Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.

Syftet med studien var att reliabilitet- och validitets testa en nyutvecklad mätutrustning för hjärtfrekvens registrering. Åtta manliga hockeyspelare med medelålder på 21,9 år med variation från 18 år till 31 år deltog. Två maximala ergometercykeltest genomfördes på en Ergoline er 800S ergometercykel med en till två dagars mellanrum. Registrering av hjärtfrekvens skedde kontinuerlig med hjälp av två olika hjärtfrekvensmätare, en nyutvecklad mätutrustning för hjärtfrekvens registrering via trådlös seriell länk (HTL) samt Polar hjärtfrekvensmätare (PH). Jämförelse gjordes mellan de båda mätutrustningarna och testtillfällena på individnivå samt gruppnivå.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhällsorienterande ämnen. Syftet med en sådan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker från varandra och vad elever lär i respektive praktik. Undervisningen benämns som antingen fri eller traditionell. Studien tillämpas utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lärare och elever. I och med att undersökningen fokuserar på olika sätt att undervisa, har undersökningen även inspirerats av metoden learning study.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Skollagen idag ställer inga krav på den fysiska utemiljön på skolorna. Då barnen i Sverige blir allt mer stillasittande och då hälften av dagens fysiska aktivitet för barn sker under skoldagen är det viktigt att skolgårdarna, i så stor utsträckning som möjligt, uppmuntrar till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att inventera tre skolgårdar i Uppsala och jämföra deras innehåll mot vad litteraturen säger om fysisk aktivitet. Målet var att ta reda på vad som är en aktiverande miljö för barn och om de tre skolgårdarna har de inslag som behövs enligt litteraturen. Mitt arbete grundades på inventeringar och intervjuer med lärare på de aktuella skolorna. Två av de tre skolorna valdes utifrån deras läge i staden.

Studien är en kritisk diskursanalys av hur begreppet ?text? framställs i styrdokumenten för gymnasieskolans svenskämne, i relation till hur ett antal språkbrukare; lärare och elever, definierar och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp. Undersökningen som studien baseras på, består av tre kvalitativa lärarintervjuer och ett 50-tal elevenkäter, gjord i tre olika klasser på skilda skolor i Örebro län. Resultatet visar att synen på textbegreppet och användningen av olika texter och medier i undervisningen, varierar stort. Granskningen av styrdokumenten visar att framställningen av textbegreppet är otydlig och motsägelsefull, vilket kan vara en delförklaring till denna variation..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser på läxan i allmänhet och i synnerhet matematikläxan. Med ett fokus på vilka olika typer av läxor det finns både i allmänhet men även inom matematikämnet. Fokus har även legat på hur läxor i matematik påverkar elevers motivation och prestation i matematikämnet.  Studien består av tolv artiklar och rapporter som använts för att besvara frågeställningarna. Vi har fokuserat på studier gjorda på elever i årskurs 4-6, men har använt artiklar och rapporter som diskuterar andra årskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra årskurser.

This report is a study in voltagelevel in connection with regeneration of brake energy from the tramtype M31 in Gothenburg.In the act of braking, the tram M31 uses electrical braking where the electrical motors generates energy and if possible send it back to the overheadline, where other trams in the nearby can use this regenerated energy for its own driving force. In cases where no other energyconsumers are located in the same section, there is a resistance witch task is to convert this energy into heat. The regulation of this resistance appears to cause an increase in the voltagelevel into far too high levels.Investigations of the trams regulationequipment and its construction have been done. Further have measurements on the overheadline been performed in order to map the voltagevariations during a longer period of time.The result have been showing that the voltagelevel during regeneration often is as high as 880V-920V, more extreme values have not been observed in a large scale. The values are especially high compared to the nominal voltagelevel.

Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa. .

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick då möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbättra undervisningen i matematik. Forskning visar på att skolor har olika förutsättningar och tillvägagångssätt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i och förståelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar på de förutsättningar skolorna haft för att verkställa Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgångsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgå från det lokala utvecklingsbehovet och ägas av lärarna själva.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattning och erfarenhet av hur det matematiska språket inverkar på elevers möjlighet till ökad begreppsförståelse. Studien ger en översikt över tidigare forskning om det matematiska språkets inverkan på begreppsförståelsen. Med hjälp av enkätundersökning och intervjuer ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att utveckla det matematiska språket och därmed stärka elevernas begreppsförståelse, men också vilka möjligheter eller hinder som pedagoger möter i detta arbete. Jag ville också ta reda på vilka grundläggande förutsättningar som är betydelsefulla för att möjliggöra ett arbetssätt där man medvetet arbetar med det matematiska språket som medel att nå ökad begreppsförståelse, samt vilken betydelse ett sådant arbetssätt har för elever i matematiksvårigheter. Sammanfattningsvis visar resultaten av mina undersökningar på samstämmighet hos pedagogerna att om pedagogen i matematikundervisningen arbetar medvetet med det matematiska språket och eleven får arbeta språkligt aktivt i samspel med pedagog/kamrater finns förutsättningar för att elevens matematiska begreppsförståelse utvecklas. Faktorer av betydelse är att eleven får arbeta i en liten flexibel grupp i en ändamålsenlig lokal med god tillgång till konkret och laborativt material där arbetssättet är verklighetsbaserat och under ledning av en kompetent pedagog/specialpedagog. Vidare framkom att dessa förutsättningar har särskilt stor betydelse för elever i matematiksvårigheter..

I föreliggande uppsats undersöktes upplevelser av att växaupp och leva med komplext hjärtfel genom semistrukturerade intervjuer medsju ungdomar i åldrarna 15-18 år. Genom en tematisk analys återfanns fleratonårstypiska aspekter och teman. Resultaten visade även på psykosocialaaspekter och potentiella utmaningar specifikt relaterade till hjärtfelen, vilkaungdomarna försöker hantera på flera olika sätt. Majoriteten uppgav att deidag lever relativt opåverkade av sitt komplexa hjärtfel, att de anser sig varasom andra jämnåriga samt uppfattar vardagen som hanterbar. Ur etttidsperspektiv noterade flera att det har blivit lättare att leva med sitt hjärtfelsom äldre.

SyfteMed denna uppsats vill jag belysa hur elever på Fredrik Bremer, yrkesförberedande gymnasium åk 1 prioriterar ämnet idrott och hälsa. Hur viktigt anser de att ämnet är för dem nu, i framtiden och i kommande yrkesroll? Jag vill även undersöka om de har förslag på förändringar i undervisningen. I så fall, vilka?MetodUndersökningen är av kvalitativ art och bygger på intervjuer.