Bakgrund: Fritidsutbudet för personer med utvecklingsstörning Ă€r begrĂ€nsat. År 2009 antogs FN-konventionen om rĂ€ttigheter för personer med funktionsnedsĂ€ttning. Den innebĂ€r att dessa personer ska ges möjlighet att kunna delta i fritidsaktiviteter. Syfte: Att undersöka hur personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar sina anpassade fritidsaktiviteter i grupp. Metod: Intervjuer genomfördes med Ă„tta vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning vilka deltog i fritidsaktiviteter i grupp.Resultat: Samtliga intervjupersoner upplever det positivt att delta i sina respektive fritidsaktiviteter.

XML Àr ett markeringssprÄk som var tÀnkt att ta över efter HTML pÄ webben, men som fÄtt ett stort antal andra anvÀndningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML anvÀnds för detta uppstÄr frÄgan pÄ vilket sÀtt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras.Detta examensarbete utvÀrderar hur XML-dokument som Àr resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag anvÀnder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hÀnsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör vÀlja i en speciell situation.OvanstÄende undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkÀt och intervju.PÄ grund av att antalet företag som gick att uppbringa som anvÀnde sig av XML för informationsöverföring var allt för fÄ för att nÄgra slutsatser om situationer dÀr företagen anvÀnder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet.DÀremot utkristalliserades tre sÀtt att lagra XML-data som verkade lÀmpliga. De tre sÀtten Àr; som en textfil i en dokumentstruktur, i en relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur talutrymmet var fördelat i klassrummet mellan flickor och pojkar samt elevers och lÀrares uppfattning om detta. Med talutrymme menar vi antalet inlÀgg eller samtal som Àr avsedda att höras i hela klassen. Undersökningsgrupperna bestod av tvÄ klasser i Är 5 pÄ tvÄ olika skolor i Sverige. Studien har varit av en kvalitativ karaktÀr dÀr tvÄ olika metoder anvÀnts, observation och intervju. Antalet inlÀgg i varje klass har observerats och intervjuer har skett med en flicka respektive en pojke i vardera klass samt deras respektive lÀrare.

Grunden med kalkylering Àr att skapa en logisk modell som avspeglar ett företags relevanta kostnadsmekanismer. PÄ 1980-talet vÀxte ABC-kalkylen fram pga. företagens nya sÀtt att arbeta pÄ t.ex. genom anvÀndning av ny teknik, kundanpassning, kvalitetssatsning och produktdifferentiering. Hur omkostnaderna ska kalkyleras rÀttvist enligt ABC-metoden har varit en omdebatterad frÄga Ànda sedan kalkylmetoden uppstod.Idén med uppsatsen uppkom i januari 2007 under en diskussion med det svenska stÄlföretaget Uddeholm Tooling AB dÀr vi kom fram till att det vore intressant att undersöka fördelningen av företagets omkostnader.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om omkostnaderna kan fördelas pÄ respektive produkt och se om Uddeholm Tooling AB:s tumregel Àr den mest lÀmpliga metoden för företaget.

BakgrundRichard J. Rendleman, Charles P. Jones & Henry A. Latané pÄvisade i en studie Är 1982 med hjÀlp av en regressionsmodell att tidsförskjutningar i prissÀttningen av aktier existerat pÄ den amerikanska marknaden vid kvartalsresultat som avvek frÄn en trend. Det inspirerade oss att med samma metod undersöka om liknande tidsförskjutningar Àven existerat pÄ den svenska marknaden.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att empiriskt studera om det existerat tidsförskjutna aktieprisjusteringar kvartalsvis, baserade pÄ standardiserade oförvÀntade kvartalsresultat respektive standardiserade oförvÀntade kassaflöden, pÄ den svenska aktiemarknaden under Ären 2004-2006.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framstÀlls i lÀroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnÄ mitt syfte har jag studerat vad lÀrobokens författarportrÀtt informerar lÀsaren om angÄende författarnas karriÀrer, framgÄngar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. DÀrefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrÄn genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framstÀlls. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framstÀlls som författare sÄvÀl som privatpersoner.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar pÄ hund nÀrmare bestÀmt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvÀndning. Data samlades in genom en enkÀt som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvÄrdare i sydvÀstra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. EnkÀten bestod av fem allmÀnna frÄgor och tre frÄgor som illustrerade foton med olika ingrepp pÄ hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) anvÀndes för att bedöma graden av acceptans pÄ respektive ingrepp dÄ den var lÀmplig vid beskrivning av kÀnslor. AcceptansvÀrdena bearbetades som kontinuerliga vÀrden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

