Syftet med denna rapport Àr att utreda vad matematik- respektive karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ yrkesprogrammen pÄ gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en Àmnesintegrering mellan deras Àmnen. Med hjÀlp av en enkÀt har de tvÄ grupperna fÄtt delge sina för- och nackdelar samt i vilken utstrÀckning de tillÀmpar en sÄdan Àmnesintegrering. EnkÀten anvÀndes ocksÄ som underlag för en intervju som lÄg till grund för en beskrivning av hur ett Àmnesintegrerat arbete kan gÄ till. Majoriteten av lÀrarna var positiva till att Àmnesintegrera och ansÄg att de tillÀmpade en sÄdan undervisning men endast ett fÄtal samarbetade med sina kollegor över ÀmnesgrÀnserna..

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med arbetet var att undersöka om fotbollsspelare kan utveckla proprioception dÀr visuell Äterkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna.FrÄgestÀllningar:? GÄr det att utveckla förmÄgan att kontrollera bollen utan visuell Äterkoppling under en trÀningsperiod om fyra veckor och 12 trÀningspass? ? Hur förÀndras en fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende pÄ en förbÀttrad proprioception med hÀnsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfÀllen spelaren tittar respektive tappar boll?MetodTotalt 20 deltagare frÄn ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför trÀningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att sÀkerhetsstÀlla att bÄda grupperna var likvÀrdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelÄlder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) Är. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelÄlder 12,0 (± 0,7) Är. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna trÀningsövningar innehÄllandes uppvÀrmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lÄdram och smÄlagsspel.

Denna studie kommer att behandla den muntliga interaktionen som ett begrÀnsat antal kvinnliga klasslÀrare i Ärskurs 2 har med sina elever. Syftet och studiens frÄgestÀllningar kommer att besvaras genom en triangulering. VÄr triangulering innebar att den ena studenten utförde observationer och den andra studenten genomförde kompletterande, av Esaiasson et al (2007 s. 220) benÀmnda, samtalsintervjuer. Efter genomförda delstudier sammanstÀlldes resultaten och jÀmfördes med varandra.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka och jÀmföra hur förhÄllanden i tre av Sveriges till synes mest framgÄngsrika sport eventorganisationer ser ut, baserat pÄ den mest grundlÀggande och Àldsta managementteorin. Studien har genomförts som en kvalitativ metod med sammanlagt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med respektive chef och en anstÀlld i varje sport eventorganisation för att skapa en helhetsbild av hur förhÄllandena ser ut i organisationerna.Den framkomna empirin har vi analyserat i förhÄllande till Fayols managementteori och med utgÄngspunkt i det har vi sedan diskuterat resultatet. Resultatet ger en bild av hur förhÄllanden ser ut i respektive organisation. I resultatet framkommer ocksÄ att organisationerna Àr lika till stor del, bland annat nÀr det handlar om arbetsfördelning, grad av ansvar bland de anstÀllda, initiativtagande samt kÀnslan av samhörighet i organisationen.Det framkommer Àven att det finns skillnader mellan organisationerna.

Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lÄng tid utsatts för kritik, i mÄnga fall svepande sÄdan. Inte mycket uppmÀrksamhet har dock Àgnats Ät de lÀromedel som anvÀnds pÄ sfi. Syftet med denna uppsats Àr att i nÄgon mÄn rÄda bot pÄ detta genom att analysera tvÄ lÀromedel för sfi:s nivÄ B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrÄn att lÀromedel bör Äterspegla mÄlen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi frÄn 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). FrÄgestÀllningen behandlar i vilken mÄn lÀromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmÄgor som krÀvs för att uppnÄ mÄlen för sfi.

Uppsatsen behandlar anvÀndandet av videotext som text i egen rÀtt med syfte att undersöka huruvida Utbildningsradions skolprogram kan vara till nytta för eleverna. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr lÀmpligt eftersom avkodning av text Àr en aktiv process dÀr lyssnaren interagerar med texten för att skapa mening och dÀrmed lÀrande.SprÄkforskning och forskning kring anvÀndandet av audiovisuell text visar att engelsktextade och nivÄanpassade program effektiviserar ordinlÀrningen hos eleverna. Tidigare forskning tyder pÄ att det finns en koppling mellan top-down- respektive bottom-up-strategier i vÀxelverkan vid lÀsning, och videotextens möjligheter att presentera en tydligare helhet med fler möjligheter att associera ords betydelser till ljud, bild, kÀnsla och liknande. Undersökningen jÀmför om ordinlÀrningen utifrÄn en videotext ger mer eller mindre behÄllning Àn ordinlÀrning utifrÄn en tryckt text. Först gjordes ett förtest av de tillhörande ordlistorna.

Syfte: UtifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv Àr syftet med studien att ta reda pÄ hur förskollÀrare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergÄngen mellan de tvÄ verksamheterna, nÀr det gÀller samverkan kring de barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Forskningsfokus ligger pÄ de formella och informella möten som sker inför skolstarten. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn Àr:? Hur upplever förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergÄngen mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollÀrarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i nulÀget?? Finns det nÄgot förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förÀndra i samverkan, i sÄ fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgÄr frÄn fenomenologin dÀr förskollÀrarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergÄngen mellan förskola respektive skola fungerar, nÀr det gÀller samverkan kring barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd, studeras.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning, dÀr self-report anvÀnds som teknik för att göra undersökningen. Self-report bestÄr i en öppen frÄga, som kompletteras med studiens tre frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.

