Redan i förskolan läggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. Därför är det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstå hur förskollärare och förskolechefer synliggör och förhåller sig till den grundläggande matematiken samt uppmärksamma om fortbildning har påverkat deras syn på arbete med matematik. Vår undersökning baseras på intervjuer av sex förskollärare och två förskolechefer från sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollärare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och kartlägga hur socialpedagoger arbetar på särskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet är kopplat till lärande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar på begreppen delaktighet och lärande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. Frågeställningarna som besvaras är: Vad är socialpedagogernas roll på gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att få brukaren delaktig i vardagliga situationer på gruppbostäder? På vilket sätt arbetar socialpedagoger med att främja brukarens lärande i vardagsarbetet på gruppbostäder? Metoden i studien utgår från en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.

En definition på hälsa är att den uppnås genom möjliggörandet av aktivitet. Med andra ord är det viktigt för hälsan att kunna utföra meningsfulla aktiviteter. Arbetsterapin beskriver det här fenomenet med hjälp av olika modeller där det dynamiska förhållandet mellan komponenterna person, miljö och aktivitet är i fokus. Personer med demens, som är en ökande grupp på grund av att befolkningen blir äldre, kan ha problem med att utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen. Dessa svårigheter beror på symtom som nedsatt minnesförmåga, nedsatta exekutiva funktioner, afasi, bristande tänkande, apraxi samt agnosi.

Syftet med studien var att beskriva hur skiftarbetare upplever aktivitetsbalans. En kvalitativ design användes för att fokusera på människors tankar och levda erfarenheter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju deltagare ingick i studien varav sex män och en kvinna. Analysen resulterade i tre kategorier.

Genom att vi lever i ett samhälle som präglas av en bred mångfald blir begreppet mångfald allt mer aktuellt, både för arbetsgivare och för medarbetare. Mångfald som begrepp är svårdefinierat och komplext med flera olika betydelser. Enligt Ds 2000:69 varierar begreppet beroende på organisation. Ökad mångfald kan skapa fördelar för organisationer, bland annat genom fler perspektiv på eventuella problem vilket i sin tur kan leda till bättre lösningar (Kearney et al. 2009).

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Lärares vardagliga arbete utförs under ständig press från olika berörda aktörers förväntningar på verksamheten, som till exempel skolpolitiker, skolchefer och brukare. Fokus i denna artikel ligger på de intentioner som finns angående IKT i skolan. Särskilt intresse ägnas även det ad hoc-arbete som utförs under den undervisningsfria tiden och hur lärares användande eller icke-användande av IKT kan förstås utifrån detta. Data är hämtad från en observationsstudie gjord hos fem olika lärare i deras vardagliga arbete från år 4 i grundskolan till år 12 i gymnasieskolan. Resultaten pekar på hur den stora andelen ad hoc-arbete påverkar lärares möjligheter att hantera den offentliga diskursens intentioner med IKT.

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Hållande är ett begrepp som används i utrednings- och behandlingsarbete med förälder-barn relationen. Vårt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hållande konkret, samt att se på hur det omsätts i det praktiska arbetet. Våra frågeställningar har därför varit: Hur förstår personal, som arbetar med förälder-barn relationen, begreppet hållande? Hur omsätter de sin förståelse i praktiken? Hur stämmer deras förståelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar på ett behandlingshem, som riktar sig till spädbarnsfamiljer där det finns svårigheter i föräldraskapet. Materialet har analyserats med hjälp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

De båda ämnena språkpsykologi och språkvetenskap behandlas gemensamt i den här uppsatsen.Den gren som valts ut för att undersöka de språkpsykologiska och språkvetenskapliga ämnena är språkfel som går att se i vardagliga texter. Språkfel i skrivna texter kan vara allt från särskrivningar, meningsbyggnadsfel till felstavningar och slarvfel. Det är dessutom inte alltid, lätt men ibland för lätt, att se språkfel i olika texter. Hursomhelst är det ett vanligt fenomen i såväl tidningar, översättningar, uppsatser som skönlitterära verk. Vissa fel är lättare att se för vissa personer än andra.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Hållbarhet är något som idag a?r ett allma?nt begrepp, det a?r na?got som ma?nga i sina vardagliga liv har anammat vad det ga?ller att till exempel handla ekologiska varor och sopsortera. Men hur ta?nker vi na?r det kommer till resande, har vi samma krav pa? att turismindustrin ska vara ha?llbar och ekologisk som vi har pa? det vardagliga utbudet? I denna kandidatuppsats har vi valt att titta pa? ha?llbarhet och ekoturism i Sverige. Syftet med uppsatsen a?r att titta pa? hur olika fo?retag arbetar med ha?llbar utveckling vad det ga?ller turism och hur de ser pa? den utveckling som har skett de senaste a?ren.