I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att få svar på detta har vi genomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedan intervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolans matematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar att hon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förståelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar Vardagserfarenheter.

Vi har valt att studera hur elever uppfattar begreppet teknik och teknik som skolämne. Vi vill även undersöka hur bakgrundsfaktorer påverkar elevernas uppfattning av teknik. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 39 elever i två klasser, varav 13 från år 2 och 26 från år 3. De var indelade i grupper med två elever i varje grupp.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjälpa svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att få reda på detta har vi gjort litteraturstudier kring ämnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat två grupper, om fyra elever i varje, inom matematikområdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har på många sätt kunnat koppla matematiken till sina Vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fått en djupare förståelse för uppgifterna.

 Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av fenomenet fysik som innehåll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga ämnena finns i verksamheten men på grund av förskollärares olika erfarenheter och kompetenser så blir fysikämnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att få svar på studiens frågeställning användes intervju som metod. Två förskollärare från tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollärare uppfattar att fysik som innehåll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgår från experiment, eller med utgångspunkt i Vardagserfarenheter där man arbetar utifrån barns intresse för att synliggöra fysikinnehållet. .

Vårt syfte har varit att undersöka hur två pedagoger ser på temaarbete och hur de väljer att arbeta med det. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur definierar pedagogerna temaarbete? Hur planerar och genomför de temaarbeten? Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med temaarbete? Vårt insamlade material består av intervjuer med två pedagoger. Dessa har kompletterats med nio observationer i pedagogernas klassrum. Resultaten visar att pedagogerna definierar tema som ämnesintegration och undervisning utifrån elevernas erfarenheter och intressen, deras teman genomförs genom kopplingar till pedagogernas planeringar och elevernas Vardagserfarenheter och intressen, samt ser pedagogerna både för och nackdelar med tema. De slutsatser vi kan dra av vår undersökning är att pedagogerna ser temaarbete som ett arbetssätt där flera ämnen integreras till en helhet.

Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik.Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer.

Syftet med studien är att beskriva vad sex lärare anser att läxor har för betydelse för elevernas lärande och utveckling. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur definierar lärarna läxor? Vilken betydelse har läxor för elevernas lärande och utveckling enligt lärarna? Vilka fördelar och nackdelar ser lärarna med läxor? Hur arbetar lärarna konkret med läxor?Resultaten visar att lärarna har olika uppfattningar om huruvida läxor påverkar lärande och utveckling. Några anser att läxor har positiv betydelse för elevernas måluppfyllelse, till exempel ökad studievana, medan några tvärtom anser att läxor inte har någon effekt eller till och med har negativ inverkan, till exempel minskad motivation. De har skilda definitioner på begreppet läxa, till exempel mängdträning som kan vara att träna multiplikationstabellen, och reflektion vilket kan vara att fundera över något som diskuterats under dagen. En annan definition som framkom var oeffektivt tidsfördriv.