Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik på förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhållningssätt har de till ämnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lär matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, påvisas att pedagoger är de förebilder som kan få barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lärande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring ämnet matematik i interaktion och mediering.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder till matematik och om de kan senågon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkätundersökning i två klasser i skolår 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik är i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga åsikter överlag är att matematik är ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmänna attityden utåt i klasserna är en annan.I bakgrund tittar vi på tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde säger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi även upp olika faktorer som påverkar eleverna till deras attityder, exempel på dessafaktorer är familj, vänner och lärare..

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrån de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Metoderna som använts är webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat då pedagogerna gav exempel på matematiska områden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de använder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Under våra matematikstudier har vikten av laborativt arbetssätt inom matematiken förmedlats. Genom litteraturläsning samt verksamhetsförlagd utbildning har vi fått en bild av skolan som läromedelsberoende. Därför ansåg vi det skulle vara intressant att undersöka hur laborativ matematik användes ute i skolorna. Vårt syfte var att söka svar på hur lärare kan använda sig av laborativ matematik i sin undervisning och vad det finns för argument för arbetssättet. Som undersökningsmetod har semistrukturerade intervjuer använts.

Matematiska kunskaper är en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lär ut matematik och dess innehåll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lär ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den här uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplägg av tillämpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplägg baseras på analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som används på tekniska högskolor är väldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Syftet var att kartlägga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för ämnet matematik. Kartläggningen ägde rum i år fyra, sju och nio samt med pedagoger från tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som påverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för ämnet matematik. Vi använde oss av enkätundersökningar för att få en så bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna är beroende av hur man som enskild individ mår, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, läromedel och lektionens utformning.

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla.

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Sammanfattning Syfte med arbetet har varit att ta reda på förskolepedagogers syn på och uppfattning om matematik i förskolan, det vill säga vad pedagogerna anser vara matematik för förskolebarn. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkät som vi delade ut till sammanlagt 25 förskolepedagoger på två förskolor. Genom studien kom vi fram till att det finns två former av matematiska uppfattningar hos pedagogerna; matematik som en samling begrepp (jämförelse, storlek mm) samt matematik som en del av barns vardag. Vi kom även fram till att pedagogerna i vår undersökning anser att matematiken är mest skolförberedande men också en del av vardagen och därför ska den presenteras som ett roligt ämne för förskolebarn. Undersökningen visade att de flesta pedagoger som hade gått någon form av utbildning/fortbildning inriktat mot matematik hade fått inspiration och ett ökat medvetande om arbetet med matematik i förskolan.

Enligt Lpfö-98 skall man på förskolan arbeta med att barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Jag tror att en förutsättning för en lyckad förskoleverksamhet är att man har föräldrarnas stöd och intresse i de aktiviteter som förekommer och har därför genom enkäter undersökt hur föräldrar uppfattar matematik i förskolan, viken inställning de har, samt deras eventuella tankar om utformningen. Detta har jämförts med den aktuella förskolans tankar om matematisk verksamhet, som jag tagit del av via intervjuer.Ofta uppfattas matematik på förskolan som positiv så länge den sker under lekfulla former, men samtidigt är det många andra arbetsområden som prioriteras högre bland förskoleföräldrarna. Det finns även föräldragrupper som menar att matematik hör till skolan och att tiden på förskolan bör användas till annat.Föräldrar har viss uppfattning om hur och vilken matematik som ska förekomma på förskolan. Ofta anser de att den ska lekas fram och att den kan ingå i barnens spontana lek, rim, ramsor, rörelse och andra aktiviteter..

Syftet med min studie är att undersöka några elevers uppfattningar om samt attityder till matematik samt vilka användningsområden de anser att matematik har. Jag har undersökt sju elevers affektiva matematikrelaterade faktorer genom att intervjua dem enskilt, med en semi-strukturerad intervjuform. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebär ett fokus på att ta reda på vilka olika föreställningar elever har om ett specifikt fenomen och har ingenting att göra med vad som är rätt eller fel. Studien visade att eleverna beskrev ordet matematik med de fyra räknesätten, på så vis kan slutsatsen dras att eleverna verkar tro att matematik är detsamma som aritmetik. Elevernas uppfattning var att matematik består av att använda sig av huvudräkning och att räkna ut svåra tal.

Syftet med mitt arbete var att ta reda på pedagogernas syn på laborativ matematik i undervisningen, om de såg en kunskapsutveckling hos eleverna när de arbetade laborativt samt om de såg några fördelar respektive nackdelar med att arbeta med en laborativ arbetsmetod. Resultaten i arbetet kommer ifrån tre intervjuade pedagoger. De tre pedagogerna är alla ämneslärare i matematik och undervisar i ämnet i varierande årskurser. Alla tre pedagogerna jobbar med laborativ matematik i någon utsträckning. Pedagogerna tyckte att begreppet laborativ matematik var svårt att definiera då arbetsmetoden kan innehålla många olika saker.

Syftet med studien var att genom intervjuer av elever och lärare undersöka hur matematikintresset såg ut hos eleverna i år 4,5 och 6. Eleverna hade ett svalt intresse för matematik, de upplevde intresse som att vara duktig,räkna mycket i matteboken och att tycka matematik är roligt. Matematik upplevdes som något man gör i skolan vilket upplevdes som tråkigt och något man måste göra. Problemlösning upplevdes som roligt men var enligt eleverna egentligen inte matematik. Lärarna upplevde eleverna som intresserade och duktiga och till skillnad från eleverna ansåg de att intresse är en drivkraft, entusiasm, en vilja att ta sig framåt samt glädje.