverna i skolÄren 7-9 fick tillÀgna sig matematik genom dialog. Vi har anvÀnt oss av metoderna observation och intervju. Observationerna har vi utfört i tvÄ olika skolor hos fem pedagoger inom Àmnet matematik. Resultatet av observationerna visade att eleverna fick tillÀgna sig en mycket liten del av matematik- kunskaperna genom anvÀndandet av det matematiska sprÄket. UtifrÄn detta resultat utformade vi en kompletterande intervju som utfördes pÄ tre av dessa pedagoger.

Kunskapsöverföring i ett interorganisatoriskt samarbete -En studie av hur formen för kunskapsflödet pÄverkar kunskapsöverföringen

Att en fungerande kommunikation och kunskapsöverföring mellan organisationer Àr vitalt för ett lyckat samarbete har faststÀllts. Denna uppsats undersöker hur formen för kunskapsflödet kan pÄverka kunskapsöverföringen, i termer av formell och informell överföringsprocess. Det vi har kommit fram till Àr att bÄde det formella och informella kunskapsflödet har en stor inverkan pÄ kunskapsöverföringen. Det formella kunskapsflödet bestÄr frÀmst av varierad dokumentation och Àr effektiv vid kunskapsöverföring till en stor massa. Det informella flödet pÄverkar framförallt öppenheten i kunskapsöverföringen.

Ute eller inne? - en undersökning av lÀrares syn pÄ utomhuspedagogik

Syftet med undersökningen Àr att försöka belysa lÀrares instÀllning till utomhuspedagogik. Ett subjektivt urval av lÀrare gjordes och intervjuer genomfördes och analyserades dÀrefter. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen Àr positivt instÀllda till utomhuspedagogik och ser mÄnga möjligheter med den. De Àr entusiastiska till att anvÀnda naturen i undervisningen. Naturen ses som en del i lÀrandeprocessen.

TvÄ lÀrares upplevelser av matematikundervisning utan lÀrobok

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.

Naturvetenskaplig energiundervisning i strÀvan mot en hÄllbar utveckling

Vi ville förÀndra skolans energiundervisning sÄ att den bÀttre skulle bemöta bÄde elevernas svÄrigheter inom energiomrÄdet och de önskemÄl eleverna har om undervisning i dagens skola. Dessutom har vÄrt arbete prÀglats av hÄllbar utveckling. Vi valde att arbeta med undervisningssekvenser dÀr vi designat och motiverat sekvenserna utifrÄn Àmnesdidaktisk forskning, beprövad erfarenhet om elevers attityder och förstÄelse kring naturvetenskap samt hur man genom undervisning kan fÄ elever att nÄ en mer vetenskaplig förstÄelse. Samtidigt har vi försökt att utgÄ frÄn elevernas önskemÄl genom att göra en varierad och intressevÀckande undervisning med icke-traditionella metodinslag eftersom det i Äterkommande utvÀrderingar pÄpekas att elevernas intresse för naturvetenskap sjunker och att detta beror pÄ svalnande intresse p.g.a. otidsenliga lÀromedel och undervisningsmetoder..

"LÀrare har en tendens att göra NO trÄkigt" - upplevelser av elevinflytande i NO-undervisningen

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares och elevers upplevelser av informellt elevinflytande i NO-undervisningen. Vi ville ocksÄ undersöka om elever upplevde att elevinflytande skulle kunna förÀndra deras instÀllning till NO-undervisningen. Detta har vi gjort genom att studera litteratur inom omrÄdet och genom att genomföra intervjuer med NO-lÀrare och elever pÄ grundskolans senare del.I arbetet har vi kommit fram till att elever vill ha mer inflytande i den NO-undervisning dÀr deras inflytande Àr begrÀnsat. De menar att NO-undervisningen blir mer intressant och varierad med ett ökat elevinflytande. Med utgÄngspunkt frÄn detta hÀvdar vi att NO-lÀrare mÄste övervÀga att införa elevinflytande i undervisningen.

NÀr matematiken Àr ointressant eller för svÄr att förstÄ : En studie om hur nÄgra lÀrare motiverar elever i matematik

Motivation inom matematikÀmnet anses av mÄnga forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svÄr eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lÀrare som representerade fyra skolor i tvÄ kommuner. De flesta av de intervjuade lÀrarna menar pÄ att de sjÀlva har en vÀldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska kÀnna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lÀrarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik Àr mycket ovanligt i grundskolans tidigare Ärskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svÄr Àr stÀndigt pÄgÄende..

