Denna studie avhandlar möjligheten att använda pedagogiska datorspel för att möta dagsfärska och framtida behov i matematikundervisningen i grundskolan. Uppsatsens två frågeställningar ämnar att undersöka om datorspelsanvändande kan motiveras utifrån skolans styrdokument, samt vilka slags hinder som uppstår i klassrummet vid ett införande. För att svara på frågorna har litteratur och kvalitativa intervjuer med en spelutvecklare och en IT-pedagog använts. Studien visar datorspel i undervisningen kan medföra positiva effekter på motivation, variation, individanpassning och digitala färdigheter. Att alla dessa områden är viktiga delar i undervisningen har stöd i skolans styrdokument. För att användningen av datorspel skall bli en framgång måste dock många områden klaffa.

Skollagen idag ställer inga krav på den fysiska utemiljön på skolorna. Då barnen i Sverige blir allt mer stillasittande och då hälften av dagens fysiska aktivitet för barn sker under skoldagen är det viktigt att skolgårdarna, i så stor utsträckning som möjligt, uppmuntrar till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att inventera tre skolgårdar i Uppsala och jämföra deras innehåll mot vad litteraturen säger om fysisk aktivitet. Målet var att ta reda på vad som är en aktiverande miljö för barn och om de tre skolgårdarna har de inslag som behövs enligt litteraturen. Mitt arbete grundades på inventeringar och intervjuer med lärare på de aktuella skolorna. Två av de tre skolorna valdes utifrån deras läge i staden.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ?text? framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna Variation..

This report is a study in voltagelevel in connection with regeneration of brake energy from the tramtype M31 in Gothenburg.In the act of braking, the tram M31 uses electrical braking where the electrical motors generates energy and if possible send it back to the overheadline, where other trams in the nearby can use this regenerated energy for its own driving force. In cases where no other energyconsumers are located in the same section, there is a resistance witch task is to convert this energy into heat. The regulation of this resistance appears to cause an increase in the voltagelevel into far too high levels.Investigations of the trams regulationequipment and its construction have been done. Further have measurements on the overheadline been performed in order to map the voltagevariations during a longer period of time.The result have been showing that the voltagelevel during regeneration often is as high as 880V-920V, more extreme values have not been observed in a large scale. The values are especially high compared to the nominal voltagelevel.

Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa. .

Vårat examensarbete gick ut på att undersöka om man genom att använda rörelse i matematikundervisningen kan öka elevers motivation för ämnet matematik. Undersöknings- metoden som vi använde oss av var intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i en femteklass med 26 elever i Piteå kommun. Vid lektionstillfällena delade vi in klassen i två grupper, och de i sin tur var indelade i tre olika grupper, låg-, mellan- och högpresterande, där varje grupp innehöll 4-5 elever. ?Rörelsematten? genomfördes på idrottslektionerna, där vi hade utformat sammanlagt 12 stationer, fyra stationer per pass.

I föreliggande uppsats undersöktes upplevelser av att växaupp och leva med komplext hjärtfel genom semistrukturerade intervjuer medsju ungdomar i åldrarna 15-18 år. Genom en tematisk analys återfanns fleratonårstypiska aspekter och teman. Resultaten visade även på psykosocialaaspekter och potentiella utmaningar specifikt relaterade till hjärtfelen, vilkaungdomarna försöker hantera på flera olika sätt. Majoriteten uppgav att deidag lever relativt opåverkade av sitt komplexa hjärtfel, att de anser sig varasom andra jämnåriga samt uppfattar vardagen som hanterbar. Ur etttidsperspektiv noterade flera att det har blivit lättare att leva med sitt hjärtfelsom äldre.

SyfteMed denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?MetodUndersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer.

Vi har utgått ifrån frågeställningarna som handlar om vilka faktorer som påverkar elevens inställning och intresse för idrottsundervisningen. Hur ämnesinnehållet påverkar elevens intresse har även belysts, vilket innehåll läraren väljer, samt hur utformning och genomförande påverkar elevens inställning. Faktorer som påverkar elevernas intresse och inställning är många, där elevinflytande, variation av innehåll och kopplingar till hur eleverna känner sig under lektionerna är viktiga delar. Begrepp som kan kopplas till elevens intresse är det sociokulturella begreppet, samt habitus. Slutsatser som kan dras är att skolan har ett stort ansvar när det gäller att lägga grunden för ett intresse för fysisk aktivitet samt stimulera till fortsatt utveckling hos eleverna..

This report is a study in voltagelevel in connection with regeneration of brake energy from the tramtype M31 in Gothenburg.In the act of braking, the tram M31 uses electrical braking where the electrical motors generates energy and if possible send it back to the overheadline, where other trams in the nearby can use this regenerated energy for its own driving force. In cases where no other energyconsumers are located in the same section, there is a resistance witch task is to convert this energy into heat. The regulation of this resistance appears to cause an increase in the voltagelevel into far too high levels.Investigations of the trams regulationequipment and its construction have been done. Further have measurements on the overheadline been performed in order to map the voltagevariations during a longer period of time.The result have been showing that the voltagelevel during regeneration often is as high as 880V-920V, more extreme values have not been observed in a large scale. The values are especially high compared to the nominal voltagelevel.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudområden,som anses vara grundläggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks närmare. För att undersöka detta använde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lärare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare år. Erhållna resultat visar att variation av innehåll och arbetssätt fungerar enligt teorin.

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och Variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör..

De senaste tio åren har flera hamnområden i Sverige omvandlats till stadsdelar med bostäder och verksamheter, detta på grund av de hamn- och industrinedläggningar som drabbat många städer. Flera av dessa omvandlingar efterliknar ofta varandra i både planering och utformning, vilket har lett till att stadsutvecklingen genomförts på liknande vis.Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och jämföra utformningen av stadsdelar vid hamnomvandlingar ur ett hållbarhetsperspektiv. Detta då vi ville undersöka om hamnomvandlingsprojekt som profilerar sig som hållbara skiljer sig mot dehamnomvandlingsprojekt som inte profilerar sig som hållbara, eller om de likt vid planering och utformning efterliknar varandra. Vi valde därför att arbeta utifrån följandefrågeställningar:? Hur har planeringen utformats i de stadsdelarna som profilerar sig som hållbara för att skapa ekologisk och social hållbarhet?? Behandlas hållbarhetsfrågor vid utformningen av de stadsdelar som inte profilerar sigsom hållbara? I så fall hur?? Skiljer sig utformningen mellan de stadsdelar som är profilerade som hållbara med stadsdelarna som inte är det? I så fall, i vilken mån?För att besvara dessa frågeställningar undersökte vi två områden som profilerar sig som hållbara, Östra Kvillebäcken i Göteborg och Bo01 i Malmö.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till känslan av "yrkesstolthet" hos anställda vid Försäkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsställelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 män, från 25 till 66 år (X= 49,8 år) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjälp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frågor samt 9 frågor gällande yrkesrollen. Frågorna besvarades väsentligen med hjälp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet uträknades med hjälp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklärare ställde sig till Gardners intelligenskategorier som inlärningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrån elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den främsta informationskällan för att besvara mina tre frågeställningar. Slutsatsen blev att elever är olika och måste få vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrågade lärarna. Intelligensteorier är inget som majoriteten intresserar sig för i någon större utsträckning, utan de litar till sin erfarenhet och använder snarare sina egna beprövade teorier när de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmågans plats i matematikundervisningen, något som väcker tankar kring den egentliga kunskapen om ämnet. .