Föreliggande studie är av kvalitativ art och grundar sig på intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation där subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien är att få en förståelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Vägvisaren, vilket är empirins fält. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen är arbetssökande får för Vardagslivet. Bakgrunden behandlar också de faktorer som försvårar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden. För att förklara ungdomarnas situation som arbetssökande och styrka analysen har Ziehe's och Giddens teorier om livsplaner, livsstilar och faktorer som leder till ångest använts.

I uppsatsen undersöks utvalda verser i Rutboken och Esra/Nehemjaboken i syfte att närma sig Vardagslivet i Jerusalem på den efterexiliska tiden på 300-talet f.v.t..

Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv.

Vardagslivet är något som vi tar för givet, något som bara finns där men som vi sällan lägger märke till. Att studera vardagslivssociologi innebär att man studerar det vardagliga livet på micro-sociologisk nivå, någonting som sker runt omkring oss men som vi kanske sällan reflekterar över för att det är så integrerat i vår vardag. Jag valde att studera företeelsen kaffedrickande. Sverige ligger tvåa i listan för mest kaffekonsumerande land i världen (Kaffeinformation.se). Syftet med uppsatsen var att studera och beskriva när, var, hur och varför människor dricker kaffe idag samt undersöka vilka upplevelser människor har av att dricka kaffe i sociala sammanhang.

Denna studie handlar om individer som väljer att gå med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset låg i varför en individ väljer att bli medlem i en religiös rörelse, när vi lever i ett alltmer individualiserat samhälle, där religionen får mindre plats i människors vardagsliv. Studien baseras på intervjuer med fyra pingstvänner, en man och tre kvinnor, om hur Vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de känner någon utanförskap i samhället. Frågeställningarna berörde: Vad är det som gör att en individ väljer att ingå i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser Vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundära frågan som ställdes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "äldre" samhället (gemeinschaft) och det "nya" samhället (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del väljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara är religionen, utan i hög grad gemenskapen.

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar är ett ökande samhällsproblem och övervikten och/eller fetman kan påverka barnen och ungdomarnas hälsa. Det ligger mycket skam och skuld i att ha övervikt och/eller fetma och för att sjuksköterskan ska kunna ta upp ämnet på ett bra sätt krävs god kunskap och förståelse om hur detta påverkar barnen och ungdomarnas vardagsliv. Syftet med examensarbetet är att belysa hur barn och ungdomar upplever att deras övervikt och/eller fetma påverkar Vardagslivet. Examensarbetet baseras på en systematisk litteraturstudie som består av åtta kvalitativa artiklar vilka har analyserats utifrån Axelssons (2012) modell. Resultatet presenteras i tre huvudteman med åtta underliggande underteman.

Studiens syfte är att leda i bevis att det kan vara svårt att nå upp till de uppsatta utbildningspolitiska målen om jämställdhet i litteraturundervisningen för gymnasiet. Analysen belyser om målen överensstämmer med den samhällsstruktur vi befinner oss i och om litteraturundervisningen är förenlig med jämställdhetsmålen. Den pedagogik som syns och planeras i undervisning och den pedagogik som inte syns men finns runt om oss i Vardagslivet urskiljer vad som påverkar oss att hålla på könstraditioner. Undersökningen grundar sig på en tolkningsmetod där översättningen av händelseförlopp, handlanden och texter är av betydelse. Resultatet visar att ett vanemässigt tänkande och vår objektiva syn på omvärlden kan göra det svårt att nå upp till jämställdhetsmålen i litteraturundervisningen..

I nuläget minskar befolkningen i en stor del av landets mindre kommuner, vilket har inneburit en ökad konkurrens mellan kommunerna när det gäller att attrahera nya invånare (Arena för Tillväxt 2006). I jakten på nya invånare har det under de senaste åren begreppet attraktivitet blivit populärt i marknadsföringen av den egna kommunen. Ofta blir det att man med attraktivhet menar vattennära boende, kulturhistorisk intressant miljö och närhet till starka arbetsregioner. Men många gånger glömmer man bort de förutsättningar som påverkar hur människor lever sina vardagsliv. Givetvis har begreppet attraktivitet olika innebörd för olika människor men jag anser att man måste vidga begreppet attraktivitet till att även innefatta frågor om hur det är att konkret leva på orten.

Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.

I nuläget minskar befolkningen i en stor del av landets mindre kommuner, vilket har inneburit en ökad konkurrens mellan kommunerna när det gäller att attrahera nya invånare (Arena för Tillväxt 2006). I jakten på nya invånare har det under de senaste åren begreppet attraktivitet blivit populärt i marknadsföringen av den egna kommunen. Ofta blir det att man med attraktivhet menar vattennära boende, kulturhistorisk intressant miljö och närhet till starka arbetsregioner. Men många gånger glömmer man bort de förutsättningar som påverkar hur människor lever sina vardagsliv. Givetvis har begreppet attraktivitet olika innebörd för olika människor men jag anser att man måste vidga begreppet attraktivitet till att även innefatta frågor om hur det är att konkret leva på orten.

Dagens samhälle är väldigt geografiskt utspritt, där bilen har en stor betydelse för människors höga tillgänglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgången, framförallt för personer med begränsad möjlighet att öka sina transportkostnader. Särskilt är det människor med lägre inkomst som anses bli den grupp som får dra ner på sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel är kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, där man kan få svårigheter att få ihop Vardagslivet, både tids- och rumsligt. Svårigheten med att få ihop Vardagslivet på detta sätt, tvingas människor dra ner på sitt deltagande i samhället.Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur införandet av trängselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har påverkat människor med olika inkomstnivåer, både deras inställning till skatten och resvanor.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

I detta arbete kan du läsa om FMT-metoden ? Funktionsinriktad MusikTerapi, och hur arbetet med FMT kan medverka till en förbättrad livskvalitet. Alla mina upplevelser av FMT är att det är en rolig och lättsam, livsbejakande och kravlös metod. Men ger resultaten bestående förändringar? Är det en metod att räkna med när det gäller livet utanför FMT rummet? Det har varit viktigt för mig att försöka jämföra och undersöka de resultat jag sett utifrån ett FMT-perspektiv, kopplat till hur det vardagliga livet påverkats för mina adepter.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i världen. Män och kvinnor har i regel inte sammasymtom, kvinnor får oftast ont i höger skuldra, känner illamående samt åtstramning vid käkarna. Eftersom hjärtat är starkt förknippat med livet upplever många kvinnor olika känslomässiga upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av Vardagslivet efter hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie som grundades på kvalitativa vetenskapliga artiklar gjordes.

Denna uppsats syftar till att undersöka pengarnas möjliga negativa påverkan på studenter och hur studenter resonerar om pengarnas värde i vardagen. Empiriskt behandlar uppsatsen varför studenter skulle kunna försöka lura den statliga myndigheten Centrala studiestödsnämnden (CSN) på låne- och studiebidrag. Två fokusgruppsintervjuer har gjorts för att samla in material. Intervjuerna har kodats enligt grounded theory-metoden. Resultaten visar att pengar har en stor inverkan på informanterna ? både på ett negativt och positivt sätt.