Denna uppsats syfte Àr att kontrastivt analysera den svenska respektive engelskaöversÀttningen av Kairos Palestina för att finna skillnader och prioriteringar samt attdiskutera vilken effekt dessa har pÄ budskapet. Uppsatsen diskuterar, utifrÄn ett avgrÀnsatantal sprÄkliga fenomen, skillnaderna mellan mÄltexterna samt vad dessa indikerar vadgÀller översÀttningarnas generella prioriteringar och strategier. Uppsatsen finner attöversÀttningarna drivs av olika prioriteringar vilket genererar olikaöversÀttningsstrategier men att mÄltexterna Àr flexibla, stundtals inkonsekventa och helatiden verkar i förhÄllande till kÀlltextens komplicerade form dÀr spÄkteknik och budskapofta utgör en enhet..

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur olika tidningar, ledarsidor, stÀllde sig till ett svenskt atomvapen under atomvapendebatten 1952-1959 samt att utröna vilka av dessa som var för respektive emot ett svenskt atomvapen utifrÄn partitillhörighet. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgÀngliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade ett eventuellt svenskt atomvapen pÄ respektive ledarsidor. Resultaten visar att flertalet av den borgerliga pressen önskade ett svenskt atomvapen, medan den socialistiska pressen, i överlag, var avvaktande till detta vapen, nÄgra stödde tanken pÄ ett svenskt atomvapen, andra var helt emot detta vapen. DÀr den borgerliga pressen sÄg en garant, sÄg den socialistiska pressen ett hot för Sveriges sjÀlvstÀndighet, sÀkerhet och oberoende..

FrÄgestÀllning:- Hur har processen under implementeringen av lean upplevts ut medarbetarnas perspektiv inom Företaget?- Vilka skillnader finns mellan respektive implementeringsfas i Företaget?- Vilka verktyg inom lean har Företaget anvÀnt sig av?Syfte: Syftet Àr att med hjÀlp av en case-studie pÄ det utvalda Företaget undersöka hur implementeringen av lean har upplevts ur medarbetarnas perspektiv i respektive implementeringsfas samt vilka verktyg inom lean som har anvÀnts.Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats har anvÀnts genom intervjuer och enkÀter. Litteratur och vetenskapliga artiklar har anvÀnts som sekundÀrkÀllor.Resultat: Undersökningen visade inga tydliga skillnader mellan fas 1,2 och 3 Àven om den visade pÄ att skillnader existerar dÄ svaren varierade nÄgot pÄ en del av frÄgorna som stÀlldes..

Forskning tyder pÄ att stress kan pÄverka barns hÀlsa och att senare tids ökning av barns ohÀlsa Àr relaterat till socioekonomisk status (SES). Studiens syfte var att studera sambanden mellan SES, stress och hÀlsa hos barn. Totalt 102 barn frÄn Äk 4 i tvÄ skolor med lÄg respektive hög SES deltog i enkÀtundersökningen. Resultaten visar marginella skillnader i stress och hÀlsa mellan de bÄda SES-grupperna; dock var magvÀrk och huvudvÀrk signifikant vanligare hos barnen i lÄg-SES-gruppen. Vidare fanns mindre könsskillnader avseende livsstilsfrÄgor, dock ej direkt i relation till stress och hÀlsa.

SammanfattningBetong delas in i en rad olika hĂ„llfasthetsklasser som pĂ„verkar vilka egenskaper betongen har vad gĂ€ller hĂ„llfastheten, högre klass ger högre hĂ„llfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hĂ„llfasthetsklass pĂ„ betongen spela in pĂ„ hur stor armeringsmĂ€ngd som fordras. I hur stor grad armeringsmĂ€ngden pĂ„verkas beror pĂ„ vilken typ av element det gĂ€ller samt vilka typer av laster det pĂ„verkas av, men generellt gĂ€ller att en högre hĂ„llfasthetsklass pĂ„ betongen genererar en lĂ€gre armeringsmĂ€ngd. Tryckta konstruktioner, exempelvis vĂ€ggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mĂ„l att ta fram ett dokument som pĂ„visar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att anvĂ€nda en högre hĂ„llfasthetsklass med en lĂ€gre armeringsmĂ€ngd som pĂ„följd, samt redovisa priset för respektive tvĂ€rsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats Ă€r ett 15 vĂ„ningars bostadshus uppfört i Östersund.

Överallt i samhĂ€llet finns det funktioner som verkar för att styra individer i olika riktningar och mycket av det vi gör under en vanlig dag kan följas upp och kontrolleras. I denna studie kartlĂ€ggs likheter och skillnader i individers uppfattning om kontroll inom respektive utanför arbetslivet i syfte att bidra till teorier om kontroll. En studie har genomförts inom en organisation dĂ€r individer intervjuats om hur de uppfattar kontroll pĂ„ sin arbetsplats och om hur de uppfattar kontroll utanför arbetslivet. Det finns forskare som menar att medverkan, kommunikation, berĂ€ttigande samt gynnsamhet Ă€r faktorer som pĂ„verkar hur individer uppfattar kontroll inom arbetslivet. Forskare som istĂ€llet fokuserat pĂ„ kontrollfunktioner utanför arbetslivet menar att det som pĂ„verkar hur individer uppfattar dem Ă€r medverkan, berĂ€ttigande och gynnsamhet.

Uppsatsens syfte Àr att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gÀllande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jÀmförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de tvÄ nationernas reception Àr uppdelade mellan de tvÄ fokusomrÄdena, dÀr de amerikanska kritikerna fokuserar pÄ kulturell och nationell identitet och jÀmför filmens skildring av det saudiarabiska samhÀllet med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus pÄ filmens skildring av genus och jÀmstÀlldhet till skillnad frÄn amerikanerna..