Är lĂ€rares bemötande likvĂ€rdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mĂ€ngd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lĂ€rare och elever under matematiklektioner har jag anvĂ€nt mig av en kvantitativ forskningsmetod dĂ€r data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i Ă„rskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelĂ€rare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrĂ„n kategorierna talutrymme, antal frĂ„gor, och antal frĂ„gor som besvarats med, respektive utan, handupprĂ€ckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsĂ€gelser. Syftet med studien var att undersöka om lĂ€rarens bemötande av eleverna pĂ„verkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten frĂ„n studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gĂ€ller talutrymme, antalet besvarade frĂ„gor och uppmĂ€rksamhet frĂ„n lĂ€raren, bĂ„de vad gĂ€ller beröm och tillsĂ€gelser. Resultaten tyder pĂ„ att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlĂ€ngningen tyder pĂ„ att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rĂ„dande genussystem..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka reklamvÀrldens konstruktion av lycka samt att undersöka om det finns eventuella skillnader i den manliga respektive kvinnliga "lyckokonstruktionen".

Uppsatsens syfte Àr att belysa högstadieelevers grammatikintresse. MÄlet Àr att försöka förklara och förstÄ vad pojkar respektive flickor tycker om grammatik. Syftet Àr ocksÄ att se om det finns nÄgra skillnader mellan pojkars respektive flickors grammatikintresse. FrÄgestÀllningar som uppsatsen behandlar Àr: Hur uppfattar elever grammatikundervisningen? samt GÄr det, ur ett genusperspektiv, att urskilja skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning gentemot grammatikstudier?Den valda metoden Àr en kvantitativ metod med kvalitativa inslag, det vill sÀga en enkÀtundersökning som bÄde innehÄller slutna, alternativa och öppna frÄgor.

Detta examensarbete har utförts pĂ„ Minelco AB, ett företag som sĂ€ljer industrianpassade mineraler. Produktion av mineraler Ă€r processbaserad med lĂ„nga omstĂ€llningstider vid byte av produkt i produktionen. Ökade krav pĂ„ korta ledtider medförde för företaget att lagerhĂ„llningen behövde ses över. Detta medförde i sin tur funderingar kring om produkter skulle tillverkas mot lager eller mot order för att kunna tillgodose kundernas olika önskemĂ„l.Syftet med examensarbetet blev dĂ€rför att undersöka hur ett företag med processbaserad produktion kan balansera produktionsorienterad respektive kundorienterad produktionsstrategi i sin verksamhet för att tillfredsstĂ€lla kravet pĂ„ kortare ledtider utan att öka kostnaderna. Fokus i studien blev Ă€ven att bestĂ€mma vilka lagernivĂ„er respektive produkt skulle ha.De metoder som har anvĂ€nts för att utföra examensarbetet Ă€r litteraturstudier, observationer samt intervjuer.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera upplevda tillvÀxtutmaningar utifrÄn en företagsledares perspektiv. Genom fokus pÄ tillvÀxtfasen skildras omfattningen och betydelsen av de hinder som tidigare forskning behandlat. Metod: Studien har en teoretisk grund som vi har anvÀnt oss av nÀr vi genomfört individuella intervjuer med utvalda företagsledare i gasellföretag. Dessa teorier har Àven anvÀnts som grund till analysen. Det teoretiska samt empiriska materialet Àr sammanstÀllt under respektive kapitel. Slutsatser: Det teoretiska materialet pÄvisar de utmaningar som företag möter under tillvÀxtfasen. Trots sin starka tillvÀxt under kort tid har samtliga av de intervjuade gasellföretagen upplevt nÄgot av utmaningarna.

