Allvarlig sjukdom ställer livet på sin spets för berörda människor. Sedan år 1975 harstamcellstransplantation varit en behandlingsmetod vid sjukdomar som exempelvisleukemi och myelom. Människan lever i världen genom sin kropp och upplever lidandeoch hopp. Sjuksköterskan är skyldig att lindra patienters lidande och att arbetaevidensbaserat. Det finns idag relativt lite forskning om stamcellstransplantation ochhur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta dessa patienter.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en komplex sjukdom som påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. En människa med RA som kan hantera sjukdomen har lättare att finna välbefinnande. Det blir då viktigt att i omvårdnaden se personen med känslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de använder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt där elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanställts.

Varje år diagnostiseras cirka 200 barn med juvenil idiopatisk artrit (JIA) i Sverige. Det är inte bara inom specialistvården sjuksköterskor möter barn med JIA, utan även inom allmän sjukvård. Syftet med studien var att belysa omvårdnad för barn med juvenil idiopatisk artrit. Studien är en litteraturstudie. Resultatet belyser vad som är viktigt vid omvårdnaden för barn med JIA.

Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service?Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik.

Denna uppsats analyserar den medvetandefilosofiska debatten mellan Donald Davidson och Jaegwon Kim rörande Davidsons tes om det mentalas superveniens på det fysiska. Tesen utgör ett element i Davidsons generella teori om relationen mellan det mentala och det fysiska; anomal monism. Författaren frågar sig om Kim har rätt i att tesen om mental superveniens inte är tillräcklig för att garantera det mentala kausal kraft. I uppsatsen analyseras de båda filosofernas ståndpunkter i debatten med speciell tonvikt på deras respektive definitioner av superveniensbegreppet. Med utgångspunkt i detta argumenterar författarinnan att Kim i viss utsträckning kan sägas ha missförstått Davidsons superveniens-begrepp.

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av många som ett av de svåraste symptomen som inverkar starkt på det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en känsla av utmattning och brist på energi som kan vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det är att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet.

SammanfattningBakgrund: Nutrition är viktigt i alla människors liv. Sjukdom påverkar individens närings- och energibehov. Malnutrition ger negativa följder för individens återhämtning vid sjukdom. Upp till hälften av patienterna på svenska sjukhus lider av malnutrition eller har för litet nutritionsintag i förhållande till näringsbehovet. Sjuksköterskan har i sin profession omvårdnadsansvaret över patientens nutrition och ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors inställning till nutritionsomvårdnad.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design har genomförts.Resultat: Osäkerhet fanns hos sjuksköterskor angående ansvaret, men de angav en positiv inställning till bedömning av patienternas nutritionsstatus.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som karakteriseras av nedstämdhet, förlust av intresse, skuldkänslor, störd sömn, låg energi och dålig koncentration. Dessa problem kan bli kroniska eller återkommande och försämrar individens förmåga att klara det dagliga livet. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet. I det här arbetet valdes en kvalitativ ansats och narrativ analys eftersom den belyser upplevelser då människor själva beskriver sina erfarenheter av sin sjukdom. Genom denna analys kan kunskap om kvinnors upplevelser av att leva med psykisk ohälsa i form av depression och nedstämdhet ökas.

Bakgrund: Ett behandlingsalternativ vid bröstcancer kan vara mastektomi som innebär borttagning av hela bröstet. Kvinnan har en dynamisk och personlig uppfattning om sin kropp som omfattar tre olika komponenter, kroppens verkliga utseende, kroppens ideal och kroppens presentation. Kroppsuppfattningen förändras vid hälsa såväl som vid sjukdom eller skada. Misslyckande i någon av komponenterna kan resultera i att personen upplever sig få en förvriden kroppsbild relaterat till sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser med bröstcancer som genomgått mastektomi med fokus på kroppsuppfattningen.

