I denna rapport behandlas fallet dÄ ett mindre företag köps upp av ett större företag.Fokus ligger pÄ hur kunskapen frÄn mÄlbolaget överförs till det förvÀrvande bolaget,samt pÄ hur den befintliga kunskapen inom förvÀrvsbolaget blir tillgÀnglig för alla.Utöver det undersöks vilka problem som kan uppstÄ och hur de i största mÄn kanundvikas. För att möjliggöra detta genomförs en fallstudie bestÄende av intervjuer medanstÀllda i mÄlbolaget respektive det förvÀrvande bolaget i nÀra anslutning tilluppköpsprocessen. Detta i syfte att belysa eventuella skillnader pÄ hur uppköpetupplevdes av de anstÀllda i respektive bolag. Intervjuerna visar att det viktigaste vid ettuppköp Àr kommunikationen företagen emellan samt att det sker ett regelbundetinformationsutbyte sÄ att alla Àr medvetna om statusen vid de olika delmomenten underintegrationsprocessen. Hur vÀl kunskapsöverföringen genomförs handlar mycket om hurledningen lyckas förmedla information och idéer till samtliga anstÀllda.Nyckelord: Kunskapsöverföring, kodifiering och artikulering..

Denna uppsats har för avsikt att undersöka huruvida det androgyna modet sker pÄ lika premisser för mÀn respektive kvinnor. Genom en semiotisk analys av det androgyna modet i tre science fictionfilmer förs en diskussion om det androgyna modets premisser kopplat till könsstereotypa uppfattningar om det manliga respektive kvinnliga modet. DÄ det androgyna uppstÄr i grÀnslandet mellan vad som Àr manligt och vad som Àr kvinnligt, och dÄ samtliga klÀdedrÀkter uppvisar en tydlig dragning Ät ett visst köns silhuetter sÄ Àgnas en stor del av uppsatsen Ät att analysera karaktÀrernas blickar och positioner för att se vart det androgyna uppstÄr, och dÀrmed ocksÄ kunna besvara om det sker pÄ lika premisser. Science fictiongenren som Àr en genre som erbjuder sin upphovsmakare fria tyglar att skapa den vÀrld hen vill, och som erbjuder en möjlighet att applicera reella maktstrukturer pÄ en imaginÀr vÀrld ifrÄgasÀtts hÀr för sitt sÀtt att trots detta tendera att falla in i stereotypa förestÀllningar om hur kön representeras och presenteras i klÀdedrÀkt och positioner.  Uppsatsen faststÀller att det androgyna inte sker pÄ lika premisser för mÀn respektive kvinnor, utan visar att kvinnor i större utstrÀckning iklÀds manliga klÀdedrÀkter, medan mÀnnen snarare iklÀds kvinnliga egenskaper, det vill sÀga ges feminiserande drag. Detta leder i förlÀngningen till att det androgyna modet tenderar att osynliggöra det kvinnliga modeidealet, och tillika cementera stereotypa förestÀllningar om vilken klÀdedrÀkt mÀnnen tillÄts bÀra eller ej..

Denna studie undersöker lĂ€rare-elevrelationen utifrĂ„n elevens upplevelser. Syftet med studien var att fĂ„ fördjupad kunskap om vad det Ă€r gymnasieelever upplever nĂ€r de kĂ€nner sig positivt respektive negativt bemötta av lĂ€rare, i skolsituationen och att pröva hypotesen att lĂ€rarens förmĂ„ga till, eller brist pĂ„, empati Ă€r ett nyckelelement i informanternas minnesbilder. Inledningsvis belyses relationen utifrĂ„n aktuell forskning. Åtta djupintervjuer genomfördes och analyserades enligt en fenomenologisk femstegsprocess. Resultatet av studien visar att empati Ă€r en viktig komponent i elevernas minnesbilder och fyra teman abstraherades ur intervjumaterialet: FörstĂ„else, jĂ€mlikhet, engagemang och rĂ€ttvisa.

I denna uppsats studeras fransk hÄllning till europeiskt respektive transatlantiskt sÀkerhetssamarbeteefter kalla kriget. Analysen görs utifrÄn ett institutionalistiskt perspektiv dÀr en eventuell vÀxelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive NATO eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jÀmförs med viktigare fördrag (motsv.) inom NATO respektive EUssÀkerhetssamarbete. I studien söks ocksÄ karaktÀristiken pÄ fransk sÀkerhetspolitiks förhÄllande tilleuropeiskt sÀkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs sÀkerhetssamarbete och attden ömsesidiga pÄverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgÄngsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar ocksÄ ha nÀrmat sig NATO-samarbetet fram till 1997 dÄ nÀrmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över NATO-beslutenÀn tidigare.

Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i vilka orsaker högstadieelever anger för sin förmÄga respektive oförmÄga att koncentrera sig, samt vilka uppfattningar om koncentration elever kan ha. Jag frÄgade 31 elever frÄn tvÄ klasser i Ärskurs nio vad de anser frÀmjar respektive hindrar koncentrationen vid utförande av teoretiska uppgifter i klassrummet. Detta gjorde jag genom att dela ut en enkÀt som bestod av fem öppna frÄgor. Eleverna svarade skriftligt pÄ ett separat blad och beskrev situationer dÄ de kunde koncentrera sig respektive hade svÄrt att koncentrera sig pÄ sina skoluppgifter. EnkÀten kompletterades med intervjuer med fyra elever frÄn en av klasserna.