I föreliggande studie har mot bakgrund av ett framvÀxande kunskapssamhÀlle beskrivningar av lÀrande studerats i talet om ett livslÄngt lÀrande respektive i bildningsdiskursen. En systematisk genomlÀsning av tolv huvudartiklar hÀmtade ur tidskriften Utbildning & Demokrati utgivna 1995-2004 ligger till grund för studien utöver en tidigare granskning av texter om livslÄngt lÀrande. Studien visar att diskurserna delvis lever Ätskilda och att de uppvisar skillnader i hur det inom ramen för dem talas om individens lÀrande. Studien beskriver inledningsvis de bÄda diskurserna, deras uppkomst och innehÄll med fokus pÄ hur de förhÄller sig till varandra, till individens lÀrande och till hennes strÀvan efter frihet i relation till kunskapssamhÀllets framvÀxt och samhÀllets demokratiska utveckling. Teoretisk utgÄngspunkt tas i den teoriimpregnerade kritiska samhÀllsvetenskapliga metoden samt Habermas anvÀndning av begreppen system och livsvÀrld.

Syfte: Studiens fokus var att undersöka hur det ser ut i Sveriges elitklubbar i ishockey, fotboll och handboll nÀr det kommer till den interna coachutbildningen i klubben. En genomgÄng av respektive idrottsförbunds egna utbildningar ingick ocksÄ i studien.Metod: TvÄ frÄgeformulÀr skickades ut dÀr klubbarna (dÀr oftast sportchefen svarade) fick svara pÄ frÄgor angÄende intern coachutbildning och utbildning via idrottsförbunden. Det första formulÀret var generellt inte utformat för nÄgon specifik klubb medan det andra formulÀret som sÀndes ut var baserat pÄ klubbens svar frÄn formulÀr ett.Resultat: Fyra av Ätta elitklubbar har en utvecklad coachutbildningsplan och sju av Ätta anser att utbildningarna som ges via respektive sports förbund har en hög kvalitet. En klubb av Ätta menar pÄ att deras coacher inte Àr sÄ pass bra utbildade som de önskar de vore.Slutsats: Mer fokus bör lÀggas pÄ utbildning av coacherna för att höja kvaliteten pÄ dessa pÄ omrÄden sÄsom beteendevetenskap, psykologi och coaching. Fler klubbar bör internt arbeta mer aktivt för att utbilda sina coacher och kvaliteterna dessa ska ha.

FörÀdlingsarbetet pÄ vÄrtbjörk (Betula pendula Roth) fick ett uppsving pÄ slutet av 80-talet efter en Àndrad opinion om björkens betydelse. En ny förÀdlingsplan togs fram med mÄl att förÀdla fram tidig höjdutveckling, högre torrsubstansproduktion och bÀttre virkeskvalitet. Syftet med denna studie Àr att undersöka möjliga förbÀttringar av vÄrtbjörk utifrÄn mÀtningar av ett försök med halvsyskonfamiljer. Detta genom berÀkningar av heritabilitet, genetisk vinst, variationskoefficient och korrelationer för egenskaperna diameter, höjd, vitalitet, klykor, rakhet och grenstruktur, vid 10 och 21 Ärs Älder. För den statiskista analysen anvÀndes en mixad linjÀr modell som kördes i programmet ASReml, vilket bygger pÄ restricted maximum likelihood metoden. Resultatet visar att förÀdlingsmöjligheter för vÄrtbjörk Àr goda speciellt för höjd och diameter, genetisk vinst Àr skattad till 20 % respektive 25 %. Klykor, rakhet och grenstruktur, visade inte lika lovande resultat, genetisk vinst lÄg pÄ 13 %, 7 % respektive 7 % vid Är tio. Korrelationerna mellan egenskaperna tyder pÄ svÄrigheter att förÀdla för bÄde bÀttre tillvÀxt och kvalitet, till exempel diametern vid Är 10 har en negativ korrelation med grenstrukturen vid Är 21 pÄ -0,681..