Syftet med denna uppsats är att studera hur depression diskuteras som ett socialt problem i pressen. De frågor som ställs är; 1) På vilket/vilka sätt definieras depression? 2) Vilka praktiker kopplas till specifika definitioner av depression? 3) Hur ser kopplingen mellan definitioner av depression, de praktiker som är kopplade till dessa, och individen, ut? 4) Vilka aktörer är inblandade i definitionsprocessen?För att besvara dessa frågeställningar har artiklar publicerade i Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet täckande ett år (2008-04-21 till 2009-04-21) samlats in och analyserats med hjälp av diskursanalys.I analysen identifieras fyra diskurser; en biomedicinsk-, en psykologisk-, en alternativmedicinsk- samt en strukturalistisk diskurs. Av dessa är den strukturalistiska diskursen minst framträdande (4 av 240 artiklar). Depression definieras i materialet främst som en fysisk eller psykisk sjukdom och de behandlingsformer som lyfts fram oftast är medicinering och KBT.

Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever att leva med dialysbe-handling. Vi vill öka kunskapen om dessa personers upplevelser eftersom de lever med en långvarig behandling till följd av en kronisk sjukdom. Vi använde oss av kvalitativ innehålls-analys med manifest ansats när vi analyserade det material som ingår i vår studie. Totalt granskade vi åtta vetenskapliga artiklar som beskriver känslor hos vuxna personer som ge-nomgår dialysbehandling till följd av kronisk njursjukdom. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: Förändrade eller nya relationers betydelse för den sjuke, trötthet och utmattning kan innebära fysiska och psykiska förändringar, sjukdomsinsikt kan bringa hopp inför framtiden och anpassning så att livet kan gå vidare, den krävande behandlingen kan ge en känsla av me-ningslöshet eller bundenhet och beroende.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 40 män med bröstcancer. Det är en sjukdom som ofta associeras med kvinnor vilket resulterar i en okunskap där många inte är medvetna om att även män kan drabbas. Endast ett fåtal kliniska studier är utförda på män vilket leder till att de erbjuds behandling efter samma riktlinjer som kvinnor.  Syftet: Syftet var att belysa förekomsten av bröstcancer hos män samt deras upplevelser av att ha sjukdomen. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Resultatet visade att männen var chockade över att ha fått diagnosen bröstcancer.

To render outdoor scenes with lots of vegetation in real time is a big challenge. This problem has important applications in the areas of visualization and simulation. Some progress has been made the last years, but a previously unsolved difficulty has been to combine high rendering quality with abundant variation in scenes. I present a method to mathematically generate and render vegetation in real time, with implementation in the scene graph Gizmo3D. The most important quality of the method is its ability to render scenes with many unique specimens with very low aliasing.

Belastningsskador är den vanligaste orsaken till arbetsskada. Montörer är den yrkesgrupp som har störst risk att drabbas av belastningssjukdom (1). I en undersökning vid ett medelstort svenskt tillverkningsföretag har gjorts en utvärdering av ett rapporteringssystem för arbetsrelaterad sjukdom. Man rapporterar där regelbundet diagnoser och sjukskrivningstal för större grupper av anställda som söker företagshälsovården för sjukdom som bedöms till övervägande del vara orsakad av arbetet. Syftet med undersökningen har varit att analysera vilken information som kan ges av rutinmässigt rapporterad sjukdomsstatistik och studera om detta kan vara av värde för att påvisa hälsorisker i arbetsmiljön.

Denna uppsats avser att, utifrån en samhällsvetenskaplig variant av hypotetisk-deduktiv metod, kritiskt diskutera en mer omfattande kunskapsstyrning av socialtjänsten samt implementeringen av en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Uppsatsen diskuterar den evidensbaserade praktikens värdegrunder paralellt med de centrala utgångspunkterna inom de nyliberala förändringar som kommit att prägla den offentliga sektorn under de senaste tre årtiondena och går under parollen New Public Management. Vidare avhandlas den utökade kunskapsstyrningen och den evidensbaserade praktikens påverkan på både kommun, socialtjänst och den enskilde handläggaren och brukaren. Den enskilde handläggarens handlingsutrymme och autonomi avhandlas utifrån teorier om gräsrotsbyråkratens möjlighet att påverka den förda politiken. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan den evidensbaserade praktiken och förhållningssätt och synsätt som inrymmer New Public Management.