Studiens syfte a?r att belysa pa? vilket sa?tt innebo?rden av begreppen privat och offentligt behandlas i kva?llstidningars nyhetsbera?ttande vid rapportering av ha?ndelser som bero?r uppsa?gning av arbetstagare efter deras fo?rehavanden pa? Facebook. Den a?mnar a?ven bidra till o?kad insikt om de faktorer som ligger till grund fo?r hur nyhetsbera?ttelsen framsta?lls.Slutsatser: Kva?llstidningarnas framsta?llning av privat respektive offentligt a?r en, av tidningarna sja?lva, framlagd syn av begreppens innebo?rd. Vidare pra?glas textinneha?llet i tidningarnas nyhetsbera?ttande genomga?ende av sensations- journalistik och fokus pa? den enskilde individen.

Att vara lÀrare innebÀr mÄnga saker men framför allt handlar det om att kunna leda mÀnniskor. LÀrares ledarskap pÄverkar elevernas lÀrande och utveckling. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att försöka ta reda pÄ vad elever anser om lÀrares ledarskap och dÄ frÀmst vilka ledaregenskaper som kÀnnetecknar en bra respektive dÄlig lÀrare.Arbetet bestÄr av en litteraturstudie samt en empirisk studie i form av kvalitativa intervjuer med Ätta elever i Äldrarna 9 respektive 15 Är.I min undersökning har jag kommit fram till att elever uppskattar ett ledarskap som Àr grundat pÄ förtroende, tydlighet, struktur och ödmjukhet. Detta skapas genom tydliga regler och konsekvenser, ömsesidig respekt, ett inspirerande och variationsrikt arbetssÀtt samt genom att ha kul tillsammans. Det Àr Àven mycket viktigt att man som lÀrare har förmÄga att lösa och hantera konflikter pÄ ett professionellt sÀtt enligt eleverna..

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hÀlsosam arbetsplats Àr tydlighet och delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hÀlsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv pÄ hur kommunerna arbetar med dessa frÄgor erhölls nÀr tvÄ personer pÄ respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls frÄn material frÄn semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen Àr sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfÀllen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att dÀr genomföra dansundervisning med en femÄrsgrupp. Studien utgick frÄn ett genusperspektiv och de första tre danstillfÀllena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfÀllena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjÀlp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfÀlle.

Studiens huvudsyfte var att undersöka hur elever anvÀnder och uppfattar informations- och kommunikationsteknik, (IKT) i skolan respektive hemmet, samt studera detta ur ett genusperspektiv. Syftet var Àven att undersöka vilka IKT-verktyg som anvÀnds i respektive miljö samt pÄ vilka sÀtt dessa anvÀnds. Vidare undersöks ocksÄ elevernas uppfattning om möjligheter och hinder med IKT. I studien har elever frÄn en IKT-profilerad grundskola, Är fyra, intervjuats. Resultatet visade att de medverkande eleverna i studien hade en positiv instÀllning till IKT generellt, dÄ de ocksÄ visade att de var medvetna och insatta i en mÀngd olika företeelser inom IKT-omrÄdet.

I studien undersöktes hur universitetsomrÄdet i Linköping och Norrköping Àr att hitta pÄ, hur den mentala bilden av omrÄdet ser ut och hur de som rör sig dÀr talar om omrÄdet. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkÀter med 20 personer, hÀlften frÄn vartdera universitetsomrÄdet. Den mentala bilden av omrÄdet liksom uppfattningarna om var det var lÀtt respektive svÄrt att hitta skiljde sig Ät. Alla reagerar inte pÄ samma sÀtt inför olika mönster och system.

Syftet med studien var att skapa en ökad förstÄelse för nybörjartrÀnares upplevda orsaker till coaching efficacy. FrÄgestÀllningar var: (1) Vilka orsaker upplever nybörjartrÀnare bidrog till deras coaching efficay som gjorde att de tog pÄ sig trÀnaruppdraget?; (2) Vilka orsaker upplever nybörjartrÀnare ökar respektive minskar deras coaching efficacy?; och (3) vilka attributionsmönster anvÀnder nybörjartrÀnare sig av i förhÄllande till de orsaker de upplever ökar respektive minskar deras coaching efficacy. Semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ fem nybörjartrÀnare. En induktiv analys genomfördes.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan grupputveckling och stress, grupputveckling och emotionell utmattning samt stress och emotionell utmattning, bland produktionsgrupper i en svensk tillverkningsindustri. Data insamladesgenom sjÀlvskattningsformulÀr vid tvÄ mÀttillfÀllen, dÀr 112 (1 009gruppmedlemmar) respektive 98 (823 gruppmedlemmar) grupper deltog.Forskare inom ett interventionsprojekt hanterade datainsamlingen. Pearsons r berÀknades och resultaten visade negativa samband mellan grupputveckling och stress, negativa samband mellan grupputvecklingoch emotionell utmattning samt positiva samband mellan stress och emotionell utmattning. Slutsatser var att gruppmedlemmar av mer utvecklade grupper upplevde mindre stress respektive emotionell utmattning och mindre stressade gruppmedlemmar upplevde Àven mindre emotionell utmattning och vice versa. Resultaten överensstÀmmer med tidigare, liknande studiers resultat..