Taluppfattningens betydelse för matematikutveckling : En studie om elevers taluppfattning

Taluppfattning a?r betydelsefullt fo?r att elever ska fo?rsta? tal och tals relationer. Ett av skolans viktigaste uppdrag a?r bland annat att utveckla god taluppfattning hos eleven. Forskning har visat att tidig utveckling av taluppfattning bidrar till god prestation i matematik.

Musik i förskolan - ett utrotningshotat Àmne? : En undersökning om Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan och sju förskolors musikundervisning

Syftet med detta examensarbete var tvÄfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur LÀroplan för förskolan uppfylls i Àmnetmusik pÄ sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod dÀr personer pÄ högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollÀrarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stÀmmer och dels att LÀroplan för förskolan i Àmnet musik inte uppfylls till fullo pÄ de undersökta förskolorna.

Lek och utomhusmiljö i förskolan

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie, dÀr jag jÀmfört tvÄ förskolor. Genom att anvÀnda mig av observationer med hjÀlp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de anvÀnds i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsÀttningar hos förskolorna, var det inte sÄ tydlig skillnad mellan lekarna.

LÀrares portrÀttering i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner - sett ur ett ledarskapsperspektiv

I studien undersöks hur lÀrare framstÀlls i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen Àr att studerar vilken bild av lÀrares ledarskap lÀsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lÀrare portrÀtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvÄdimensionella ledarksapsmodell dÀr ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för mÀnniskan i gruppen legat till grund för undersökningen. PortrÀtteringen har skett utifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Resultatet av studien visar att lÀsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lÀrare i texten som tillÀmpar olika ledarstilar i klassrummet.

Vad kÀnnetecknar ett pedagogiskt ledarskap? : ur ett elev- och lÀrarperspektiv

Undersökningen handlar om ledarskap och vad som kÀnnetecknar ett pedagogiskt ledarskap bÄde ur ett lÀrarperspektiv och ur ett elevperspektiv. Genom litteratur belyses olika ledarstilar, hur lÀrarrollen har förÀndrats samt definitioner av ett gott ledarskap.  Studiens syfte Àr att ta reda pÄ vad elev och lÀrare ansÄg att ett gott ledarskap innefattar. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med lÀrare dÀr de framhÀver elev ? lÀrare relationer, Àmneskunskaper och hur intagandet av olika ledarskapsroller Àr essentiella delar i ledarskapet. Ur elevernas synvinkel, genom en kvalitativ enkÀt, poÀngteras egenskaper sÄ som snÀll men lite strÀng och omtÀnksamhet samt att en lÀrare ska vara bra pÄ att förklara pÄ olika sÀtt sÄ att alla elever förstÄr vad som krÀvs av dem.

Rörelsens betydelse för elevers lÀrande : LÀrares uppfattning och anvÀndning av rörelse i undervisningen

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lÀrande samt hur de anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning.I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lÀrstilar, i Är 1-6. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde sig av rörelse under skoldagen i varierad mÀngd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lÀrande skilde dem Ät.En del av lÀrarna ansÄg att de anvÀnde sig av för lite rörelse nÀr de undervisar pÄ grund av bland annat okunskap, begrÀnsade arbetsytor och en "rÀdsla" för att eleverna inte skall Äterfinna fokus och koncentration. Samtliga lÀrare var eniga om att rörelsen Àr en viktig del av undervisningen och att den Àr viktig för elevernas lÀrande. Det var en mÀrkbar skillnad i anvÀndandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i Är 4-6..

TvÄ projekt: Bastu och bad pÄ VÀrmdö; BostÀder i Blackeberg

Projektet Bastu och bad pÄ VÀrmdö Àr belÀget i Stockholms skÀrgÄrd. Den speciella platsen pÄ kanten av ett berg Àr övervÀldigande och inspirerande men stÀller Àven krav pÄ en varsam placering för att spara berget och den sköra vÀxtligheten.Badet Àr balanserat nÀra bergskanten för att ge kÀnslan av att simma i det intilliggande havet med blicken vilande mot  horisonten. Badet Àr lÄngt nog för en kort simtur, det mindre huset har endast rum för vila och plats för enkla mÄltider samt en bastu. Huset Àr enkelt utformat och har en lÄg profil med tak och fasader av grÄnat trÀ. Projektet BostÀder i Blackeberg visar fyra punkthus, grupperade tvÄ och tvÄ med en gemensam gÄrdsyta och kontakt och utblickar till den intilliggande skogen.Husen har varierad form med en högre del i nio vÄningar och en lÀgre med sex vÄningar. Det Àr  fem lÀgenheter per vÄningsplan med tre etagelÀgenheter högst upp.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->