Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.

I dagens samhälle har det blivit vanligare med att arbeta på geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig på samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta på geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp Värdregionskap för att finna eventuella förbättringsåtgärder. Genom öppna intervjufrågor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar på distans söktes svar på frågorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes närmaste chef som befinner sig på geografisk distans? Hur upplevs Värdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka åtgärder kan leda till förbättringar inom Värdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef på distans gav en känsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför någon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppväxten. De specifika frågeställningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svåra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansåg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssätt, tankar och känslor åskådliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli påverkad av att ha syskon med funktionshinder. På vilket sätt syskonet utan funktionshinder blev påverkat skilde sig dock åt syskonen emellan.

Perifer vaskulär insufficiens innebär arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensår. Vaskulär insufficiens i benen är ett ökande hälsoproblem som ofta är ett mycket smärtsamt tillstånd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulär insufficiens i de nedre extremiteterna påverkar det dagliga livet. Detta utifrån Carnevalis omvårdnadsteori om dagligt liv funktionellt hälsotillstånd. Stora inskränkningar i dagligt liv på grund av sjukdomen identifierades i litteraturen.

Syftet med denna studie var att studera hur pedagogernas syn på naturvetenskap påverkar barnens förståelse och kunskaper om växter i närområdet. Vi har brutit ner detta syfte i tre forskningsfrågor som ger oss möjlighet att undersöka och svara på syftet. Vi har valt att ha en fenomenologisk ansats i studien och att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn på en förskoleavdelning. Vi har sammanfattat och analyserat dessa intervjuer utifrån vårt syfte. Vi har kommit fram till att de tre pedagoger som vi har intervjuat i grunden har likadana uppfattningar om naturvetenskap.

Arbetsterapeuter som arbetar med patienten i det egna hemmet inom ett större geografisktarbetsområde benämns ofta distriktsarbetsterapeuter (DAT). De har ett holistiskt perspektivoch skapar förutsättningar för patienten att kunna vara så aktiv och självständig som möjligt isitt vardagliga liv utifrån patientens vilja, önskemål och funktions- och aktivitetsförmåga.Patientens hemmiljö är också distriktsarbetsterapeuternas och övrig berörd personalsarbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen ska förändringar i hemmet ske i samråd med patienten dådet är patienten som bestämmer i sitt eget hem. Detta kan ibland innebära att det inte är enkeltatt skapa en god arbetsmiljö. Syftet med denna studie var att undersökadistriktsarbetsterapeuters upplevelse av sin arbetsmiljö generellt och arbetsmiljön i patientenshem.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara på barns tankar och nyfikenhet för att kunna använda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda på syftet har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgått från det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar på förskolor med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken.

I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i Gävle mellan 1930-1946. Delsyften är att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgångspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som något socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poängterar att det finns ett isärhållande mellan manligt och kvinnligt där det manliga är norm. Såväl sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, där de kvinnliga har lägre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhällen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan män och kvinnor om genuskontraktets innehåll, vilka områden respektive kön skall ha som sina och hur långt man kan sträcka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid då kvinnor i Sverige generellt hade svårt att göra sig hörda och få inflytande i sina partiföreningar.

Denna uppsats är en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i Laxå?, ett projekt som har velat lära människor hur man kan reducera sina koldioxidutsläpp. Arbetet bygger på semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet är att beskriva hur de får vardagen att fungera när de samtidigt försöker minska sin klimatpåverkan. En viktig teoretisk utgångspunkt är att vardagen är praktisk och till stor del består av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhälle används för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om både klimathotet och vilka förändringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Risk- och skyddsfaktorer är vanligt förekommande begrepp i dagenssamhällsdebatt, vissa forskare menar att vi befinner oss i ett risk- ochskyddsparadigm. På behandlingshem för ungdomar med ett allvarligtnormbrytande beteende är miljöterapi och KBT två vanliga metoder. Såledesavser studien undersöka hur respektive behandlingsinriktning använder sig avkunskapen om riskfaktorer i behandlingsarbetet. Syftet rör riskfaktorers betydelsei behandling samt vilka riskfaktorer som kan identifieras inom ramen förmiljöterapeutisk respektive KBT-inriktad behandling. Vidare syftar studien till attundersöka den praktiska tillämpningen av kunskapen om riskfaktorer ibehandlingsarbete.

I denna uppsats försöker jag beskriva vad begreppet improvisation innebär inom jazzmusik. Ämnet improvisation är för mig väldigt viktigt, det är ett ämne som jag valt att specialisera mig på i min musikhögskoleutbildning. Min förmåga att improvisera har hjälpt mig i många situationer i livet, framförallt sådana situationer där det gäller att kunna vara flexibel, till exempel spel- eller musikundervisningssituationer. Undersökningen baseras i huvudsak på intervjuer med fem olika svenska jazzmusiker. Jag har kommit fram till att begreppet improvisation är komplext och svårdefinierat.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.

Det finns flera teorier om hur äldre uppnår det goda åldrandet med hög livstillfredsställelse. Gerotranscendens är en av dessa. Syftet med denna studie var att undersöka om anhöriga ser tecken på gerotranscendens hos sin åldrande förälder och i så fall vilka tecken de ser. Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med tolv anhöriga till föräldrar i åldern 75 + utan demenssjukdom, boende på ett servicehus i Stockholm. Tidigare forskning har beskrivit att vårdpersonal och äldre individer uppfattat tecken på gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie beskrev flera tecken på gerotranscendens.

Försvarsmakten har ett behov av en fungerande systematisk erfarenhetshantering. Det system som finns idag har utvecklingspotential och är inte fullt ut implementerat i organisationen. En essentiell sektor i implementeringsarbetet och utvecklingen av förmågan erfarenhetshantering bör vara utbildning. Genom utbildning och information till organisationen bör förtroendet och legitimiteten för erfarenhetsprocessen öka vilket är viktigt för implementeringen av den systematiska erfarenhetshanteringen i Försvarsmaktens vardagliga rutiner. Syftet med denna uppsats är att diskutera huruvida Försvarsmaktens utbildningar och utbildningsplattformar stödjer implementeringen av en systematisk erfarenhetshantering.

Vårt syfte med detta arbete är att jämföra hur den medvetna språkstimulerande verksamheten ser ut i två förskolor. Vi kommer att undersöka språkstimuleringen på en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagogerna med språkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i språkstimuleringen hos en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med både intervjuer av totalt fyra pedagoger men också kompletterande observationer av några för verksamheten naturliga vardagssituationer.